Företag i fokus:

Granberg, RP: – ”Noll koll kring bakgrundskontroll”

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet

I grunden är det en usel organisation som behöver bakgrundskontroll, åtminstone en kompetenskontroll För tänk om myglet i stadshuset helt enkelt främst beror på en usel organisation som bäddar för trubbel, och inte att Södertälje har fler kriminella anställda än andra kommuner.

Den absolut bästa åtgärden för att förebygga och stoppa oegentligheter, mygel, misstag och svågerpolitik är att bygga upp strukturer, kontrollsystem och rutiner som gör det närmast omöjligt att exempelvis sälja av kommunens bilar billigt till polare, eller ”swisha” i väg några miljoner extra för ett P- hus intill stadshuset och så vidare.

Faktum är att av de 8471 anställda som nu kontrolleras så är det en liten andel som sitter på positioner där de kan försnilla skattemedel eller ge kompisar förmåner, dessa möjligheter är betydligt större hos styrande politiker och topptjänstemän.
Södertäljes största ekonomiska haverier och förluster av skattemedel har genom åren främst orsakats av politiker och höga tjänstemän, inte vanliga anställda.

”Det känns som att man gör detta för att flytta fokus”

Det känns som att man gör detta för att flytta fokus ifrån sina egna tillkortakommanden och framstå som handlingskraftiga fast det i realiteten inte alls minskar det stora behovet av en rejäl organisatorisk ”Do over” och inte bara som nu en ”Make over”.

Boel Godner och Elof Hansjons (S) initiativ till bakgrundskontroller av samtliga kommunanställda bröt mot lagen. Det avslöjade SVT Nyheter Södertälje.

Missförstå mig inte, det är klart att vi skall kolla upp de som ska arbeta med barn och inom andra känsliga områden som att hantera ekonomiska frågor, det är inte konstigt om en arbetsgivare begär ut en kopia av brottsregistret innan man blir anställd, utdraget beställer man på polisens hemsida och är dessutom gratis. Djupare kontroller än så motiveras endast för de personer som hanterar ekonomi och andra känsliga uppdrag.

Enligt SVT reportage så får Nordic Aigis AB 900 kr per kontroll trots att andra företag i samma bransch tar ca 300 kronor per kontroll. Kostnaden för bakgrundskontrollerna är uppskattad till 9 miljoner kronor, men nya uppgifter pekar på att det inte räcker – Varför detta överpris?

”Kommunens dataskyddsombud Marcus Broman ville övervaka processen att införa kontrollerna för att se till så att kommunen inte bryter mot lagen, men han nekades insyn.”

Det stannar inte där, det fanns inget personuppgiftsbiträdandeavtal innan kontrollerna drog i gång som GDPR lagen kräver och nu riskerar kommunen miljonböter och stämningar ifrån fackförbund.
Södertälje kommuns dataskyddsombud Marcus Broman ville övervaka processen att införa kontrollerna för att se till så att kommunen inte bryter mot lagen, men han nekades insyn.
I stället lämnas en vanlig USB -sticka med tusentals personuppgifter över till företaget Nordic Aigis AB som är ett 2 mans brevlådebolag startat 2020 och nu med vår kommun som huvudinkomst.

I två veckor sökte SVT:s Clara Fritzon ägarna till Nordic Aigis AB utan framgång, hon besöker till slut bolagets adress och upptäcker då att bolaget endast hyr en postbox och helt saknar kontor.

Enligt kommunen så skall personuppgifterna förvaras säkert och inlåst, men ingen har brytt sig om att säkerställa att det finns en ”säker plats” och vart den ligger?
Slutsatsen är att kommunen inte har en aning om vart personuppgifterna nu befinner sig.

Jag fick en ”uppdrag granskning” känsla när jag såg SVT-klippet med Clara Fritzon, när hon äntligen når en av bolagsägarna per telefon så vägrar han svara på frågor och ber henne mejla igen – som hon redan gjort tidigare utan svar.

Folk som har något att dölja vill inte träffas eller svara på frågor, exakt så uppträder bolaget som har tillgång till personuppgifterna för kommunens all personal… – Hur känns det?

En sak är säker, kommunledningen har gjort bort sig, igen!

Joakim Granberg,
Realistpartiet

Läs mer om ämnet: Kommunens misstänka brottshandling

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 oktober 2023 15:04
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 15:47

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors