Företag i fokus:

SL-kortet höjs – ”Handlar om att skydda sjukvården”

Tåg pendel Foto: Alex Isa

Foto: Alexander Isa

Region Stockholm höjer priset för ett månadskort för Stockholms Länstrafik med med 50 kronor. Det innebär att kostnaden för SL-kortet nu överstiger 1 000 kronor.

Prisjusteringen kommer samtidigt som mittenkoalitionen, bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet i Region Stockholm, presenterar sin budget för 2024 i en tid av ekonomisk utmaning. Inflationen har medfört ökade kostnader som påverkar regionens verksamheter negativt, med en påverkan på cirka 10 miljarder kronor för Region Stockholm.

För att täcka detta ekonomiska gap, vidtas flera åtgärder, inklusive höjda skatter, ökade patientavgifter och höjda kollektivtrafikavgifter för att skydda sjukvården och kollektivtrafiken. Enligt en debattartikel i Aftonbladet är det nödvändigt att spara totalt två miljarder kronor.

(Annonslänk)

– Runt om i landet varslas vårdpersonal samtidigt som sjukhus och vårdcentraler läggs ner. Denna budget handlar om att skydda sjukvården i Region Stockholm från dramatiska besparingar. Det är ingen budget med satsningar eller ambitionshöjningar, men det är en budget för att kunna se vårdpersonalen i ögonen framöver, säger Aida Hadžialić (S), finansregionråd. 

En av åtgärderna är en höjning av priset på SL:s månadskort.
Från och med 2024 kommer 30-dagarsbiljetten för SL att höjas med 50 kronor och ytterligare 40 kronor 2025. Enkelbiljetten ökar med 3 kronor. Även priset på Waxholmsbolagets 30-dagarsbiljett ökar med 50 kronor från och med 2024, och priset för Ö-kortet för vuxna höjs med 30 kronor.
Samtidigt kommer priset för reducerade biljetter att hållas oförändrat under 2024, och åldersgränsen för barn som reser gratis tillsammans med en betalande vuxen höjs till 11 år.

– Vi måste skydda de grupper som påverkas hårdast av en tuffare ekonomi. Därför har vi särskilt prioriterat att frysa biljettpriset för unga, studenter och pensionärer i årets budget, säger Anton Fendert (MP), trafikregionråd. 

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 oktober 2023 19:54
Senast uppdaterad: 4 oktober 2023 20:03

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors