Företag i fokus:

SSK tappade alla poängen efter en svag tredje period

SSK

SSK mötte Djurgården för första gången den här säsongen. Foto: Shamash Oyal

Säsongens första länsderby spelades ikväll då Djurgården tog emot SSK på Hovet i Stockholm. Ett möte mellan två lag som fortfarande har en del att bevisa i årets serie, SSK kom dock från en väldigt stabil seger i sin senaste match innan kvällens drabbning. Djurgården har haft det ännu tuffare den senaste tiden, tre raka förluster och de hade endast mäktat med att producera ett mål på de matcherna.

– Jag tycker man börjar se en skillnad i spel redan andra halvan mot Kalmar. Jag tycker man ser ett rakare enklare spel men nu gäller det att vi klarar av att ligga på den nivån och spela vårt spel i stort sett varje match för att ge oss chansen att vinna. Det går inte att fuska och börja tumma på detaljer utan det är 100% som gäller varje match, sade huvudtränare Magnus Bogren inför matchen i en intervju på SSK:s hemsida.

Specialteams har varit lite i fokus inför att de här två lagen skulle drabba samman, SSK med svag statistik i boxlay, där siffrorna inför matchen visade att SSK var sämst i klassen med 56,25 %. Djurgården i sin tur hade inte gjort något mål i powerplay under sina tidigare 6 matcher. Läge för att specialteams skulle kunna bli avgörande för något av lagen.

(Annonslänk)

SSK:s viktiga back Albin Carlsson var efter 4 matchers skadefrånvaro tillbaka i laget och bildade backpar med Veeti Vainio istället för Henrik Malmström som då blev sjunde-back för kvällen. I övrigt ställde man upp med samma lag som man gjorde senast i segern över Nybro.

Första perioden började avvaktande, mycket ”dump”, inget av lagen ville bjuda motståndarna på något. Via två powerplay fick Djurgården ett litet momentum i matchen, hemmalaget hamnade dock mest på utsidan och skapade inte speciellt farliga målchanser. Första tredjedelen var stundtals en hafsig historia med passningar som inte riktigt hittade rätt adress.

När drygt fem minuter återstod tog SSK ledningen, bortalaget stack upp in en omställning. Kedjan med Filiph Engsund, Linus Videll och Sebastian Dyk stod för målet, efter en kontrollerad ingång i offensiv zon fick Videll pucken och efter elegant förarbete och en läcker passning av nämnde Videll kunde Filiph Engsund få in pucken bakom hemmamålvakten Viktor Andrén.

Engsund gjorde ikväll sitt tredje mål för säsongen och är hyfsat nöjd med vad han uträttat så här långt in på säsongen.

-Jag tycker att min inledning av serien har varit helt okej. Målen är såklart kul att de kommer men det finns alltid grejer att förbättra och fortsätta träna på.

Men självklart var Engsund besviken efter hur matchen utvecklade sig:

-Jag tycker att vi slutar spela med pucken och och ger bort chanser. Vi måste kunna vara starkare med puck och spela vårt spel över alla tre perioderna.

Du är besviken nu, går det ändå att se något att spinna vidare på till nästa match?

-Jag tycker att vi spelar bra och kan ta med oss de två första perioderna, tycker vi för spelet bra då.

Två minuter in i mittenakten tog SSK ledningen med 2-0 efter mål av Viktor Liljegren. Glädjen blev dock kortvarig i SSKlägret, två minuter efter fick Djurgårdens lagkapten Marcus Kruger ett friläge efter ett väldigt dåligt byte av bortalaget, ställningen på resultattavlan var 1-2 efter tjugofyra spelade minuter.

När det återstod fem minuter av period två utökade SSK åter igen ledningen, Linus Videll snappade upp en sargstuds och satte kyligt 1-3 bakom Andrén.

Filiph Engsund inledde målskyttet för SSK, bilden inte från dagens match. Foto: Shamash Oyal

Djurgården kom som väntat ut efter pausen mellan 2:a och 3:e perioden och satte press på SSK direkt och bortalaget fick svårt att kontrollerat få ut pucken ur försvarszon. Hemmalaget fick fast pucken oftare och bättre, SSK hade återigen svårare att få ut pucken ur egen zon.

När tolv minuter återstod av tredje perioden fick Djurgården ett powerplay efter att SSK än en gång fastnat i försvarszon. 30 sekunder tog det innan hemmalaget gjorde sitt första mål i numerärt överläge för säsongen.

Som så många gånger i hockey gav målet ännu mer energi och 3-3 kom som ett brev på posten två minuter senare, på målvaktsretur jobbade Linus Klasen in kvitteringen. Hemmalaget ägde stora delar av tredje perioden och när de även tog ledningen kändes det inte helt ologiskt. SSK blev för passiva och var tvåa på puckarna, mindre i närkamperna. Djurgården vann tredje perioden med 3-0 och matchen med sammanlagt 4-3.

Magnus Bogren om vad som gick fel:

-Har inget jättebra svar på det nu, men vi visste att de skulle komma ut hårt i tredje men vi blir stressade och förlorar för mycket kamper.

SSK har fortfarande problem med helheten, en tvåmålsledning inför sista perioden ska laget kunna hantera på ett bättre sätt att, kunna spela enklare och gå för kontring när Djurgården öppnade upp sig när de behövde ösa på framåt.

-Vi behöver få mer kontinuitet från match till match. Idag har vi bra koll på det i två perioder, just nu är man mest sjukt besviken, säger Bogren fortsättningsvis till Telgenytt.

DIF-seger får nog anses som rättvis även om SSK i två perioder hade jobbat sig till poäng att ta med sig hem.

All statistik hämtad från swehockey.se

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 oktober 2023 21:24
Senast uppdaterad: 31 oktober 2023 11:40

Stora skillnader när elever betygsätts i gymnasiet

Täljegymnasiet

Foto: Alexander Isa

Betygsättningen i svenska gymnasieskolor är inte likvärdig, och nu ska regeringen utreda hur den ska bli mer rättvis. Så här generösa är skolorna i Södertälje kommun. 

Forskare och skolmyndigheter har återkommande konstaterat att det finns stora brister i likvärdighet när det gäller betygsättning i Sverige. Ett betyg kan betyda något i den ena skolan och något annat i en annan – vilket gör att elever från olika gymnasieskolor får olika förutsättningar att komma in på högskoleutbildningar eller att klara gymnasieexamen. 

I höstas kom Riksrevisionen fram till att de insatser som hittills gjorts inte gett önskat resultat och på deras rekommendation har nu regeringen beslutat att utreda hur betygssättningen kan bli mer rättvis. 

– Om betygen inte rättvisande speglar elevers kunskaper kan det leda till negativa konsekvenser både för individ och samhälle. Det är därför viktigt att åtgärda de brister i systemet som synliggörs, sa skolminister Lotta Edholm (L) i ett pressmeddelande när utredningen presenterades.

Ett av få sätt att undersöka likvärdig betygssättning är att jämföra betyget på nationella provet och på betyget i hela kursen, vilket Skolverket gör varje år. Utifrån siffrorna går det inte att säga om eleverna har fått för höga eller låga betyg: det finns inga statliga regler för hur stor avvikelsen mellan prov- och kursresultat får vara och lärare kan göra bedömningen att elever nått kunskapsmålen även om de hade lägre betyg på provet.

Däremot går det att jämföra skolorna med andra skolor med liknande resultat på de nationella proven – och på så sätt se om en skola är mer eller mindre generös i sin betygssättning.

Kan ge negativa konsekvenser både för individ och samhälle enligt skolminister Lotta Edholm (L). Arkivbild

Generösa betyg i fem kurser i Södertälje

Newsworthy har analyserat skillnaden mellan provresultat och betyg i 15 kurser vid fem gymnasieenheter i Södertälje från vårterminen 2022. För varje kurs och varje skola har vi jämfört andelen elever som fått ett högre betyg på kursen som helhet än på nationella provet med andra skolor som har ungefär samma provresultat. I fem av de här kurserna var betygsättningen generösare än på i liknande skolor. I åtta var betygsättningen restriktivare.

På NTI Gymnasiet Södertälje var betygen generösare än i jämförda skolor i ett av tre kurser. I till exempel matematik 3c fick 29 procent av eleverna ett högre betyg på kursen än på nationella provet under vårterminen 2022. På de 35 andra skolor i landet som hade ungefär samma resultat på nationella provet var det i snitt 24 procent som fick ett högre betyg på kursen än på provet och NTI Gymnasiet Södertälje tillhör de skolor i jämförelsen som var mer generösa. På S:ta Ragnhildgymnasiet var man däremot restriktivare än jämförda skolor i fyra av fyra kurser.

Större avvikelse i friskolor

Skolornas avvikelser ändras ofta från år till år och från ämne till ämne. Generellt är det vanligare med högre kursbetyg i relation till provresultaten i friskolor. I Södertälje gick samtliga jämförda elever på friskolor. Enligt Skolverket är det också vanligare med generösare rättning av de nationella proven i friskolor, vilket kan innebära att skillnaden mellan kommunala och enskilda huvudmän kan vara ännu större i verkligheten. 

Samtidigt är skillnaderna mellan olika friskolor och olika kommunala skolor stor. Det finns friskolor som är mycket restriktiva och kommunala som är generösa och skillnaderna mellan de olika skoltyperna kan förklara en liten del av skillnaderna i betygssättning i relation till provresultaten, skriver Skolverket. De pekar också på att det förekommer relativ betygssättning, att betygen sätts i relation till klasskamraterna. Ju högre prestationsnivå i undervisningsgruppen desto mer restriktivare betygssättning.

Kurserna där högst andel fått högre betyg på kursen än på provet

SkolaKursAndel som fått högre betygI förhållande till liknande skolor*
Praktiska Gymnasiet SödertäljeMatematik 1A97 %
Örjanskolan gymSvenska 361 %Mycket generösare
Praktiska Gymnasiet SödertäljeSvenska 150 %
Mälardalens Tekniska GymnasiumSvenska 339 %Generösare
VackstanäsgymnasietSvenska 138 %Kring medel
Praktiska Gymnasiet SödertäljeEngelska 537 %
VackstanäsgymnasietEngelska 636 %Generösare
VackstanäsgymnasietMatematik 1A32 %Kring medel
Örjanskolan gymEngelska 631 %Generösare
NTI Gymnasiet SödertäljeMatematik 3C29 %Generösare

Skolor som räknas som ”mycket generösare” tillhör den tiondel där störst andel elever som fått ett högre betyg på kursen än på provet. Källa: Skolverket

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 mars 2023 05:00
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 23:00

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors