Företag i fokus:

Syskonen deltar när SVT:s populära program inleds

B8F11720-5204-4750-AA07-77CAE652B51C

Syskonen Kücükaslan Foto: Skärmdump SVT/Pressbild Sveriges Radio

När säsongen för ett av SVTs största nöjesprogram, ”På Spåret,” inleds finns två tidigare Södertäljebor bland deltagarna – syskonen Jennifer och Johan Kücükaslan.

Premiärprogrammet sändes den 5 september 1987 som den första lördagsunderhållningen och har sedan dess sänts varje år sedan, med undantag för år 1989, 1992 och 1994. Men än idag fortsätter tävlingen att vara mycket populär och har ett tittarrekord på 3,7 miljoner från mars 1990.

När Kristian Luuk drog igång På Spårets 356:e program i februari var det exakt 11 år sedan de senast stannade i Södertälje. Bland annat diskuterades den stora invandringen från Irak 2007.

När säsongen 2023/2024 drar igång är två av deltagarna Johan Kücükaslan, en av Sveriges största profiler inom sportjournalistik, och lillasyster Jennifer Kücükaslan, som är reporter på Viaplay. I början av 2000-talet flyttade familjen till Södertälje, men numera bor båda syskonen i Stockholm.

(Annonslänk)

Jennifer har en bakgrund som bland annat nyhetschef för P3 Nyheter, redaktör på P1, programledare och kanalproducent på Metropol 93,8 samt programledare på P4 Stockholm. Hon arbetar idag på Viasat som programledare för Premier League-studion och sändningarna från de svenska landslagsmatcherna. Hon har även belönats med utmärkelsen Kristallen för årets sportproduktion.

Storebror Johan är idag en av Sveriges främsta sportjournalister och har bevakat prestigefyllda evenemang och ligor som OS, fotbolls-VM, Champions League och Premier League. Idag arbetar han för SVT, men har också arbetat på TV4 och Viaplay, och i somras var han på plats i Qatar för att bevaka VM för SVT.

Nu tävlar syskonen i ”På spåret” i lag med Emma Peters, Christopher Garplind, Peter Apelgren och Hector Apelgren mot två andra grupper. Programmet har säsongspremiär den 3 november på SVT.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 oktober 2023 13:50
Senast uppdaterad: 2 oktober 2023 13:53

Tidigare ägare stämmer Södertälje kommun

Gästhamnen

Foto: Alexander Isa

De tidigare ägarna av Gästhamnen tvingades lämna sin verksamhet 2020. Ett tidigare utsläpp och förlorade intäkter har resulterat i en rättslig tvist där de kräver Södertälje kommun på en halv miljon kronor.

Björn Hollström och Patrik Markusson övertog driften av gästhamnen mitt under säsongen 2019, men vad de inte visste var att ett oljeutsläpp hade inträffat den 19 juni 2019. Problemet, som identifierades vid en inspektion, involverade läckande bränslepumpar och en risk för att drivmedel skulle spridas till omgivningen.

– Det hade varit brutalt viktigt att känna till problemen innan. Macken och bränsleförsäljningen är normalt en tredjedel av intäkterna, säger Björn Hollström till Lt.

Miljönämnden uppmärksammade risken för miljöförorening vid påfyllning av behållarna och initierade en process som skulle ta över fyra år att helt åtgärda. I ett mail till Telgenytt den 16 augusti bekräftade Michael Lagerkvist, kommunens fastighetsförvaltare, att oljeavskiljaren numera är besiktigad och godkänd.

Foto: Alexander Isa

Hollström och Markusson tog över Gästhamnen 2019 med inställningen att fortsätta i flera år. Men i september 2020 fick de inte förlängt kontrakt och tvingades lämna med kort varsel. På grund av bristfällig anläggning, såsom läckande bränslepumpar och en trasig båttvätt, förlorade de betydande intäkter.

De valde då att kommunicera med kommunen och önskade att de skulle täcka en del av kostnaderna, men det gick kommunen inte med på. Då beslutade delägarna att stämma Södertälje kommun på cirka en halv miljon kronor.

Bland annat lämnade de kvar bränsle till ett värde av över 80 000 kronor, vilket de inte fick ta med. Trots försök till lösning har konflikten ännu inte lösts och har nu gått till tingsrätt.

– De har inte velat ha en enda dialog eller erkänt att något legat på dem, utan de har försökt lägga varenda problem på oss, säger Björn Hollström till Länstidningen.

Läs även: – TELGENYTT AVSLÖJAR: Brister sedan 2019 – Nu sätter Miljökontoret ner foten

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 september 2023 04:00
Senast uppdaterad: 4 september 2023 22:24

(L): – Inte lärarnas ansvar om elever ska få stanna i Sverige

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Foto: Pixnio

Den senaste tiden har det diskuterats i vilken utsträckning personal inom offentlig verksamhet ska informera relevanta myndigheter när de kommer i kontakt med personer som saknar rätten att befinna sig i Sverige. Särskilt har frågan om hur lärare ska förhålla sig till elever belysts ur olika perspektiv.

Liberalerna anser att lärare inte ska behöva informera andra myndigheter när de kommer i kontakt med elever utan uppehållstillstånd. Ett sådant krav skulle skapa en situation som vid de rödgrönas gymnasieamnesti, där lärare i praktiken blev ansvariga för huruvida en person skulle få stanna i Sverige.

Att människor befinner sig i Sverige utan tillstånd är ett misslyckande som gör att många far illa och det är viktigt att vi kommer åt det omfattande skuggsamhället. Personer i Sverige utan uppehållstillstånd utnyttjas som svart arbetskraft, av kriminella gäng och riskerar att bli offer för grov brottslighet. Migrationsverket, polisen och andra myndigheter förtjänar förstärkta resurser för att säkerställa att de som saknar rätt att vara i landet också lämnar.

”Bra att det genomförs en gedigen utredning”

För att det arbetet ska fungera behöver information enklare kunna spridas och delas mellan myndigheter. Staten måste tala med en tydlig och enad röst, och Liberalerna tycker därför att det är rimligt att myndigheter i större utsträckning än idag delar information med varandra om personer som vistas här illegalt. Men det här är en svår fråga och kräver noga överväganden. Därför är det nu bra att det genomförs en gedigen utredning om hur undantagen ska utformas.

Utredningen som precis tillsatts ska utöver att presentera förslag om undantag också se till att den nya lagstiftningen om informationsutbyte ska vara förenliga med de internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa. Barnkonventionen har samma ställning som svensk lag, och i den slås alla barns rätt till skolgång fast. Andra situationer där utredningen ska titta på undantag rör till exempel sjukvården.

Fredrik Malm (L)
Utbildningspolitisk talesperson och ordförande i utbildningsutskottet

Metin Hawsho,
gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 september 2023 11:31
Senast uppdaterad: 4 september 2023 11:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors