Företag i fokus:

Granberg, RP: – ”Noll koll kring bakgrundskontroll”

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet

I grunden är det en usel organisation som behöver bakgrundskontroll, åtminstone en kompetenskontroll För tänk om myglet i stadshuset helt enkelt främst beror på en usel organisation som bäddar för trubbel, och inte att Södertälje har fler kriminella anställda än andra kommuner.

Den absolut bästa åtgärden för att förebygga och stoppa oegentligheter, mygel, misstag och svågerpolitik är att bygga upp strukturer, kontrollsystem och rutiner som gör det närmast omöjligt att exempelvis sälja av kommunens bilar billigt till polare, eller ”swisha” i väg några miljoner extra för ett P- hus intill stadshuset och så vidare.

Faktum är att av de 8471 anställda som nu kontrolleras så är det en liten andel som sitter på positioner där de kan försnilla skattemedel eller ge kompisar förmåner, dessa möjligheter är betydligt större hos styrande politiker och topptjänstemän.
Södertäljes största ekonomiska haverier och förluster av skattemedel har genom åren främst orsakats av politiker och höga tjänstemän, inte vanliga anställda.

”Det känns som att man gör detta för att flytta fokus”

Det känns som att man gör detta för att flytta fokus ifrån sina egna tillkortakommanden och framstå som handlingskraftiga fast det i realiteten inte alls minskar det stora behovet av en rejäl organisatorisk ”Do over” och inte bara som nu en ”Make over”.

Boel Godner och Elof Hansjons (S) initiativ till bakgrundskontroller av samtliga kommunanställda bröt mot lagen. Det avslöjade SVT Nyheter Södertälje.

Missförstå mig inte, det är klart att vi skall kolla upp de som ska arbeta med barn och inom andra känsliga områden som att hantera ekonomiska frågor, det är inte konstigt om en arbetsgivare begär ut en kopia av brottsregistret innan man blir anställd, utdraget beställer man på polisens hemsida och är dessutom gratis. Djupare kontroller än så motiveras endast för de personer som hanterar ekonomi och andra känsliga uppdrag.

Enligt SVT reportage så får Nordic Aigis AB 900 kr per kontroll trots att andra företag i samma bransch tar ca 300 kronor per kontroll. Kostnaden för bakgrundskontrollerna är uppskattad till 9 miljoner kronor, men nya uppgifter pekar på att det inte räcker – Varför detta överpris?

”Kommunens dataskyddsombud Marcus Broman ville övervaka processen att införa kontrollerna för att se till så att kommunen inte bryter mot lagen, men han nekades insyn.”

Det stannar inte där, det fanns inget personuppgiftsbiträdandeavtal innan kontrollerna drog i gång som GDPR lagen kräver och nu riskerar kommunen miljonböter och stämningar ifrån fackförbund.
Södertälje kommuns dataskyddsombud Marcus Broman ville övervaka processen att införa kontrollerna för att se till så att kommunen inte bryter mot lagen, men han nekades insyn.
I stället lämnas en vanlig USB -sticka med tusentals personuppgifter över till företaget Nordic Aigis AB som är ett 2 mans brevlådebolag startat 2020 och nu med vår kommun som huvudinkomst.

I två veckor sökte SVT:s Clara Fritzon ägarna till Nordic Aigis AB utan framgång, hon besöker till slut bolagets adress och upptäcker då att bolaget endast hyr en postbox och helt saknar kontor.

Enligt kommunen så skall personuppgifterna förvaras säkert och inlåst, men ingen har brytt sig om att säkerställa att det finns en ”säker plats” och vart den ligger?
Slutsatsen är att kommunen inte har en aning om vart personuppgifterna nu befinner sig.

Jag fick en ”uppdrag granskning” känsla när jag såg SVT-klippet med Clara Fritzon, när hon äntligen når en av bolagsägarna per telefon så vägrar han svara på frågor och ber henne mejla igen – som hon redan gjort tidigare utan svar.

Folk som har något att dölja vill inte träffas eller svara på frågor, exakt så uppträder bolaget som har tillgång till personuppgifterna för kommunens all personal… – Hur känns det?

En sak är säker, kommunledningen har gjort bort sig, igen!

Joakim Granberg,
Realistpartiet

Läs mer om ämnet: Kommunens misstänka brottshandling

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 oktober 2023 15:04
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 15:47

Nykvarnsonen Johan Petersson medverkar i ”Bäst i test”

Tv4

Foto: TV4/Oliver Martin Henriquez

Under fredagen sändes det första avsnittet av TV4:s ’Bäst i test’. En av deltagarna är komikern och skådespelaren Johan Petersson, 54, från Nykvarn.

I 2023 kom nyheten att den populära serien ”Bäst i test” skulle byta hem från SVT till TV4. Med starten av den första säsongen på den nya kanalen blev det bekräftat att Johan Petersson, född och uppvuxen i Nykvarn, skulle vara en av deltagarna i panelen, tillsammans med Maria Lundqvist, Behrouz Badreh, Charlotta Björck och Mauri Hermundsson.

– Jag blev förvånad över att jag blev så väldigt upprörd när jag misslyckades och så väldigt glad när jag lyckades. Känslostormar de luxe, sade Johan Petersson tidigare i ett pressmeddelande.

Programledare David Sundin och Johan Petersson. Foto: TV4/Oliver Martin Henriquez

Johan Petersson är en mångsidig skådespelare och underhållare som inledde sin karriär som programledare för Disneyklubben i början av 90-talet. Han har uppträtt i teaterproduktioner, såsom ”Ståmatålmannen” på Apolloteatern, och har utvecklat sin skådespelartalang genom praktisk erfarenhet snarare än formell utbildning. Petersson har också varit programledare för TV-program som ”Hål i väggen” och ”Jag vet vad du gjorde förra lördagen” samt medverkat i TV-serier, reklamfilmer och kommenterat motorsport. Från 2011 till 2015 var även han del av ”Partaj” på Kanal 5, som vann flera utmärkelser.

Under fredagen medverkade han i det första programavsnittet av ”Bäst i test”.

”Ni ska veta att jag i alla fall gjorde mitt bästa!”, skrev han i ett inlägg på sociala medier.

Läs även: – Bäst i test-Mauri: ”Man gör bort sig inför väldigt mycket folk”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 januari 2024 15:54
Senast uppdaterad: 13 januari 2024 17:08

”Barn och äldre lever på randen till vräkning”

123

Pressbild

2023 ser ut att bli ett rekordår när det gäller vräkningar av barnfamiljer enligt data från Kronofogden presenterade av SVT. Nu uppmanar Frälsningsarmén till starkare samarbete för att motverka vräkningar.

– Senast i helgen fick vi ett ärende med en ensamstående mamma, säger Leif Öberg, kårledare på Frälsningsarmén i Södertälje.

Fram till november det året var 610 barn drabbade av vräkningar, en ökning från 540 barn under hela 2022. Frälsningsarmén betonar behovet av förebyggande insatser genom samarbete mellan socialtjänsten, fastighetsägare och samhällsorganisationer. Med stigande levnadskostnader ökar risken för akut hemlöshet. Efter en tidigare nedgång i antalet vräkta barn sedan 2018, har siffrorna åter börjat stiga och 2023 når de nivåer liknande de efter finanskrisen 2008.

– Vi har konstant kontakt med individer, ensamstående med barn och äldre som lever på randen till vräkning. Vi fokuserar på att arbeta vräkningsförebyggande och går in i dialog med hyresvärdar, berörda myndigheter och framför allt så stödjer vi de utsatta människorna. Senast i helgen fick vi ett ärende med en ensamstående mamma, som saknar fungerande kontakt med socialtjänsten, säger Leif Öberg, kårledare på Frälsningsarmén i Södertälje.

Regeringen har länge strävat efter att undvika vräkningar av barnfamiljer, med en policy som kräver socialtjänstens närvaro vid sådana vräkningar. Trots detta saknades socialtjänsten vid flera vräkningar under året.

Många upplever idag en reell rädsla för hemlöshet. En nyligen genomförd undersökning av Frälsningsarmén och Ipsos visar att 20 procent av svenska föräldrar är oroliga för att förlora sitt hem. Denna oro är särskilt uttalad bland yngre, där 16 procent känner sig oroliga.

– För att vända utvecklingen krävs samverkan mellan kommuner och hyresvärdar på lokal nivå, för att så tidigt som möjligt fånga upp barnfamiljer i riskzonen. Det bästa är om parterna kan lösa situationen innan skulden växer och utan att Kronofogden behöver kopplas in. Kommunerna behöver också samarbeta med den ideella sektorn. Mer förutsättningar skulle kunna ges till den ideella sektorn för att kunna stödja barnfamiljer innan de hamnar i en vräkningssituation, säger Per-Johan Fernström på Frälsningsarméns sociala division.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 9 mars 2024 19:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors