Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Kvinnor i majoritet bland ledare i Södertäljes kommunala bolag

Sk

Pressbild, Södertälje kommun

I Södertälje kommuns bolag dominerar nu kvinnorna ledningspositionerna, med en majoritet av kvinnliga chefer för första gången inom Telgekoncernen.

– Vi har uppnått en jämn fördelning mellan män och kvinnor på chefspositioner vilket vi är stolta över, säger Karin Medin, vd Telge AB och koncernchef.

(Annonslänk)

Inom Telgekoncernen har andelen kvinnliga chefer ökat stadigt under de senaste åren, och 2023 nådde de en milstolpe: 51 procent av de nästan 100 cheferna var kvinnor. Denna utveckling representerar en ökning med fyra procentenheter jämfört med föregående år och markerar första gången som kvinnliga chefer utgör en majoritet inom koncernen.

Denna förändring är resultatet av målmedvetna insatser för att främja jämställdhet på arbetsplatsen. Telgekoncernen har genomfört flera initiativ för att säkerställa ett mer jämställt ledarskap. Bland annat har man fokuserat på objektiva och kompetensbaserade urvalsprocesser vid rekrytering, vilket säkerställt en mer balanserad könsfördelning bland cheferna.

– Hos oss får magkänslan inte fälla avgörandet. Genom att fokusera på objektiv bedömning och kompetensbaserat urval har vi uppnått en mer jämlik rekryteringsprocess vilket stärker oss som organisation, säger Karin Medin, vd Telge AB och koncernchef.

Dessutom har koncernen implementerat flexibla arbetstider samt erbjudit stöd till medarbetare och deras familjer för att uppmuntra ett mer jämställt uttag av föräldraledighet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 mars 2024 08:00
Senast uppdaterad: 22 mars 2024 17:22

Södertälje firar påsk med världens största påskris

281DE62D-0949-4599-98FA-B55B2DC53A83-scaled-1

Fjolårets påskpyntning på Stora Torget i centrum.
Foto: Alexander Isa

Södertäljes traditionella evenemang för att pynta påskris återvänder med stor entusiasm. Efter ett pandemiuppehåll lockade förra årets återkomst många deltagare, och nu stundar en ny chans att delta i denna färgglada tradition.

(Annonslänk)

I Södertälje är det återigen dags att välkomna påsken med ett av stadens mest uppskattade evenemang. Tisdagen den 26 mars kommer invånare av alla åldrar att samlas för att tillsammans pryda vad som anses vara världens största påskris. Denna händelse, som gör comeback efter att ha pausat under pandemin, lockade en stor skara södertäljebor förra året och förväntas i år återigen bli en festlig tillställning.

Evenemanget, som är öppet för förskolebarn, andra barn och vuxna, bjuder in deltagare att dekorera en stor björk med färgglada fjädrar, tovade ullägg och ulltussar. Organisatörerna tillhandahåller pynt från tidigare år, men besökare uppmuntras även att ta med eget dekorationsmaterial för att göra björken ännu mer personlig och unik. När björken är fulländat pyntad, kommer den att resas på Stora torget i Södertälje centrum som en symbol för gemenskap och vårkänslor.

För att göra dagen ännu mer minnesvärd erbjuds fika till alla närvarande, och det bästa av allt är att ingen föranmälan krävs. Samlingen äger rum mellan klockan 9 och 11 på förmiddagen, och alla som vill bidra till att sprida påskglädje och tradition i Södertälje är varmt välkomna att delta. Denna unika tradition förväntas inte bara fylla staden med färg och festligheter utan också stärka samhörigheten bland stadens invånare.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 22 mars 2024 17:21

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors