Företag i fokus:

Onlinespel i Norden – Vad skiljer mellan länderna?

NAMNLOS-1

Den nordiska regionen, känd för sitt starka sociala nätverk och en generellt progressiv syn på många samhälleliga aspekter, har haft en intressant utveckling när det gäller spelindustrin, särskilt inom online casinon. Varje land i Norden – Sverige, Norge, Danmark och Finland – har skapat sina egna regulatoriska ramverk och kulturella normer kring spel, vilket ger en unik blandning av likheter och skillnader.

Onlinespel i Sverige
I Sverige regleras spelmarknaden sedan 2019 av Spelinspektionen, en myndighet som verkar för att skapa en spelmarknad präglad av säkerhet och integritet. Ett licenssystem infördes där operatörer måste ansöka om tillstånd för att kunna erbjuda spel till svenska konsumenter. Systemet sätter också en rad riktlinjer och restriktioner kring marknadsföring, insättningsgränser, och tidsbegränsningar för att skydda spelare och minska risken för spelberoende.

Casino i Danmark
Danmark liberaliserade sin spelmarknad 2012 och införde en licensmodell liknande den svenska. Spillemyndigheden, den danska spelmyndigheten, bevakar den reglerade marknaden och ser till att de danska casino följer reglerna. Danmark har varit ganska framgångsrik med sin modell, och har en växande marknad där spelare är väl skyddade genom starka regler kring insättningsgränser, marknadsföring och självuteslutning.

Spela i Norge
Norge, å andra sidan, har en något striktare hållning till spel. Landet har två statsägda företag, Norsk Tipping och Norsk Rikstoto, som har monopol på allt spel i landet. Även om onlinekasinon inte är olagliga, har regeringen satt upp en rad hinder för att göra det svårt för norska medborgare att spela på utländska webbplatser, bland annat genom att begränsa banktransaktioner till spelrelaterade tjänster. Alla casinon använder platstjänster för att kategorisera sina besökare och se vilka länder de kommer ifrån.

Onlinespel i Finland
I Finland ligger ansvaret för att övervaka och reglera spelindustrin på Veikkaus, ett statligt ägt företag som har exklusiva rättigheter att erbjuda spel både offline och online. Modellen är inte utan kritik, och diskussioner har pågått om den hållbarheten av den nuvarande strukturen, där vissa menar att en licensmodell liknande den danska eller svenska skulle vara mer fördelaktig.

Kulturella och legala nyanser
Trots geografisk närhet och kulturell likhet är skillnaderna i reglering och inställning till onlinecasino påtagliga inom Norden. Från Sveriges och Danmarks mer liberala hållning, till Norges strikta reglering och Finlands monopolmodell, reflekterar dessa variationer de unika socioekonomiska och kulturella faktorerna i varje nation.

Svenska och danska modeller betonar starkt spelarnas skydd och ger samtidigt utrymme för en konkurrenskraftig marknad där olika aktörer kan delta. I kontrast ligger den norska och finska modellen starkt fokuserad på att begränsa spel och behålla kontroll genom statliga organ eller monopol.

Online spelindustrin i Norden är också djupt påverkad av teknologiska framsteg och en ökande acceptans av digitala lösningar. Många nordiska spelare välkomnar innovativa spelupplevelser, snabbare transaktioner genom e-plånböcker och kryptovalutor, samt plattformar som erbjuder högre användarvänlighet.

Framtidsutsikter
Framtiden för den nordiska spelmarknaden kommer sannolikt att fortsätta att vara en blandning av gemensamma värderingar och nationella särdrag. Debatter om reglering, spelansvar och skydd för konsumenter kommer att fortgå, och varje land kommer att fortsätta att utveckla sina egna metoder och lösningar för att hantera de utmaningar och möjligheter som onlinecasinoindustrin medför.

Så medan onlinecasinon fortsätter att vara en populär fritidsaktivitet i hela Norden, utformas landskapet av varierande lagar, reguleringar och kulturella perspektiv, vilket skapar en fascinerande mosaik av spelupplevelser i regionen.

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 oktober 2023 03:00
Senast uppdaterad: 14 oktober 2023 13:05

Undersköterskorna med nyckelroll i nytt projekt

kad-studie-avdelning-20-sodertalje-sjukhus

Åsa Stålgren, samordnare avdelning 20, Aysel Kulbay, doktorand, Ibolya Juhász, undersköterska avdelning 20 och Anja Eklund, vårdenhetschef avdelning 20. Foto: Södertälje sjukhus

Har en patient som haft kvarliggande urinkateter oftare bakterier i urinen efter kateterborttagningen än en patient som inte har haft kateter? Det undersöker nu en studie på Södertälje sjukhus.

Patienter som har haft en kvarliggande urinkateter (KAD) verkar ha fler bakterier i urinen så länge katetern sitter kvar, men det är oklart vad som händer när den tas bort. I studien jämförs patienter som har haft KAD under de senaste fyra veckorna med en kontrollgrupp utan KAD.

Undersköterskorna på avdelningen har en nyckelroll i projektet genom att ta prover och registrera mätresultat. Som en del i studien mäts blåsvolym för att upptäcka eventuell urinretention. Uppskattningsvis 20-30 procent av patienterna på rehabiliteringsavdelning 20 har KAD. Patienterna som deltar i studien kommer både med och utan kateter.

– Många patienter tackar ja till att delta i studien, trots att det inte kommer att hjälpa dem personligen utan gynna framtida patienter, säger undersköterskan Ibolya Juhász.

Hos en patient med en KAD bildas biofilm i och på katetern efter en tid. I biofilmen kan resistenta bakterier ta skydd från kroppens immunförsvar och från antibiotika, men man vet inte om samma bakterier finns i urin när patienten kissar.

Studien är en del av doktorandprojektet för sjuksköterskan Aysel Kulbay som arbetar på Vårdhygien Stockholm.

– Som en del i studien genomförs blåsvolymmätning av urinblåsan med bladder scan. Det har hänt att vi har hittat patienter som har urinretention, alltså har kvar för mycket urin i blåsan efter att de har kissat. Urinretention är inte bra och därför är det positivt att vi upptäckt det, säger Aysel.

Hon hoppas resultaten ska ge underlag för förbättrade rutiner kring katetrar och minskad risk för infektioner.

Skribent: Lucas

(Annonslänk

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2023 13:53
Senast uppdaterad: 21 december 2023 14:22

DEBATT: – ”Ett hån mot alla assyrier/syrianer”

Godner

Foto: Lucas T

Är Boel i chocktillstånd, kan man undra? Plötsligt talar hon om ”vårt kristna folk” och besöker kyrkor i hopp om försoning när kritiken växt sig stark. Men min vilda gissning är att Godner, precis som några andra skrev, har skjutit sig själv i foten.

Hennes svar på insändare som kritiserar henne är synonym med svamligt och fokusförflyttning. Istället för att svara sakligt och bemötande, så bortförklarar hon sin frustration över att bli kritiserad.

Att Södertäljeborna är trötta på svartmålningen känns konstaterat.
Samma vecka som Boel var på SNS-seminariet, där hon aggressivt pekade ut läkare, advokater, mäklare och vårdanställda, och där rapporten bland annat också pekar på att kriminella verkar inom restauranger, frisörer, caféer, livsmedelsbutiker, bilverkstäder, hotell, gjorde hon också flera andra besök för att, som många upplever det, svartmåla Södertälje och i bemärkelsen, assyrier/syrianer. Samma vecka medverkade ”experten” Godner i Agenda på SVT och åkte till Västerås för att kraftfullt smutskasta Södertälje.

För att förtydliga, jag är för att den organiserade brottsligheten kraftfullt motarbetas.

Men i hennes senaste svar skrev Godner att hon var i SNS-seminariet för att kommentera en forskningsrapport som tagits fram av ”andra”. Men för läsarna är det också bra att veta att det är Södertälje kommun, tillsammans med polisen, som lagt fram underlaget för rapporten. Samma kommun och samma polismyndighet som pekade ut den assyriska/syrianska folkgruppen i Tore 2-rapporten som BRÅ 2021 sammanställde.

Så här stod det i BRÅ-rapporten:
”Hypotesen illustrerades bland annat med en pyramid där centrala personer var indelade i olika nivåer. Kriminaliteten ansågs vara samhällshotande utifrån ett antagande om att sociala strukturer i de assyriska/syrianska folkgruppen.”

Så att antyda att smutskastningskampanjen inte handlar om folkgruppen är ett hån mot alla assyrier/syrianer. Det hjälper inte längre att finslipa i kanten och undvika att tydligt nämna folkgruppen, och det är för övrigt olagligt att kartlägga minoriteter, vilket med stor sannolikhet görs av polisen i samarbete med Södertälje kommun.

Hon vill ha total kontroll över Södertälje

Men att Godners förtroende är förbrukat handlar inte enbart om svartmålningen och att minoriteter känner sig starkt utpekade. Det handlar också om hennes agerande genom åren. Hon vill ha total kontroll över Södertälje. Ett förslag hon vill ha igenom är att ingen ska få köpa hus eller fastighet om inte kommunen godkänner det först. ”Kommunal förköpsrätt för alla fastigheter”, skrev hon i DN.
Det innebär att om du, som bor inom Södertälje kommuns gränser, vill köpa hus eller fastighet i kommunen så måste du ha hennes godkännande först.

Hon kritiserades för övrigt av ”För Initiativet Tryggare Södertälje” som representerar tiotusentals medlemmar i Södertälje för att vara rasistisk i artikeln.

Många minns också Hovsjö-affären där hon sålde hundratals lägenheter till familjen Månsson, trots att ett mycket högre bud fanns på bordet. Att hon sedan lade sekretess över handlingarna låter jag vara osagt. Och nu senast där kommunen med bröt mot Europakonventionen och regeringsformen.

Listan är lång och i en annan kommun hade kritiken stått med tuschpenna på plakat utanför stadshuset. Men istället har Godner påbörjat försoningskampanjen ”vårt kristna folk”, som hon tror kommer vända på skutan.

Det låter bara patetiskt och desperat i mina öron.

A.S

Läs även:
DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors