Företag i fokus:

Petra Jacob rekryteras till 100-miljonerprojekt

Skolidrottsforbundet

 Petra Jacob och Louise Hagström, Skolidrottsförbundet.

Svenska Skolidrottsförbundet har fått 100 miljoner kronor för att främja idrott bland barn och ungdomar i utsatta områden. Nu har Petra Jacob, Årets eldsjäl och grundare av Lebi Skol-IF, rekryterats till detta projekt.

– Jag är säker på att Petra kommer att vara en stor framgångsfaktor i att nå målet att öka idrotten i socioekonomiskt utsatta områden, säger Louise Hagström, teamledare på Skolidrottsförbundet.

Genom Idrottsklivet utmanar förbunden idrottsnormer och strukturer samt riktar resurser mot områden med störst behov. Målet är att stärka idrottsnärvaron på lokal nivå, med initialt fokus på Södertälje, Malmö och Göteborg. Regeringen tillhandahåller årligen 100 miljoner kronor under tre år, varav 2,3 miljoner kronor går till Skolidrottsförbundet det första året.

(Annonslänk)

Petra Jacob, som engagerat idrottsentusiast och grundare av Lebi Skol-IF i Södertälje, är nu en del av det nationella teamet som driver projektet under ledning av Louise Hagström på Skolidrottsförbundet.

– Det känns jättekul och spännande att jag har fått möjligheten från Skolidrottsförbundet att driva idrottsrörelsen framåt och göra den mer tillgänglig och inkluderande för fler, oavsett bakgrund, genom skolidrott på riksnivå. Det är ett uppdrag jag ser fram emot, säger Petra Jacob till Telgenytt och fortsätter.

– Detta innebär också att LEBI kommer att tas till nya höjder genom utvecklingen av vår Ledarkademi, med fokus på ungas delaktighet och inflytande i samhället. Det innebär också att fler barn i Södertälje, men även i andra städer, kommer att få sin rätt till en aktiv och meningsfull fritid genom Lebi-metoden.

Projektet syftar till att utmana och förändra idrottsnormer och strukturer och dra nytta av lokala resurser och kunskaper i utsatta områden. Genom Idrottsklivet kommer förbundet att rikta resurser till de områden där behovet är som störst. Skol-IF finns redan i många av de områden som polisen har identifierat som utsatta områden, och i början kommer Skolidrottsförbundets fokusområden att vara Södertälje, Malmö och Göteborg.

– Vi är jätteglada över att ha med Petra i den här satsningen, då hon kommer in med en otroligt viktig och färsk erfarenhet och kunskap från ett av Idrottsklivets fokusområden. Lebi Skol-IF samlar fyra skolor i Södertälje och har sedan starten engagerat över 50 unga ledare och närmare 300 barn. Jag är säker på att Petra kommer att vara en stor framgångsfaktor i att nå målet att öka idrotten i socioekonomiskt utsatta områden, säger Louise Hagström.

Läås även: – Petra Jacob utsedd till Årets ledare på Eldsjälsgalan

Petra Jacob från Södertälje utsågs till Årets Ledare och Årets Eldsjäl. Foto: Folkspel

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 oktober 2023 17:42
Senast uppdaterad: 6 oktober 2023 17:42

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors