Företag i fokus:

Hockeymatcher avgörs på isen – inte på pappret

SO10165-scaled-1

Tveksam inledning av säsongen för SSK. Foto: Shamash Oyal

SSK jagade revansch mot Almtuna efter en lite ojämnt spelmässig inledning på säsongen. Första perioden i Uppsala var i ärlighetens namn ingen rolig historia för bortalaget, man fortsatte vara stressade i egen zon när motståndaren satte press på puckhållaren.  

Hafsigt och slarvigt spel, SSK hamnade ofta på utsidan, inte beredda att lägga ner det hårda jobb som krävdes för att ta sig in på kassen.

Efter lite mer än halva perioden tog Almtuna ledningen, efter att fullständigt rullat upp femman som var inne för SSK. Där hade bortalaget ställt sig i korvkön lagom till periodpaus.

Fem minuter efter ledningsmålet utökade hemmalaget sin ledning till 2-0 efter att SSK:s Henrik Malmström oturligt fick pucken på knäet som styrdes in i mål.

6-12 i skott till SSK efter första perioden var missvisande statistik. Tycker inte SSK skapade så många klara lägen att göra mål. Södertäljes backar spelade fast sig gång på gång i egen zon, tog för lång tid på sig i sina beslut, höll i pucken för länge och fick Almtunas press över sig i princip varje byte hemmalaget hade i anfallszon. Ett återkommande problem sett över de fyra matcherna som SSK spelat hittills.

Många var förväntansfulla på att se vad comebackande Sebastian Dyk kunde åstadkomma men han fick liksom laget ingen vidare start på matchen. Uddlöst och energifattigt offensivt.

Period två inleddes på samma tema, långa anfall för hemmalaget där de lyckades störa SSK i deras uppspel. Första tio minuterna var det slarvigt och lojt hos gästerna precis som i första perioden. Få vunna närkamper, svårt att ta sig på insida, mycket bök vid sargerna, precis på Almtunas villkor.

(Annonslänk)

Återstående delen av mittenakten försökte Södertälje ta tag i taktpinnen, lyckades hålla pucken mer i offensiv zon men matchen hade på något sätt satt sig till hemmalagets fördel, de fick lättare grepp på sina motståndare i sin defensiva zon än vad det gästande laget lyckades i deras motsvarande del av isen.

2-0 till Almtuna stod sig till 3:e perioden.

Pausintervjun med Almtunas lagkapten Marcus Karlström var rätt talande om matchen hittills:

”De gillar att kasta puckar i rundeln fram och tillbaks, det kan de få göra. Vi leder med 2-0 och vill de spela på utsida så får vi tillåta det”

Linus Videll reducerade Almtunas ledning redan efter 30 sekunder i tredje perioden. SSK började där efter att jaga ytterligare mål och laget var på gång och skapade bättre tryck mot hemmalagets stabilt spelande målvakt Oliver Håkansson.

Med åtta minuter kvar drog SSK på sig ett lagstraff, 6 man på isen. Ytterligare tecken på att SSK inte var riktigt fokuserade och påkopplade för uppgiften. Almtuna gjorde 3-1 i efterföljande powerplay, där avgjordes matchen definitivt.

Av den här matchen att döma så är det klasskillnad mellan lagen i den spelformen så här långt in på säsongen. Almtuna vinner tekningar, får direkt uppställt spel. I SSK:s fall så är det omständligt och kladdigt, svåra passningar i stället för att göra det enkla, problem med att ens spela sig in i offensiv zon för uppställt spel.

Specialteams över lag är ett frågetecken så här långt för Södertälje. Tjatar om det, jag vet, men det är vad jag har sett i matcherna som spelats.

Boxplay kuggar inte heller i för tillfället, ett exempel är när Almtuna avgör matchen då två hemmaspelare får stå helt ostörda framför Tomas Sholl som för kvällen stod i SSK-målet. Sholl gjorde åter en godkänd insats och gav laget chansen att få med sig poäng. Precis som han gjort i de andra tre matcherna han stått.

Tomas Sholl, målvakt i SSK, stod åter för en godkänd insats , den här gången när hans lag mötte Almtuna. Foto: Shamash Oyal

Nä. Det här var ingen bra insats av SSK, lagmässigt har man mycket att jobba på, det vet man också om. Men förbättringar som krävs ska inta bara ges ut i ord utan omsättas i handling också. SSK må ha ett rutinerat och på hockeyallsvensk nivå meriterat lag men uppträder just nu inte som ett.

Defensiven som var lagets stora styrka förra säsongen är inte på långa vägar lika stabilt så här långt. Det är mer tafatt och för långsamt agerande när man ska spela sig ur sin försvarszon. Mycket svagare i närkampsspelet, där blev man väldigt synade och avklädda av Almtuna.

Gör verkligen tappen av Johan Ivarsson och Viktor Lang att SSK som lag blir så mycket ”bekvämare” att möta. Eller är det på grund av att man har ett lite nytt sätt att agera på i det defensiva spelet?

I alla fall så vinner man inga matcher på grund av vad för lag man har på det berömda pappret. Utan det som görs på isen är vad som kännetecknar vad laget är kapabla till att uträtta. Säsongen är ung men finns det fog för att revidera kvalitén i den här upplagan av SSK:s A-lag eller är man ett lag som vaknar och växer längre fram under säsongen?

Just nu agerar man inte som det topplag man har ambitioner att vara. Helgens två hemmamatcher mot Kalmar och Nybro blir nu oerhört viktiga för att inte tappa tätkänning redan så här tidigt och få andras krisstämpel över sig. Högre ambitioner medför högre förväntningar. Det här laget har inte gjort det tillräckligt bra så här långt, det vet spelare och ledare själva om. Finns ödmjukheten och karaktären att vända det till något bra?

Magnus Bogren var en märkbart besviken tränare i intervjun efter slutsignalen men gav också en ärlig analys av lagets insats för kvällen och säsongsinledning.

Ett par utvalda meningar från intervjun räcker för att belysa var laget befinner sig just nu:

”Just nu är vi inte bättre, vi är inte beredda att göra det jobbet som Almtuna är beredda att göra”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 oktober 2023 22:02
Senast uppdaterad: 29 oktober 2023 20:45

”Lollos” erfarenhet ska hjälpa SSK att nå SDHL

Målvakter SSKDAM

Lovisa Berndtsson, här målvaktsvalet när SSK mötte Hammarby Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubb:s damlag har en uttalad målsättning att avancera till högsta serien. En satsning som nu är inne på sista året i den treårsplan som sattes upp av klubben.

En av spelarna i den trupp som jagar en plats till SDHL är målvakten Lovisa ”Lollo” Berndtsson.

”Jag tycker de gör en väldigt bra och gedigen damsatsning”, säger Lollo till Telgenytt.

Lovisa Berndtsson, 34, har en lång hockeykarriär bakom sig. Hon har representerat en rad olika klubbar i Stockholmsområdet men har de senaste två åren varit professionell målvakt i USA. Berndtsson har också representerat damkronorna, så det är minst sagt en erfaren målvakt SSK har knutit till sig. En klubb som hon tillhörde senast säsongen 2012 – 2013.

Hockeyn har nästan alltid funnits med Lollo, inte bara för att hon är målvakt utan också i arbetslivet. För tillfället jobbar Lovisa för CCM , som också är leverantör och sponsor av hockeyutrustning och klubbor till SSK. Före det har Monkeysports i Södertälje varit hennes arbetsplats, så hockeyn har på olika sätt haft en central roll i hennes liv.


Klubbar i karriären: Västerhaninge IF, Segeltorps IF, AIK, SDE HF, Djurgårdens IF, Buffalo Beauts, Södertälje SK


Vad var det som lockade dig tillbaka till SSK?

-Egentligen skulle jag tillbaka till Buffalo för mitt tredje år där. Det har hänt rätt mycket med damhockeyn där borta under sommaren och hösten. Vår liga (PHF) köptes upp för att det ska startas en ny liga och då upphörde alla skrivna kontrakt. Så jag stod i slutet av sommaren utan klubb samtidigt som de flesta trupperna var satta.

-Jag har haft lite kontakt med SSK tidigare och har fått vara med och träna med dem på försäsongen. Jag tycker de gör en väldigt bra och gedigen damsatsning. SSK var villiga att öppna upp en plats åt mig och det kändes jättekul att få vara med på den resan.

Läs även: Efter ny storseger – SSK Dam är klara för vidare kval mot SDHL

Lollo delar målvaktsspaden med Nicole Jackson, 31, en målvakt från England som förra säsongen representerade både Göteborgs HC i SDHL och Malmö Redhawks i division 1. Det är ett rutinerat målvaktspar SSK:s damlag förfogar över. De är en del i det lag som har målsättningen att utmana mot SDHL men som också tävlar med varandra om att få stå matcher.

-Det är det som är en del i att vara målvakt, det är ju bara en som spelar till skillnad från utespelarna som ju är ännu fler. Tycker att jag och Nicole har en jättefin dynamik och relation, vi stöttar varandra och den som spelar får total backning från den andra.

-Sedan är ju bägge tävlingsmänniskor och tävlar hela tiden på träning, det pushar både oss och resten av laget att bli bättre. Vi har en jättebra relation som fungerar bra.

Lovisa Berndtsson och Nicole Jacksson, till höger, bildar SSK:s målvaktspar 2023-2024 Foto: Patric Gill

Du har rutin från SDHL. Hur kan laget dra nytta av det?

-Att jag kommer in och bidrar med lite ledarskap, insikt i vad som krävs för att vi ska kunna nå vårt mål i slutänden. Att jag kan bidra med mycket av det och speciellt till våra yngre spelare.

Ni har varit överlägsna era motståndare hittills. Svårighetsgraden för er målvakter höjs längre fram. Hur förbereder ni er för den omställningen?

-Det är det som varit en utmaning, vi får inte så mycket skott på oss. De skotten vi får mot oss är det inte alltid så hög kvalité på. Vi har försökt se det som att träningarna blir våra matcher. Vi har ett väldigt högt tempo på träningarna och gör mycket med tävlingar och smålagsspel.

-Just nu är det där vi lägger vårt största fokus, det är det som utvecklar oss mest. Som sagt, det kommer bli skillnad sedan när vi möter tuffare lag men både jag och Nicole har varit med ganska länge. Jag tror vi ska kunna ställa om till det ganska bra ändå.

Lovisa Berndtssons kontrakt med SSK sträcker sig över nuvarande säsong. Trots en lång karriär som hockeymålvakt och en oviss framtid till mötes har hon ännu inga planer att lägga målvaktsspaden på hyllan.

-Jag tycker fortfarande att det är skitkul att spela. Sedan är det nog mer en fråga om hur kroppen känns och hur motivationen är. Jag är sån att antingen kör jag hundra procent eller inte alls. Så länge man tycker det är kul och kroppen och motivationen är uppe vill jag fortsätta spela. Om det sedan blir ett år till eller fyra år till, det vet jag inte.

Foto: Patric Gill

Herrhockyen kontra damhockeyn lever i skilda världar. Skillnad på förutsättningarna är fortsatt stora, såväl ekonomiskt som med utrustning, intresse, medialt utrymme och så vidare. Men efter att ha pratat med olika personer knutna till SSK är uppfattningen att förutsättningarna för damlaget i klubben blir bättre för varje år. Det är också något som stämmer överens med Lollos uppfattning:

-Nu har jag ju lite fördel i och med att jag jobbar där jag jobbar så att jag får ju grejer här ifrån. Men vad jag förstår det får spelarna det de behöver, man behöver inte köpa någonting själv. Jag kan jämföra med, visserligen tio år sedan, när jag var i SSK senast. Där är det en stor skillnad på utrustning, träningstider, tillgång till fysio. Stödet man känner från klubben är stor skillnad från då.

-Jag tycker ändå vi har bra förutsättningar, bra istider, vi ska få nytt omklädningsrum. Det känns verkligen som att klubben satsar på oss. Man har en målsättning att vi ska ta oss upp men också att hålla oss kvar där uppe. Det känns som de inte har stressat fram någonting utan jobbat metodiskt för att nå det slutgiltiga målet man har.

Kunde du leva på din hockey när du var över i USA och spelade?

-När jag var i Buffalo hade jag ett fullt proffskontrakt, då var mitt ända fokus hockey. Tror vi var fyra svenskor i den ligan då. Sedan i den här nya ligan så är det en som är signad just nu och några stycken som är på tryout. Det är ju inte jättemånga så det är någonting som jag är väldigt glad över att jag fick chansen att göra.

Målet är SDHL, hur ser era chanser ut tycker du?

-Jag tror vi har bra chanser, tycker att vi har utvecklats mer och mer ju längre säsongen har gått. Mycket ligger i våra egna händer, det kommer givetvis vara en svår resa dit men tror att vi absolut har bra chanser att ta klivet upp.

Känslan är att det finns en bredare och spetsigare offensiv den här säsongen.

-Ja, vi har många olika målskyttar och i poängprotokollet, det känns som vi har en bred trupp. Om man ser till senaste matchen mot Hammarby så skulle jag säga att det var vår fjärdekedja som var den bästa genomgående i matchen. Det visar vilken bredd vi har i truppen i år.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 november 2023 11:00
Senast uppdaterad: 5 december 2023 09:11

Första spadtaget taget för Telge Näts nya avloppsledning

processed-9A810758-BEFC-4ABC-8DAA-9100C7F531A2-D07A4F32-9A8A-43B1-91A8-EE3E3D35F9AA

Här tas det först spadtaget.

Igår påbörjades grävningsarbetet för Telge Näts nya överföringsledning för avlopp mellan Hölö och Järna. Ledningen byggs för att öka kapaciteten i avloppssystemet, då befintliga reningsverk i området inte räcker till.

De gamla reningsverken i Mölnbo och Hölö har inte den kapacitet som krävs för den fortsatta utbyggnaden av bostäder i regionen, enligt Telge Nät. När den nya ledningen är färdigbyggd kan de äldre verken tas ur drift.

– Överföringsledningen är en effektiv lösning för att lösa kapacitetsproblemen, säger Anna Josefsson, VD på Telge Nät.

Anna Josefsson, Göran Karlsson och Fredrik Holm från Telge Nät. Pressbild

Den nya ledningen ska kopplas till Syvabs befintliga ledning vid Pilkrog i Järna, som i sin tur leder vidare till Himmerfjärdsverket i Botkyrka. När ledningen står klar kommer äldre reningsverk att kunna avvecklas och en mer driftsäker och miljövänlig hantering av avloppsflöden förväntas ske.

– Projektet är viktigt för att möjliggöra framtida exploatering och en del av det arbete vi gör för att hålla hög vattenkvalitet i kommunen, enligt Göran Karlsson, styrelseordförande på Telge Nät.

Ledningen byggs i två etapper, där sträckan Hölö-Pilkrog beräknas stå klar 2024.

Karta över nya dragningarna.

Skribent: Lucas T

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 26 november 2023 01:28

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors