Företag i fokus:

Granberg, RP: – ”Noll koll kring bakgrundskontroll”

Granberg

Joakim Granberg, Realistpartiet

I grunden är det en usel organisation som behöver bakgrundskontroll, åtminstone en kompetenskontroll För tänk om myglet i stadshuset helt enkelt främst beror på en usel organisation som bäddar för trubbel, och inte att Södertälje har fler kriminella anställda än andra kommuner.

Den absolut bästa åtgärden för att förebygga och stoppa oegentligheter, mygel, misstag och svågerpolitik är att bygga upp strukturer, kontrollsystem och rutiner som gör det närmast omöjligt att exempelvis sälja av kommunens bilar billigt till polare, eller ”swisha” i väg några miljoner extra för ett P- hus intill stadshuset och så vidare.

Faktum är att av de 8471 anställda som nu kontrolleras så är det en liten andel som sitter på positioner där de kan försnilla skattemedel eller ge kompisar förmåner, dessa möjligheter är betydligt större hos styrande politiker och topptjänstemän.
Södertäljes största ekonomiska haverier och förluster av skattemedel har genom åren främst orsakats av politiker och höga tjänstemän, inte vanliga anställda.

”Det känns som att man gör detta för att flytta fokus”

Det känns som att man gör detta för att flytta fokus ifrån sina egna tillkortakommanden och framstå som handlingskraftiga fast det i realiteten inte alls minskar det stora behovet av en rejäl organisatorisk ”Do over” och inte bara som nu en ”Make over”.

Boel Godner och Elof Hansjons (S) initiativ till bakgrundskontroller av samtliga kommunanställda bröt mot lagen. Det avslöjade SVT Nyheter Södertälje.

Missförstå mig inte, det är klart att vi skall kolla upp de som ska arbeta med barn och inom andra känsliga områden som att hantera ekonomiska frågor, det är inte konstigt om en arbetsgivare begär ut en kopia av brottsregistret innan man blir anställd, utdraget beställer man på polisens hemsida och är dessutom gratis. Djupare kontroller än så motiveras endast för de personer som hanterar ekonomi och andra känsliga uppdrag.

Enligt SVT reportage så får Nordic Aigis AB 900 kr per kontroll trots att andra företag i samma bransch tar ca 300 kronor per kontroll. Kostnaden för bakgrundskontrollerna är uppskattad till 9 miljoner kronor, men nya uppgifter pekar på att det inte räcker – Varför detta överpris?

”Kommunens dataskyddsombud Marcus Broman ville övervaka processen att införa kontrollerna för att se till så att kommunen inte bryter mot lagen, men han nekades insyn.”

Det stannar inte där, det fanns inget personuppgiftsbiträdandeavtal innan kontrollerna drog i gång som GDPR lagen kräver och nu riskerar kommunen miljonböter och stämningar ifrån fackförbund.
Södertälje kommuns dataskyddsombud Marcus Broman ville övervaka processen att införa kontrollerna för att se till så att kommunen inte bryter mot lagen, men han nekades insyn.
I stället lämnas en vanlig USB -sticka med tusentals personuppgifter över till företaget Nordic Aigis AB som är ett 2 mans brevlådebolag startat 2020 och nu med vår kommun som huvudinkomst.

I två veckor sökte SVT:s Clara Fritzon ägarna till Nordic Aigis AB utan framgång, hon besöker till slut bolagets adress och upptäcker då att bolaget endast hyr en postbox och helt saknar kontor.

Enligt kommunen så skall personuppgifterna förvaras säkert och inlåst, men ingen har brytt sig om att säkerställa att det finns en ”säker plats” och vart den ligger?
Slutsatsen är att kommunen inte har en aning om vart personuppgifterna nu befinner sig.

Jag fick en ”uppdrag granskning” känsla när jag såg SVT-klippet med Clara Fritzon, när hon äntligen når en av bolagsägarna per telefon så vägrar han svara på frågor och ber henne mejla igen – som hon redan gjort tidigare utan svar.

Folk som har något att dölja vill inte träffas eller svara på frågor, exakt så uppträder bolaget som har tillgång till personuppgifterna för kommunens all personal… – Hur känns det?

En sak är säker, kommunledningen har gjort bort sig, igen!

Joakim Granberg,
Realistpartiet

Läs mer om ämnet: Kommunens misstänka brottshandling

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 oktober 2023 15:04
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 15:47

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors