Företag i fokus:

Granberg, RP: – ”Noll koll kring bakgrundskontroll”

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet

I grunden är det en usel organisation som behöver bakgrundskontroll, åtminstone en kompetenskontroll För tänk om myglet i stadshuset helt enkelt främst beror på en usel organisation som bäddar för trubbel, och inte att Södertälje har fler kriminella anställda än andra kommuner.

Den absolut bästa åtgärden för att förebygga och stoppa oegentligheter, mygel, misstag och svågerpolitik är att bygga upp strukturer, kontrollsystem och rutiner som gör det närmast omöjligt att exempelvis sälja av kommunens bilar billigt till polare, eller ”swisha” i väg några miljoner extra för ett P- hus intill stadshuset och så vidare.

Faktum är att av de 8471 anställda som nu kontrolleras så är det en liten andel som sitter på positioner där de kan försnilla skattemedel eller ge kompisar förmåner, dessa möjligheter är betydligt större hos styrande politiker och topptjänstemän.
Södertäljes största ekonomiska haverier och förluster av skattemedel har genom åren främst orsakats av politiker och höga tjänstemän, inte vanliga anställda.

”Det känns som att man gör detta för att flytta fokus”

Det känns som att man gör detta för att flytta fokus ifrån sina egna tillkortakommanden och framstå som handlingskraftiga fast det i realiteten inte alls minskar det stora behovet av en rejäl organisatorisk ”Do over” och inte bara som nu en ”Make over”.

Boel Godner och Elof Hansjons (S) initiativ till bakgrundskontroller av samtliga kommunanställda bröt mot lagen. Det avslöjade SVT Nyheter Södertälje.

Missförstå mig inte, det är klart att vi skall kolla upp de som ska arbeta med barn och inom andra känsliga områden som att hantera ekonomiska frågor, det är inte konstigt om en arbetsgivare begär ut en kopia av brottsregistret innan man blir anställd, utdraget beställer man på polisens hemsida och är dessutom gratis. Djupare kontroller än så motiveras endast för de personer som hanterar ekonomi och andra känsliga uppdrag.

Enligt SVT reportage så får Nordic Aigis AB 900 kr per kontroll trots att andra företag i samma bransch tar ca 300 kronor per kontroll. Kostnaden för bakgrundskontrollerna är uppskattad till 9 miljoner kronor, men nya uppgifter pekar på att det inte räcker – Varför detta överpris?

”Kommunens dataskyddsombud Marcus Broman ville övervaka processen att införa kontrollerna för att se till så att kommunen inte bryter mot lagen, men han nekades insyn.”

Det stannar inte där, det fanns inget personuppgiftsbiträdandeavtal innan kontrollerna drog i gång som GDPR lagen kräver och nu riskerar kommunen miljonböter och stämningar ifrån fackförbund.
Södertälje kommuns dataskyddsombud Marcus Broman ville övervaka processen att införa kontrollerna för att se till så att kommunen inte bryter mot lagen, men han nekades insyn.
I stället lämnas en vanlig USB -sticka med tusentals personuppgifter över till företaget Nordic Aigis AB som är ett 2 mans brevlådebolag startat 2020 och nu med vår kommun som huvudinkomst.

I två veckor sökte SVT:s Clara Fritzon ägarna till Nordic Aigis AB utan framgång, hon besöker till slut bolagets adress och upptäcker då att bolaget endast hyr en postbox och helt saknar kontor.

Enligt kommunen så skall personuppgifterna förvaras säkert och inlåst, men ingen har brytt sig om att säkerställa att det finns en ”säker plats” och vart den ligger?
Slutsatsen är att kommunen inte har en aning om vart personuppgifterna nu befinner sig.

Jag fick en ”uppdrag granskning” känsla när jag såg SVT-klippet med Clara Fritzon, när hon äntligen når en av bolagsägarna per telefon så vägrar han svara på frågor och ber henne mejla igen – som hon redan gjort tidigare utan svar.

Folk som har något att dölja vill inte träffas eller svara på frågor, exakt så uppträder bolaget som har tillgång till personuppgifterna för kommunens all personal… – Hur känns det?

En sak är säker, kommunledningen har gjort bort sig, igen!

Joakim Granberg,
Realistpartiet

Läs mer om ämnet: Kommunens misstänka brottshandling

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 oktober 2023 15:04
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 15:47

Lämnar Telge för hotellkedjan – ”Det är ett drömjobb”

Foto: Stadsrum/Wynn hotell

Anna Rosang rekryterades till det tidigare kommunägda Telge Energi som marknadschef 2021. Tre år senare lämnar hon sin position inom företaget för att anta en ny chefsroll hos Winn Hotel Group, koncernen som ska driva Marenhotellet.

Anna Rosang, som tidigare innehaft en ledande position inom Telge koncernen, har nu officiellt tillträtt som Chief Commercial Officer hos Winn Hotel Group. Rosang, med över 15 års erfarenhet av ledande roller inom digitalisering och e-handel, har en gedigen karriär bakom sig inklusive nyckelpositioner hos ODEON Cinemas Group och Filmstaden. Hennes expertis inom digital kundrelation och försäljning har varit avgörande för hennes tidigare framgångar.

– Anna Rosangs gedigna erfarenhet av digital affärsutveckling, varumärken och försäljning i kombination med Winns förmåga att driva hotell är en förutsättning för att vi ska nå vårt mål om att dubbla omsättningen inom fem år, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Marenprojektet väntas stå klart 2025. Foto. Stadsrum

Winn Hotel Group, som äger projektet för det nya Clarion-hotellet med 184 rum i centrala Södertälje, planerar att dubbla sin omsättning från 700 miljoner till 1,4 miljarder inom de närmaste fem åren. Denna ambitiösa tillväxtstrategi inkluderar betydande investeringar i både befintliga och nya hotellanläggningar samt en fokuserad satsning på digital försäljning och förbättring av gästresan.

– Inom de fem närmsta åren ska Winn därför investera 800 miljoner kronor, där hälften går till att renovera, bygga ut och bygga spa på befintliga hotell samt hälften till att bygga flera nya destinationshotell på attraktiva lägen, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Anna Rosang lämnar positionen som marknadschef på Telge energi.
I sin nya roll hos Winn Hotel Group kommer Rosang att leda utvecklingen av den nya kommersiella funktionen, med ett övergripande ansvar för att säkra framgången i bolagets satsningar. Detta kommer bland annat att innefatta utvecklingen av digital försäljning och en förbättrad digital gästupplevelse.

– Att jobba med digitalisering av hotellbranschen är som att komma hem ­– det är ett drömjobb. Jag har mycket att bidra med och ambitiösa mål om starka resultat. Förutom digitalisering och e-handel brinner jag för varumärken och försäljning, säger Anna Rosang, Chief Commercial Officer för Winn Hotel Group.

Med Rosangs omfattande erfarenhet och ledarskap ser Winn Hotel Group fram emot att nå sina ambitiösa mål, inklusive lanseringen av det nya Clarion-hotellet i Södertälje, planerat att öppna i slutet av 2025.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 15:50
Senast uppdaterad: 8 februari 2024 15:50

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors