Företag i fokus:

DEBATT: Kommunrankningen är en skam som kräver handling

Anna Syr.

Kristemokraternas gruppledare, Anna Syrjänen.

I den senaste näringslivsmätningen hamnar Södertälje kommun bland de sämsta i landet. Det är en återkommande brist på service, bemötande och en byråkratisk handläggning av stöd och service till företag i kommunen. Detta utgör ett hinder för företag som vill utvecklas och expandera, och det försvårar etablering av nya aktörer som kan skapa arbetstillfällen.

Vår kommun har den högsta arbetslösheten i länet och lider av utanförskap och otrygghet. Att ha fler välmående företag skulle bidra till fler jobb och ökade skatteintäkter, vilket i sin tur skulle göra fler invånare självförsörjande och minska antalet personer som är beroende av bidrag.

Den senaste rapporten från Svenskt Näringsliv placerar vår kommun på oroande plats 241 – den klart sämsta rankningen hittills. Det är hög tid att ta itu med detta uttalade problem och göra allt som krävs för att förbättra vårt företagsklimat.

Under flera år har Södertälje legat i bottenträsket, och varje år har vi hoppats på förbättringar. Dessvärre har det blivit sämre istället för bättre. Vi befinner oss nu på en plats som ingen kommun bör vara stolt över. För att förstå allvaret i situationen måste vi titta närmare på vad den här rankningen egentligen innebär.

”Det är en skam för vår kommun och något som vi måste ta på allvar”

Rankningen baseras på en analys av 18 olika faktorer som påverkar företagsklimatet i våra kommuner. Visst har vi sett positiva förändringar på vissa områden, som politikernas attityder till företagande och tillgången till kompetens. Men det är uppenbart att vi har mycket arbete framför oss på övriga områden.

Det mest oroande är brottsligheten och otryggheten. Under rubriken ”Påverkan av brottslighet/otrygghet” har vi tappat hela fem placeringar och är nu rankade sämst i landet, på plats 290. Det är en skam för vår kommun och något som vi måste ta på allvar.

”Vår ranking visar att det finns ett missnöje bland företagen i Södertälje.”, skrev Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv.

Det minsta vi kan göra är att använda rankningarna som ett verktyg för att förbättra vår verksamhet. På samma sätt som kommunen gör och analyserar HME-undersökningarna (hållbart medarbetarengagemang) och hanterar dem i alla berörda verksamheter, borde vi också göra med mätningar som handlar om Södertäljes företagsklimat.
Alla som arbetar inom kommunen borde förstå vikten av ett fungerande näringsliv och ha en positiv inställning gentemot våra företagare. Analysarbetet från rankningen får inte samla damm på näringslivsavdelningen, det måste spridas till samtliga avdelningar i Stadshuset och ägas tillsammans av alla som arbetar för Södertäljebornas bästa.

”Det är inte längre acceptabelt att vår kommun ligger i botten av företagsklimatrankingen”

Moderaterna har infört en ny arbets- och näringslivsnämnd, som nu är igång och som bland annat syftar till att förbättra företagsklimatet. Både Kristdemokraterna och kommuninvånarna har höga förväntningar på nämnden, som förhoppningsvis kommer att leverera mätbara resultat genom förbättrad service, ökat stöd och minskad byråkrati.

Vi utgår ifrån att majoriteten (M-S-MP) tar ett kraftfullt grepp om denna ödesfråga. Det är inte längre acceptabelt att vår kommun ligger i botten av företagsklimatrankingen. Kristdemokraterna vill se konkreta åtgärder – ett inbjudande ”dukat bord”, som förbättrar tryggheten och skapar en god miljö för näringslivet att verka i.

Det är hög tid att vi tar ett steg framåt och sätter Södertälje på kartan som en attraktiv plats för företagare. Vår stad och dess invånare förtjänar inget mindre än det bästa.

Anna Syrjänen, Kristdemokraterna
Gruppledare

Läs även:
INSÄNDARE: – Varför är Södertälje ofta sämst i klassen?

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 oktober 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stor andel av utrikesfödda barn i Södertälje lever i fattigdom

Barn children

Foto: Pexels

Vartannat utrikesfött barn i Sverige lever i större utsträckning i så kallad relativ fattigdom jämfört med inrikesfödda i samma ålder. I Södertälje är över 40 procent utsatta för ekonomisk ojämlikheter.

– De med utländsk bakgrund är i högre utsträckning fattiga jämfört med svenskfödda, säger Carina Mood, professor på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt Carina Mood finns det en vettig förklaring till att just utrikesfödda barn och unga lever i familjer med lägre inkomster än medianinkomsten. Många av dem tillhör grupper som nyligen kommit till Sverige från bland annat Afghanistan, Somalia och Syrien och inte har haft möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Men det som är viktigt att titta på är om familjen har lägre inkomst även efter att ha varit i Sverige en lång tid. Och det vet vi också, att barn i dessa familjer lever med lägre inkomster än barn med svenskfödda föräldrar. Men det är inte lika illa, eller inte lika stora avstånd som när man är nyanländ, säger Carina Mood.

– Det som helt och hållet förklarar dessa skillnader är att många utrikesfödda inte har samma anknytning till arbetsmarknaden som inrikesfödda, utan i högre utsträckning har bidragsinkomster, som ju inte är lika höga som löneinkomster.

Kvinnor i många grupper av utlandsfödda förvärvsarbetar i lägre utsträckning än män. Carina Mood, som forskar på fattigdom och ojämlikhet, förespråkar andra fattigdomsmått än relativ fattigdom eftersom det mäter ekonomisk ojämlikhet.

Hon påpekar att Sverige sedan 2022 är på väg in i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är hög, vilket sannolikt ökar den absoluta fattigdomen då de längst ner i inkomstfördelningen inte har råd med det nödvändigaste.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 12:50
Senast uppdaterad: 2 april 2023 12:01

IVO konstaterar brister vid ett omsorgsboende

Hemtjänst

Foto: Pxhere

En äldre person drabbades av stroke, men närstående blev aldrig informerade av boendet. Nu konstaterar Inspektionen för vård och omsorg, IVO, brister vid ett av kommunens vård- och omsorgsboende.

En äldre drabbades av stroke på ett boende i Södertälje och hade ramlat ur sin rullstol. Han fördes till sjukhus vård, men närstående blev inte informerade om händelsen. En vecka efter fallet kontaktades anhöriga, men från sjukhuset och inte från boendet. Kort därefter avled den äldre personen.

En anmäl upprättades till IVO av närstående som vill att se en förbättring och för att undvika liknande situationer i framtiden.

I utredningen fann IVO att vård- och omsorgsboendet inte hade säkerställt att prioriteringsordningen för information till närstående vid akut sjukdom var känd av alla medarbetare. Sjuksköterskan som arbetade den aktuella dagen uppgav hög arbetsbelastning som den troligaste orsaken till att hon inte kontaktade närstående.

Som åtgärd för att undvika liknande situationer i framtiden kommer vårdgivaren säkerställa att prioriteringsordningen finns i respektive områdespärm som patrullsjuksköterska bär med sig under sitt arbetspass.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 05:00
Senast uppdaterad: 2 april 2023 02:16

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors