Företag i fokus:

ADFA i nya insatser för krigsdrabbade armenier

AdFA

Foto: ADFA

Tusentals armenier har tvingats fly från sina hem efter att ha blivit attackerade av grannlandet Azerbadjan. Nu inleder ADFA en klädinsamling för att hjälpa de behövande, samtidigt som organisationens grundare, Nuri Kino, befinner sig på plats för att bidra med hjälp.

I mitten av september inledde azerbajdzjansk militär en attack mot den armeniska befolkningen i Nagorno-Karabach området med hjälp av stort artilleri och drönare. En attack som kallas för ”anti-terroroperation”, men dess mål verkar vara att försöka fördriva de 120.000 armenierna som bor i området, rapporterar DN.

Södertäljebaserade hjälp- och människorättsorganisationen ADFA har vid otaliga tillfällen samlat in och skickat kläder och förnödenheter till länder som Syrien, Libanon, Irak, Turkiet, Armenien och Ukraina. När Telgenytt nådde grundaren, den mångfaldigt prisbelönta journalisten och människorättsaktivisten Nuri Kino, befann han sig i Armeniens huvudstad Jerevan efter att ha befunnit sig vid gränsen mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Han har även tillsammans med lokala hjälporganisationer startat ett flyktingboende för tvåhundra flyktingar.

– Det är ofattbart, skrämmande och läskigt att åter bli vittne till etnisk rensning. Över 100 000 armenier drevs på flykt på bara några dagar, säger Nuri Kino till Telgenytt.

Armenier i Nagorno-Karabach-området avskurna från sina landsmän.
Den enda vägen till Armenien från området är den så kallade Latjinkorridoren, som sedan december 2022 har blockats av azerbajdzjansk militär.

– I tio månader blockerades de från mat, medicin  och elektricitet. När de ändå inte gav upp föll det bomber på dem, detta medan de köade för bröd. På bara några dagar tömdes det som varit deras hemland i tusentals år. Alla världsledare, FN, EU, alla har svikit dem. Gas och annat som av värde gick före armeniernas liv, säger Kino, som även har uttalat sig i den internationella tidningen Newsweek och har uppmärksammats av världsstjärnan Serj Tankian, sångaren i System Of A Down, som delade Kinos artikel.

”Jag är glad, trots omständigheterna, att vi kan göra goda gärningar för folket här i Armenien.”, säger Nuri Kino till Telgenytt.

Nu väljer ADFA att återigen bidra från svenska mark genom att samla kläder och skor i Södertälje, men denna gång ska det insamlade inte transporteras till ett annat land utan säljas i Stockholm genom hjälporganisationen Heart som har secondhandbutiker i Haninge och Kungälv.

– Överskottet går sedan direkt till behövande. Använda kläder och skor i Sverige omvandlas till mat och medicin i länder som Irak och Armenien, säger Fahmi Afram som sitter i ADFA:s styrelse. 

Södertäljebon och styrlesemedlemmen, Fahmi Afram. Foto: ADFA

Medan de hjälper behövande i Armenien delar ADFAs volontärer även ut mat och vatten i de syriska städerna Hassakeh och Qamshli och fortsätter att finansiera en vårdmottagning i Libanon. Hjälporganisationen svarade också snabbt på den fruktansvärda bröllopsbranden i Irak och samlade in och skickade 200.000 kronor till medicinsk hjälp, och planerar nu ytterligare insatser för offren efter branden. Totalt beräknar organisationen de senaste veckorna ha skickat cirka 800.000 kronor till behövande i Irak, Syrien, Libanon och Armenien.

– Vi är mycket tacksamma över alla generösa bidrag, stora som små. Fattigpensionärer som bidrar med 20 kronor, andra som skänker några tusen. Vi är överväldigade av all kärlek till medmänniskan, säger Elgeskog och fortsätter med att vädja till Södertäljebor att komma med så mycket kläder som möjligt till insamlingen. Hon poängterar att allt ska vara rent, helt och vikt, så att plaggen ska kunna säljas, säger Annika Elgeskog, influenser och styrelseledamot ADFA.

Insamlingen kommer att hållas den 14 och 15 oktober mellan klockan 11 och 19 på parkeringen utanför restaurang Flames i Weda.

Annika Elgeskog delar ut förnödenheter. Foto: ADFA

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 oktober 2023 14:01
Senast uppdaterad: 3 oktober 2023 14:41

Tidigare ägare stämmer Södertälje kommun

Gästhamnen

Foto: Alexander Isa

De tidigare ägarna av Gästhamnen tvingades lämna sin verksamhet 2020. Ett tidigare utsläpp och förlorade intäkter har resulterat i en rättslig tvist där de kräver Södertälje kommun på en halv miljon kronor.

Björn Hollström och Patrik Markusson övertog driften av gästhamnen mitt under säsongen 2019, men vad de inte visste var att ett oljeutsläpp hade inträffat den 19 juni 2019. Problemet, som identifierades vid en inspektion, involverade läckande bränslepumpar och en risk för att drivmedel skulle spridas till omgivningen.

– Det hade varit brutalt viktigt att känna till problemen innan. Macken och bränsleförsäljningen är normalt en tredjedel av intäkterna, säger Björn Hollström till Lt.

Miljönämnden uppmärksammade risken för miljöförorening vid påfyllning av behållarna och initierade en process som skulle ta över fyra år att helt åtgärda. I ett mail till Telgenytt den 16 augusti bekräftade Michael Lagerkvist, kommunens fastighetsförvaltare, att oljeavskiljaren numera är besiktigad och godkänd.

Foto: Alexander Isa

Hollström och Markusson tog över Gästhamnen 2019 med inställningen att fortsätta i flera år. Men i september 2020 fick de inte förlängt kontrakt och tvingades lämna med kort varsel. På grund av bristfällig anläggning, såsom läckande bränslepumpar och en trasig båttvätt, förlorade de betydande intäkter.

De valde då att kommunicera med kommunen och önskade att de skulle täcka en del av kostnaderna, men det gick kommunen inte med på. Då beslutade delägarna att stämma Södertälje kommun på cirka en halv miljon kronor.

Bland annat lämnade de kvar bränsle till ett värde av över 80 000 kronor, vilket de inte fick ta med. Trots försök till lösning har konflikten ännu inte lösts och har nu gått till tingsrätt.

– De har inte velat ha en enda dialog eller erkänt att något legat på dem, utan de har försökt lägga varenda problem på oss, säger Björn Hollström till Länstidningen.

Läs även: – TELGENYTT AVSLÖJAR: Brister sedan 2019 – Nu sätter Miljökontoret ner foten

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 september 2023 04:00
Senast uppdaterad: 4 september 2023 22:24

(L): – Inte lärarnas ansvar om elever ska få stanna i Sverige

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Foto: Pixnio

Den senaste tiden har det diskuterats i vilken utsträckning personal inom offentlig verksamhet ska informera relevanta myndigheter när de kommer i kontakt med personer som saknar rätten att befinna sig i Sverige. Särskilt har frågan om hur lärare ska förhålla sig till elever belysts ur olika perspektiv.

Liberalerna anser att lärare inte ska behöva informera andra myndigheter när de kommer i kontakt med elever utan uppehållstillstånd. Ett sådant krav skulle skapa en situation som vid de rödgrönas gymnasieamnesti, där lärare i praktiken blev ansvariga för huruvida en person skulle få stanna i Sverige.

Att människor befinner sig i Sverige utan tillstånd är ett misslyckande som gör att många far illa och det är viktigt att vi kommer åt det omfattande skuggsamhället. Personer i Sverige utan uppehållstillstånd utnyttjas som svart arbetskraft, av kriminella gäng och riskerar att bli offer för grov brottslighet. Migrationsverket, polisen och andra myndigheter förtjänar förstärkta resurser för att säkerställa att de som saknar rätt att vara i landet också lämnar.

”Bra att det genomförs en gedigen utredning”

För att det arbetet ska fungera behöver information enklare kunna spridas och delas mellan myndigheter. Staten måste tala med en tydlig och enad röst, och Liberalerna tycker därför att det är rimligt att myndigheter i större utsträckning än idag delar information med varandra om personer som vistas här illegalt. Men det här är en svår fråga och kräver noga överväganden. Därför är det nu bra att det genomförs en gedigen utredning om hur undantagen ska utformas.

Utredningen som precis tillsatts ska utöver att presentera förslag om undantag också se till att den nya lagstiftningen om informationsutbyte ska vara förenliga med de internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa. Barnkonventionen har samma ställning som svensk lag, och i den slås alla barns rätt till skolgång fast. Andra situationer där utredningen ska titta på undantag rör till exempel sjukvården.

Fredrik Malm (L)
Utbildningspolitisk talesperson och ordförande i utbildningsutskottet

Metin Hawsho,
gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 september 2023 11:31
Senast uppdaterad: 4 september 2023 11:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors