Företag i fokus:

SL-kortet höjs – ”Handlar om att skydda sjukvården”

Tåg pendel Foto: Alex Isa

Foto: Alexander Isa

Region Stockholm höjer priset för ett månadskort för Stockholms Länstrafik med med 50 kronor. Det innebär att kostnaden för SL-kortet nu överstiger 1 000 kronor.

Prisjusteringen kommer samtidigt som mittenkoalitionen, bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet i Region Stockholm, presenterar sin budget för 2024 i en tid av ekonomisk utmaning. Inflationen har medfört ökade kostnader som påverkar regionens verksamheter negativt, med en påverkan på cirka 10 miljarder kronor för Region Stockholm.

För att täcka detta ekonomiska gap, vidtas flera åtgärder, inklusive höjda skatter, ökade patientavgifter och höjda kollektivtrafikavgifter för att skydda sjukvården och kollektivtrafiken. Enligt en debattartikel i Aftonbladet är det nödvändigt att spara totalt två miljarder kronor.

(Annonslänk)

– Runt om i landet varslas vårdpersonal samtidigt som sjukhus och vårdcentraler läggs ner. Denna budget handlar om att skydda sjukvården i Region Stockholm från dramatiska besparingar. Det är ingen budget med satsningar eller ambitionshöjningar, men det är en budget för att kunna se vårdpersonalen i ögonen framöver, säger Aida Hadžialić (S), finansregionråd. 

En av åtgärderna är en höjning av priset på SL:s månadskort.
Från och med 2024 kommer 30-dagarsbiljetten för SL att höjas med 50 kronor och ytterligare 40 kronor 2025. Enkelbiljetten ökar med 3 kronor. Även priset på Waxholmsbolagets 30-dagarsbiljett ökar med 50 kronor från och med 2024, och priset för Ö-kortet för vuxna höjs med 30 kronor.
Samtidigt kommer priset för reducerade biljetter att hållas oförändrat under 2024, och åldersgränsen för barn som reser gratis tillsammans med en betalande vuxen höjs till 11 år.

– Vi måste skydda de grupper som påverkas hårdast av en tuffare ekonomi. Därför har vi särskilt prioriterat att frysa biljettpriset för unga, studenter och pensionärer i årets budget, säger Anton Fendert (MP), trafikregionråd. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 oktober 2023 19:54
Senast uppdaterad: 4 oktober 2023 20:03

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors