Företag i fokus:

DEBATT: Kommunrankningen är en skam som kräver handling

Anna Syr.

Kristemokraternas gruppledare, Anna Syrjänen.

I den senaste näringslivsmätningen hamnar Södertälje kommun bland de sämsta i landet. Det är en återkommande brist på service, bemötande och en byråkratisk handläggning av stöd och service till företag i kommunen. Detta utgör ett hinder för företag som vill utvecklas och expandera, och det försvårar etablering av nya aktörer som kan skapa arbetstillfällen.

Vår kommun har den högsta arbetslösheten i länet och lider av utanförskap och otrygghet. Att ha fler välmående företag skulle bidra till fler jobb och ökade skatteintäkter, vilket i sin tur skulle göra fler invånare självförsörjande och minska antalet personer som är beroende av bidrag.

Den senaste rapporten från Svenskt Näringsliv placerar vår kommun på oroande plats 241 – den klart sämsta rankningen hittills. Det är hög tid att ta itu med detta uttalade problem och göra allt som krävs för att förbättra vårt företagsklimat.

Under flera år har Södertälje legat i bottenträsket, och varje år har vi hoppats på förbättringar. Dessvärre har det blivit sämre istället för bättre. Vi befinner oss nu på en plats som ingen kommun bör vara stolt över. För att förstå allvaret i situationen måste vi titta närmare på vad den här rankningen egentligen innebär.

”Det är en skam för vår kommun och något som vi måste ta på allvar”

Rankningen baseras på en analys av 18 olika faktorer som påverkar företagsklimatet i våra kommuner. Visst har vi sett positiva förändringar på vissa områden, som politikernas attityder till företagande och tillgången till kompetens. Men det är uppenbart att vi har mycket arbete framför oss på övriga områden.

Det mest oroande är brottsligheten och otryggheten. Under rubriken ”Påverkan av brottslighet/otrygghet” har vi tappat hela fem placeringar och är nu rankade sämst i landet, på plats 290. Det är en skam för vår kommun och något som vi måste ta på allvar.

”Vår ranking visar att det finns ett missnöje bland företagen i Södertälje.”, skrev Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv.

Det minsta vi kan göra är att använda rankningarna som ett verktyg för att förbättra vår verksamhet. På samma sätt som kommunen gör och analyserar HME-undersökningarna (hållbart medarbetarengagemang) och hanterar dem i alla berörda verksamheter, borde vi också göra med mätningar som handlar om Södertäljes företagsklimat.
Alla som arbetar inom kommunen borde förstå vikten av ett fungerande näringsliv och ha en positiv inställning gentemot våra företagare. Analysarbetet från rankningen får inte samla damm på näringslivsavdelningen, det måste spridas till samtliga avdelningar i Stadshuset och ägas tillsammans av alla som arbetar för Södertäljebornas bästa.

”Det är inte längre acceptabelt att vår kommun ligger i botten av företagsklimatrankingen”

Moderaterna har infört en ny arbets- och näringslivsnämnd, som nu är igång och som bland annat syftar till att förbättra företagsklimatet. Både Kristdemokraterna och kommuninvånarna har höga förväntningar på nämnden, som förhoppningsvis kommer att leverera mätbara resultat genom förbättrad service, ökat stöd och minskad byråkrati.

Vi utgår ifrån att majoriteten (M-S-MP) tar ett kraftfullt grepp om denna ödesfråga. Det är inte längre acceptabelt att vår kommun ligger i botten av företagsklimatrankingen. Kristdemokraterna vill se konkreta åtgärder – ett inbjudande ”dukat bord”, som förbättrar tryggheten och skapar en god miljö för näringslivet att verka i.

Det är hög tid att vi tar ett steg framåt och sätter Södertälje på kartan som en attraktiv plats för företagare. Vår stad och dess invånare förtjänar inget mindre än det bästa.

Anna Syrjänen, Kristdemokraterna
Gruppledare

Läs även:
INSÄNDARE: – Varför är Södertälje ofta sämst i klassen?

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 oktober 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors