Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Lärare varnas – Vägrade säga ”hen” till elev

Skola-elever-barn

Bilden är inte relaterad till artikeln.
Foto: Pexels

En lärare vid Waldorfskolan Solvikskolan i Järna har mottagit en varning från Lärarnas ansvarsnämnd efter att ha vägrat använda pronomenet ”hen” för en elev.

I en händelse som rört om i den svenska utbildningssektorn har en tidigare lärare på Waldorfskolan Solvikskolan i Järna, blivit varnad av Lärarnas ansvarsnämnd. Denna åtgärd kommer efter att den kvinnliga läraren nekat att använda pronomenet ”hen” för en elev, trots föräldrarnas önskemål. Incidenten, som ägde rum under åren 2020 och 2021, ledde till att läraren avskedades och skolan dömdes att betala 150 000 kronor i diskrimineringsersättning av DO, Diskrimineringsombudsmannen.

Skolinspektionen inledde en utredning kring händelsen och föreslog en varning som nu bekräftats av Lärarnas ansvarsnämnd. Nämndens beslut baseras på att lärarens agerande utgjorde en långvarig kränkning mot eleven och att hon genom sitt val bidrog till en konflikt inte bara med eleven utan även med elevens vårdnadshavare.

(Annonslänk)

Läraren har försvarat sitt agerande med hänvisning till sin religionsfrihet och argumenterat att skolans policy kring pronomenanvändning introducerades efter de aktuella händelserna. Vidare framförde hon att kravet på att använda ”hen” inte tydligt stöds av Europakonventionen eller svensk lag.

Hennes politiska engagemang i Kristna värdepartiet har också belysts i samband med hennes uttalanden på sociala medier, där hon försvarade sin övertygelse om att det endast finns två biologiska kön och därmed två pronomen.

I ett inlägg på sociala medier förra året framförde Skandinaviska Människorättsadvokaterna att barnet, som då var sju år, aldrig personligen hade meddelat läraren en önskan om att bli tilltalad som något annat än sitt biologiska kön. Det var endast barnets vårdnadshavare som hade uttryckt denna begäran.

– Det handlar i slutändan om en lärare ska tillerkännas grundläggande mänskliga rättigheter, som religionsfrihet och yttrandefrihet. Även om man inte delar lärarens tro eller inställning bör det vara en viktig fråga för alla lärare och samhället i stort, skrev Skandinaviska Människorättsadvokaterna i ett inlägg på Facebook i fjol.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 2 april 2024 08:57

Efter SSK – kan avsluta spelarkarriären

Emily Curlett

Emily Curlett, amerikansk back i SSK damlag säsongen 2023- 24
Foto: Patric Gill

Emily Curlett, 25, kom till SSK i början på januari lagom till Dam Hockeyallsvenskans start. Amerikanskan som gjorde 19 poäng (17+2) på 12 matcher har inte bestämt om hon ska fortsätta sin hockeykarriär som spelare.

-Jag är osäker just nu, säger Emily till Telgenytt.

Det finns lite olika framtidsalternativ för Emily Curlett och om man ska tolka henne rätt lär det dröja innan hon bestämt sig.

-Jag funderar på om jag ska fortsätta spela hockey eller bli tränare. Om jag bestämmer mig för att fortsätta som spelare återvänder jag troligtvis till Sverige.

Två år innan Emily Curlett anlände till Sverige och SSK spelade hon universitetshockey för Ohio AAA Blue Jackets i Columbus.

-Min förhoppning är i så fall att arbeta där, en organisation jag var en del av innan jag kom till Sverige, säger hon.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Att ta steget till coachning från att vara spelare skulle också innebära att hon kommer närmare andra människor med samma religiösa tro som hon själv.

-Programmet är ett katolskt missionsprogram som finns på universitetsområden och kallas FOCUS.

-Jag kommer i så fall utbildas och placeras på ett universitetsområde som har damhockey och där arbeta med campuskyrkan.

-Leda bibelstudier, dela tro med andra studenter och idrottare.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 22:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors