Företag i fokus:

Granberg, RP: – ”Noll koll kring bakgrundskontroll”

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet

I grunden är det en usel organisation som behöver bakgrundskontroll, åtminstone en kompetenskontroll För tänk om myglet i stadshuset helt enkelt främst beror på en usel organisation som bäddar för trubbel, och inte att Södertälje har fler kriminella anställda än andra kommuner.

Den absolut bästa åtgärden för att förebygga och stoppa oegentligheter, mygel, misstag och svågerpolitik är att bygga upp strukturer, kontrollsystem och rutiner som gör det närmast omöjligt att exempelvis sälja av kommunens bilar billigt till polare, eller ”swisha” i väg några miljoner extra för ett P- hus intill stadshuset och så vidare.

Faktum är att av de 8471 anställda som nu kontrolleras så är det en liten andel som sitter på positioner där de kan försnilla skattemedel eller ge kompisar förmåner, dessa möjligheter är betydligt större hos styrande politiker och topptjänstemän.
Södertäljes största ekonomiska haverier och förluster av skattemedel har genom åren främst orsakats av politiker och höga tjänstemän, inte vanliga anställda.

”Det känns som att man gör detta för att flytta fokus”

Det känns som att man gör detta för att flytta fokus ifrån sina egna tillkortakommanden och framstå som handlingskraftiga fast det i realiteten inte alls minskar det stora behovet av en rejäl organisatorisk ”Do over” och inte bara som nu en ”Make over”.

Boel Godner och Elof Hansjons (S) initiativ till bakgrundskontroller av samtliga kommunanställda bröt mot lagen. Det avslöjade SVT Nyheter Södertälje.

Missförstå mig inte, det är klart att vi skall kolla upp de som ska arbeta med barn och inom andra känsliga områden som att hantera ekonomiska frågor, det är inte konstigt om en arbetsgivare begär ut en kopia av brottsregistret innan man blir anställd, utdraget beställer man på polisens hemsida och är dessutom gratis. Djupare kontroller än så motiveras endast för de personer som hanterar ekonomi och andra känsliga uppdrag.

Enligt SVT reportage så får Nordic Aigis AB 900 kr per kontroll trots att andra företag i samma bransch tar ca 300 kronor per kontroll. Kostnaden för bakgrundskontrollerna är uppskattad till 9 miljoner kronor, men nya uppgifter pekar på att det inte räcker – Varför detta överpris?

”Kommunens dataskyddsombud Marcus Broman ville övervaka processen att införa kontrollerna för att se till så att kommunen inte bryter mot lagen, men han nekades insyn.”

Det stannar inte där, det fanns inget personuppgiftsbiträdandeavtal innan kontrollerna drog i gång som GDPR lagen kräver och nu riskerar kommunen miljonböter och stämningar ifrån fackförbund.
Södertälje kommuns dataskyddsombud Marcus Broman ville övervaka processen att införa kontrollerna för att se till så att kommunen inte bryter mot lagen, men han nekades insyn.
I stället lämnas en vanlig USB -sticka med tusentals personuppgifter över till företaget Nordic Aigis AB som är ett 2 mans brevlådebolag startat 2020 och nu med vår kommun som huvudinkomst.

I två veckor sökte SVT:s Clara Fritzon ägarna till Nordic Aigis AB utan framgång, hon besöker till slut bolagets adress och upptäcker då att bolaget endast hyr en postbox och helt saknar kontor.

Enligt kommunen så skall personuppgifterna förvaras säkert och inlåst, men ingen har brytt sig om att säkerställa att det finns en ”säker plats” och vart den ligger?
Slutsatsen är att kommunen inte har en aning om vart personuppgifterna nu befinner sig.

Jag fick en ”uppdrag granskning” känsla när jag såg SVT-klippet med Clara Fritzon, när hon äntligen når en av bolagsägarna per telefon så vägrar han svara på frågor och ber henne mejla igen – som hon redan gjort tidigare utan svar.

Folk som har något att dölja vill inte träffas eller svara på frågor, exakt så uppträder bolaget som har tillgång till personuppgifterna för kommunens all personal… – Hur känns det?

En sak är säker, kommunledningen har gjort bort sig, igen!

Joakim Granberg,
Realistpartiet

Läs mer om ämnet: Kommunens misstänka brottshandling

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 oktober 2023 15:04
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 15:47

Sprängningarna ökar – Men få domar och många frikännanden

Polis

Arkivbild

Antalet sprängningar ökar i Sverige, men antalet domar är få och frikännanden många. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt information om Sprängningar och domar.

Antalet sprängningar i Sverige ökade igen under 2022 och inledningen av 2023 har sett ännu mörkare ut med många våldsdåd, skottlossningar och sprängningar som kopplas till kriminella grupperingars konflikter om narkotikamarknaden – främst i Sundsvall. Polismyndigheten rapporterade 29 sprängningar eller försök och förberedelser därtill under januari 2023.

Region Stockholm har drabbats mest av sprängningar, men ingen region har varit helt förskonad. I Södertälje har flera personer gripas för bland annat en sprängning mot en fastighet i januari. Dock är det mycket få fall som leder till åtal och tingsrättsdomar, endast 18 stycken under 2022, och nästan hälften av de åtalade friades.

En av anledningarna är att brotten, enligt Jon Wåhlander på Nationella bombskyddet, är svårutredda. Utredningarna är ofta omfattande och tar lång tid, vilket förklarar det låga antalet domar.

– Det hör till sakens natur att mycket av bevisningen går upp i rök i samband med att det sprängs. Vi noterar också att i ärenden där vi har haft stora förhoppningar på fällande domar så har tingsrätten ansett att bevisföringen inte räckt och därför dömt till ringa straff eller valt att fria helt, säger operativ chef på Nationella bombskyddet inom Polismyndigheten till Siren, Jon Wåhlander.

(Annonslänk)

Totalt åtalades 33 personer för sprängningar eller medhjälp, anstiftan eller förberedelse år 2022. Av dessa fälldes 17 personer, medan 15 friades. Att sprängningarna ökar kopplas enligt polisen till den gängkonflikt som pågår i Stockholmsområdet och länkas samman främst till narkotikamarknaden.

– När en konflikt eskalerar och det blir en maktobalans då ökar också ofta antalet sprängningar i ett geografiskt område, nu senast Stockholm, säger Wåhlander.

Flera ärenden har rört termosbomber och handgranater, och i ett fall från Stockholms län greps två män med en handgranat som skulle placeras vid en bostad. Jon Wåhlander pekar ändå på att finns fall där gärningsmän har dömts till långa fängelsestraff för sprängningar, trots omfattningen av utredningarna. Han tror också att det kommer att bli fler sådana domar i framtiden.

– När sprängningarna började hade stora delar av rättskedjan inte vana av att utreda den här typen av brott. I takt med att vi blir bättre hoppas jag att det kommer att leda till fler fällande domar, säger Jon Wåhlander till Siren.

Fakta: Sprängningar och domar

  • 2019 anmäldes 242 fall av sprängningar (genomförda, förberedelse eller försök) enligt polisens statistik. 2020 var antalet 209, och 2021 totalt 158. 2022 anmäldes 191 sprängningar och fram till 31 januari i år 29.
  • Under 2022 meddelades 18 tingsrättsdomar i mål där personer hade åtalats för någon form av allmänfarlig ödeläggelse. Förutom fullbordat brott kunde det röra sig om exempelvis förberedelse eller anstiftan.
  • Ärendena inkluderade totalt 33 personer, av dessa fälldes 17 personer.

Källa: Polismyndigheten samt Acta Publicas rättsdatabas.

Läs även: – Man från Södertälje häktad för bombdåd i Kista

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 12:45
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 14:02

Södertälje på en tredjeplats i nationell klimatranking

Press

Pressbild: Telge.

Telgekoncernen prisas för sina framgångar i att sänka koldioxidutsläpp. Detta enligt nationella benchmarkingjämförelse som presenterades nyligen.

Enligt CERO-analysen har koldioxidutsläpp från pendlings- och tjänsteresor minskat med hela 23 procent per capita under 2022 jämfört med normalläge före pandemin. Telge placerade sig på tredje plats bland de 32 företag och organisationer som ingick i mätningen – inklusive Swedbank, Ericsson och Vattenfall.

En av anledningarna till framgångarna härleds till Telges medarbetare som gått över till mer klimateffektiva sätt att resa på. Bland annat väljer de i högre utsträckning att resa till arbetet med cykel eller kollektivtrafik och att allt som fler pendlar med bil går över till elektriska alternativ.

– Hållbarhet är en prioriterad och strategisk fråga för oss på Telge. Vi har på ett strukturerat sätt arbetat med att skapa förutsättningar för anställda att göra den här förflyttningen. Det är glädjande att se att vårt fokus har givit resultat och det ger oss energi för att fortsätta arbeta mot vårt mål: klimatneutral 2030, säger Maria Richtnér, Hållbarhetschef på Telge i ett pressmeddelande.

CERO-analysen visar att 18 procent av medarbetarna kör elbil eller laddhybrid, vilket är en ökning med 9 procentenheter jämfört med före pandemin. Det totala resandet till, från och under arbetet har också minskat tack vare mer flexibla arbetsrutiner, digitala mötesformer och att medarbetarna tenderar att gradvis flytta närmare arbetsplatsen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 27 februari 2023 22:49

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors