Företag i fokus:

ADFA i nya insatser för krigsdrabbade armenier

AdFA

Foto: ADFA

Tusentals armenier har tvingats fly från sina hem efter att ha blivit attackerade av grannlandet Azerbadjan. Nu inleder ADFA en klädinsamling för att hjälpa de behövande, samtidigt som organisationens grundare, Nuri Kino, befinner sig på plats för att bidra med hjälp.

I mitten av september inledde azerbajdzjansk militär en attack mot den armeniska befolkningen i Nagorno-Karabach området med hjälp av stort artilleri och drönare. En attack som kallas för ”anti-terroroperation”, men dess mål verkar vara att försöka fördriva de 120.000 armenierna som bor i området, rapporterar DN.

Södertäljebaserade hjälp- och människorättsorganisationen ADFA har vid otaliga tillfällen samlat in och skickat kläder och förnödenheter till länder som Syrien, Libanon, Irak, Turkiet, Armenien och Ukraina. När Telgenytt nådde grundaren, den mångfaldigt prisbelönta journalisten och människorättsaktivisten Nuri Kino, befann han sig i Armeniens huvudstad Jerevan efter att ha befunnit sig vid gränsen mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Han har även tillsammans med lokala hjälporganisationer startat ett flyktingboende för tvåhundra flyktingar.

– Det är ofattbart, skrämmande och läskigt att åter bli vittne till etnisk rensning. Över 100 000 armenier drevs på flykt på bara några dagar, säger Nuri Kino till Telgenytt.

Armenier i Nagorno-Karabach-området avskurna från sina landsmän.
Den enda vägen till Armenien från området är den så kallade Latjinkorridoren, som sedan december 2022 har blockats av azerbajdzjansk militär.

– I tio månader blockerades de från mat, medicin  och elektricitet. När de ändå inte gav upp föll det bomber på dem, detta medan de köade för bröd. På bara några dagar tömdes det som varit deras hemland i tusentals år. Alla världsledare, FN, EU, alla har svikit dem. Gas och annat som av värde gick före armeniernas liv, säger Kino, som även har uttalat sig i den internationella tidningen Newsweek och har uppmärksammats av världsstjärnan Serj Tankian, sångaren i System Of A Down, som delade Kinos artikel.

”Jag är glad, trots omständigheterna, att vi kan göra goda gärningar för folket här i Armenien.”, säger Nuri Kino till Telgenytt.

Nu väljer ADFA att återigen bidra från svenska mark genom att samla kläder och skor i Södertälje, men denna gång ska det insamlade inte transporteras till ett annat land utan säljas i Stockholm genom hjälporganisationen Heart som har secondhandbutiker i Haninge och Kungälv.

– Överskottet går sedan direkt till behövande. Använda kläder och skor i Sverige omvandlas till mat och medicin i länder som Irak och Armenien, säger Fahmi Afram som sitter i ADFA:s styrelse. 

Södertäljebon och styrlesemedlemmen, Fahmi Afram. Foto: ADFA

Medan de hjälper behövande i Armenien delar ADFAs volontärer även ut mat och vatten i de syriska städerna Hassakeh och Qamshli och fortsätter att finansiera en vårdmottagning i Libanon. Hjälporganisationen svarade också snabbt på den fruktansvärda bröllopsbranden i Irak och samlade in och skickade 200.000 kronor till medicinsk hjälp, och planerar nu ytterligare insatser för offren efter branden. Totalt beräknar organisationen de senaste veckorna ha skickat cirka 800.000 kronor till behövande i Irak, Syrien, Libanon och Armenien.

– Vi är mycket tacksamma över alla generösa bidrag, stora som små. Fattigpensionärer som bidrar med 20 kronor, andra som skänker några tusen. Vi är överväldigade av all kärlek till medmänniskan, säger Elgeskog och fortsätter med att vädja till Södertäljebor att komma med så mycket kläder som möjligt till insamlingen. Hon poängterar att allt ska vara rent, helt och vikt, så att plaggen ska kunna säljas, säger Annika Elgeskog, influenser och styrelseledamot ADFA.

Insamlingen kommer att hållas den 14 och 15 oktober mellan klockan 11 och 19 på parkeringen utanför restaurang Flames i Weda.

Annika Elgeskog delar ut förnödenheter. Foto: ADFA

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 oktober 2023 14:01
Senast uppdaterad: 3 oktober 2023 14:41

EBO-lagstiftningen bidrar till stor segregation i Sverige

E86DAD15-29CB-47B7-A2D9-6F384548C382

Metin Hawsho, gruppledare Liberalerna Södertälje.

EBO-lagen ger asylsökande möjlighet att bosätta sig var de vill med rätt till statliga och kommunala bidrag. Det är i grunden bra att individer har möjlighet att styra själva var de vill bo men de negativa konsekvenserna av lagen överväger de positiva.

En stor del av segregationen i Sverige beror på att EBO-lagen leder till att asylsökande väljer att flytta till bostadsområden som redan har en stor befolkning med utländsk bakgrund. Det har skapats parallellsamhällen som präglas av stort utanförskap och segregation. Utanförskap skapar misstro mot majoritetssamhället och stor risk för att nyanlända utnyttjas av extremistiska och kriminella krafter.

”Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt.”

Bidragssystemen leder också till att bara lågkostnadsbostäder är aktuella för den asylsökande. Det i sig är inte ett problem men eftersom att dessa bostäder oftast finns i de redan utsatta områdena spär systemet på utanförskapet.

Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt. Tre stadsdelar återfinns på polisen lista över särskilt utsatta områden och ytterligare två bedöms vara riskområden. Med bakgrund av detta har Liberalerna Södertälje länge drivit frågan om att avskaffa EBO-lagen.

Efter att Liberalerna Södertäljes motion om att avskaffa EBO-lagen vann stöd på Liberalernas landsmöte i helgen är det nu också äntligen partiets officiella ståndpunkt nationellt. Det är mycket välkommet och vi ser fram emot att Liberalerna driver frågan i regeringen.

Metin Hawsho,
gruppledare Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 15:40
Senast uppdaterad: 20 november 2023 15:40

Politiker utreds för otillåten påverkan av tjänstemän

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun och stadsdirektören Magnus Gyllestad inleder en utredning om otillåten politisk påverkan. Detta görs efter uppgifter om att politiker utövat påtryckningar på kommunens tjänstepersoner, rapporterar LT.

Det var bland annat när Frimurarnas avtal för Igelsta gård avslöjades, där det fanns flera brister som inte hade åtgärdats sedan 2021, som nya uppgifter om misstänkt otillåten politisk påverkan uppdagades.

Till LT framför Alexander Rosenberg (M), nuvarande ordförande i tekniska nämnden, anklagelser om att tidigare ordförande Tage Gripenstam (C) under sin mandatperiod ska ha försökt favorisera bekanta och affärskontakter genom att utöva tryck på tjänstepersoner i specifika ärenden. Rosenberg nämner att det finns uppgifter om ett tiotal sådana incidenter.

Tage Gripenstam, å sin sida, förnekar att han har försökt påverka tjänstepersoner på ett otillbörligt sätt. Han medger dock till Länstidningen att han kan ha frågat om status i vissa ärenden.
Ett specifikt ärende som väcker uppmärksamhet är ett beslut från tekniska nämnden under Gripenstams tid som ordförande om att undersöka möjligheten för året-runt-uteserveringar, och flytt av en lastficka vid Tidermans och trottoarutvidgning för att möjliggöra servering.

Tidningen rapporterar också att det kan röra sig om ärenden som markköp, bygglov och detaljplaner, där tjänstepersoner upplevt påtryckningar från politiker.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 13:15
Senast uppdaterad: 20 november 2023 13:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors