Företag i fokus:

ADFA i nya insatser för krigsdrabbade armenier

AdFA

Foto: ADFA

Tusentals armenier har tvingats fly från sina hem efter att ha blivit attackerade av grannlandet Azerbadjan. Nu inleder ADFA en klädinsamling för att hjälpa de behövande, samtidigt som organisationens grundare, Nuri Kino, befinner sig på plats för att bidra med hjälp.

I mitten av september inledde azerbajdzjansk militär en attack mot den armeniska befolkningen i Nagorno-Karabach området med hjälp av stort artilleri och drönare. En attack som kallas för ”anti-terroroperation”, men dess mål verkar vara att försöka fördriva de 120.000 armenierna som bor i området, rapporterar DN.

Södertäljebaserade hjälp- och människorättsorganisationen ADFA har vid otaliga tillfällen samlat in och skickat kläder och förnödenheter till länder som Syrien, Libanon, Irak, Turkiet, Armenien och Ukraina. När Telgenytt nådde grundaren, den mångfaldigt prisbelönta journalisten och människorättsaktivisten Nuri Kino, befann han sig i Armeniens huvudstad Jerevan efter att ha befunnit sig vid gränsen mellan Armenien och Azerbajdzjan.

Han har även tillsammans med lokala hjälporganisationer startat ett flyktingboende för tvåhundra flyktingar.

– Det är ofattbart, skrämmande och läskigt att åter bli vittne till etnisk rensning. Över 100 000 armenier drevs på flykt på bara några dagar, säger Nuri Kino till Telgenytt.

Armenier i Nagorno-Karabach-området avskurna från sina landsmän.
Den enda vägen till Armenien från området är den så kallade Latjinkorridoren, som sedan december 2022 har blockats av azerbajdzjansk militär.

– I tio månader blockerades de från mat, medicin  och elektricitet. När de ändå inte gav upp föll det bomber på dem, detta medan de köade för bröd. På bara några dagar tömdes det som varit deras hemland i tusentals år. Alla världsledare, FN, EU, alla har svikit dem. Gas och annat som av värde gick före armeniernas liv, säger Kino, som även har uttalat sig i den internationella tidningen Newsweek och har uppmärksammats av världsstjärnan Serj Tankian, sångaren i System Of A Down, som delade Kinos artikel.

”Jag är glad, trots omständigheterna, att vi kan göra goda gärningar för folket här i Armenien.”, säger Nuri Kino till Telgenytt.

Nu väljer ADFA att återigen bidra från svenska mark genom att samla kläder och skor i Södertälje, men denna gång ska det insamlade inte transporteras till ett annat land utan säljas i Stockholm genom hjälporganisationen Heart som har secondhandbutiker i Haninge och Kungälv.

– Överskottet går sedan direkt till behövande. Använda kläder och skor i Sverige omvandlas till mat och medicin i länder som Irak och Armenien, säger Fahmi Afram som sitter i ADFA:s styrelse. 

Södertäljebon och styrlesemedlemmen, Fahmi Afram. Foto: ADFA

Medan de hjälper behövande i Armenien delar ADFAs volontärer även ut mat och vatten i de syriska städerna Hassakeh och Qamshli och fortsätter att finansiera en vårdmottagning i Libanon. Hjälporganisationen svarade också snabbt på den fruktansvärda bröllopsbranden i Irak och samlade in och skickade 200.000 kronor till medicinsk hjälp, och planerar nu ytterligare insatser för offren efter branden. Totalt beräknar organisationen de senaste veckorna ha skickat cirka 800.000 kronor till behövande i Irak, Syrien, Libanon och Armenien.

– Vi är mycket tacksamma över alla generösa bidrag, stora som små. Fattigpensionärer som bidrar med 20 kronor, andra som skänker några tusen. Vi är överväldigade av all kärlek till medmänniskan, säger Elgeskog och fortsätter med att vädja till Södertäljebor att komma med så mycket kläder som möjligt till insamlingen. Hon poängterar att allt ska vara rent, helt och vikt, så att plaggen ska kunna säljas, säger Annika Elgeskog, influenser och styrelseledamot ADFA.

Insamlingen kommer att hållas den 14 och 15 oktober mellan klockan 11 och 19 på parkeringen utanför restaurang Flames i Weda.

Annika Elgeskog delar ut förnödenheter. Foto: ADFA

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 3 oktober 2023 14:01
Senast uppdaterad: 3 oktober 2023 14:41

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors