Företag i fokus:

Syskonen deltar när SVT:s populära program inleds

B8F11720-5204-4750-AA07-77CAE652B51C

Syskonen Kücükaslan Foto: Skärmdump SVT/Pressbild Sveriges Radio

När säsongen för ett av SVTs största nöjesprogram, ”På Spåret,” inleds finns två tidigare Södertäljebor bland deltagarna – syskonen Jennifer och Johan Kücükaslan.

Premiärprogrammet sändes den 5 september 1987 som den första lördagsunderhållningen och har sedan dess sänts varje år sedan, med undantag för år 1989, 1992 och 1994. Men än idag fortsätter tävlingen att vara mycket populär och har ett tittarrekord på 3,7 miljoner från mars 1990.

När Kristian Luuk drog igång På Spårets 356:e program i februari var det exakt 11 år sedan de senast stannade i Södertälje. Bland annat diskuterades den stora invandringen från Irak 2007.

När säsongen 2023/2024 drar igång är två av deltagarna Johan Kücükaslan, en av Sveriges största profiler inom sportjournalistik, och lillasyster Jennifer Kücükaslan, som är reporter på Viaplay. I början av 2000-talet flyttade familjen till Södertälje, men numera bor båda syskonen i Stockholm.

(Annonslänk)

Jennifer har en bakgrund som bland annat nyhetschef för P3 Nyheter, redaktör på P1, programledare och kanalproducent på Metropol 93,8 samt programledare på P4 Stockholm. Hon arbetar idag på Viasat som programledare för Premier League-studion och sändningarna från de svenska landslagsmatcherna. Hon har även belönats med utmärkelsen Kristallen för årets sportproduktion.

Storebror Johan är idag en av Sveriges främsta sportjournalister och har bevakat prestigefyllda evenemang och ligor som OS, fotbolls-VM, Champions League och Premier League. Idag arbetar han för SVT, men har också arbetat på TV4 och Viaplay, och i somras var han på plats i Qatar för att bevaka VM för SVT.

Nu tävlar syskonen i ”På spåret” i lag med Emma Peters, Christopher Garplind, Peter Apelgren och Hector Apelgren mot två andra grupper. Programmet har säsongspremiär den 3 november på SVT.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 oktober 2023 13:50
Senast uppdaterad: 2 oktober 2023 13:53

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors