Företag i fokus:

DEBATT: Kommunrankningen är en skam som kräver handling

Anna Syr.

Kristemokraternas gruppledare, Anna Syrjänen.

I den senaste näringslivsmätningen hamnar Södertälje kommun bland de sämsta i landet. Det är en återkommande brist på service, bemötande och en byråkratisk handläggning av stöd och service till företag i kommunen. Detta utgör ett hinder för företag som vill utvecklas och expandera, och det försvårar etablering av nya aktörer som kan skapa arbetstillfällen.

Vår kommun har den högsta arbetslösheten i länet och lider av utanförskap och otrygghet. Att ha fler välmående företag skulle bidra till fler jobb och ökade skatteintäkter, vilket i sin tur skulle göra fler invånare självförsörjande och minska antalet personer som är beroende av bidrag.

Den senaste rapporten från Svenskt Näringsliv placerar vår kommun på oroande plats 241 – den klart sämsta rankningen hittills. Det är hög tid att ta itu med detta uttalade problem och göra allt som krävs för att förbättra vårt företagsklimat.

Under flera år har Södertälje legat i bottenträsket, och varje år har vi hoppats på förbättringar. Dessvärre har det blivit sämre istället för bättre. Vi befinner oss nu på en plats som ingen kommun bör vara stolt över. För att förstå allvaret i situationen måste vi titta närmare på vad den här rankningen egentligen innebär.

”Det är en skam för vår kommun och något som vi måste ta på allvar”

Rankningen baseras på en analys av 18 olika faktorer som påverkar företagsklimatet i våra kommuner. Visst har vi sett positiva förändringar på vissa områden, som politikernas attityder till företagande och tillgången till kompetens. Men det är uppenbart att vi har mycket arbete framför oss på övriga områden.

Det mest oroande är brottsligheten och otryggheten. Under rubriken ”Påverkan av brottslighet/otrygghet” har vi tappat hela fem placeringar och är nu rankade sämst i landet, på plats 290. Det är en skam för vår kommun och något som vi måste ta på allvar.

”Vår ranking visar att det finns ett missnöje bland företagen i Södertälje.”, skrev Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv.

Det minsta vi kan göra är att använda rankningarna som ett verktyg för att förbättra vår verksamhet. På samma sätt som kommunen gör och analyserar HME-undersökningarna (hållbart medarbetarengagemang) och hanterar dem i alla berörda verksamheter, borde vi också göra med mätningar som handlar om Södertäljes företagsklimat.
Alla som arbetar inom kommunen borde förstå vikten av ett fungerande näringsliv och ha en positiv inställning gentemot våra företagare. Analysarbetet från rankningen får inte samla damm på näringslivsavdelningen, det måste spridas till samtliga avdelningar i Stadshuset och ägas tillsammans av alla som arbetar för Södertäljebornas bästa.

”Det är inte längre acceptabelt att vår kommun ligger i botten av företagsklimatrankingen”

Moderaterna har infört en ny arbets- och näringslivsnämnd, som nu är igång och som bland annat syftar till att förbättra företagsklimatet. Både Kristdemokraterna och kommuninvånarna har höga förväntningar på nämnden, som förhoppningsvis kommer att leverera mätbara resultat genom förbättrad service, ökat stöd och minskad byråkrati.

Vi utgår ifrån att majoriteten (M-S-MP) tar ett kraftfullt grepp om denna ödesfråga. Det är inte längre acceptabelt att vår kommun ligger i botten av företagsklimatrankingen. Kristdemokraterna vill se konkreta åtgärder – ett inbjudande ”dukat bord”, som förbättrar tryggheten och skapar en god miljö för näringslivet att verka i.

Det är hög tid att vi tar ett steg framåt och sätter Södertälje på kartan som en attraktiv plats för företagare. Vår stad och dess invånare förtjänar inget mindre än det bästa.

Anna Syrjänen, Kristdemokraterna
Gruppledare

Läs även:
INSÄNDARE: – Varför är Södertälje ofta sämst i klassen?

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 oktober 2023 04:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stora skillnader när elever betygsätts i gymnasiet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Södertälje kommun. 

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen. 

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis. 

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Kan ge negativa konsekvenser både för individ och samhälle enligt skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild

Generösa betyg i fem kurser i Södertälje

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fem gymnasieenheter i Södertälje från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I fem av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I åtta var betygsättningen restriktivare.

På NTI Gymnasiet Södertälje var betygen generösare än i jämförda skolor i ett av tre kurser. I till exempel matematik 3c fick 29 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 35 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 24 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och NTI Gymnasiet Södertälje tillhör de skolor i jämförelsen som var mer generösa. På S:ta Ragnhildgymnasiet var man däremot restriktivare än jämförda skolor i fyra av fyra kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Södertälje gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten. 

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.

Kurserna där högst andel fått högre betyg på kursen än på provet

SkolaKursAndel som fått högre betygI förhållande till liknande skolor*
Praktiska Gymnasiet SödertäljeMatematik 1A97 %
Örjanskolan gymSvenska 361 %Mycket generösare
Praktiska Gymnasiet SödertäljeSvenska 150 %
Mälardalens Tekniska GymnasiumSvenska 339 %Generösare
VackstanäsgymnasietSvenska 138 %Kring medel
Praktiska Gymnasiet SödertäljeEngelska 537 %
VackstanäsgymnasietEngelska 636 %Generösare
VackstanäsgymnasietMatematik 1A32 %Kring medel
Örjanskolan gymEngelska 631 %Generösare
NTI Gymnasiet SödertäljeMatematik 3C29 %Generösare

Skolor som räknas som ”mycket generösare” tillhör den tiondel där störst andel elever som fått ett högre betyg på kursen än på provet. Källa: Skolverket

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:00

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors