Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Lastbilsolycka i Södertälje – stora trafikstörningar

98475b07-a73f-44a1-ba3b-57661ba30e24

Läsarbild

En lastbilsolyckan har inträffat på E20. Nu varnar Trafikverket för stora trafikstörningar i samband med olyckan.

En olycka med en lastbil har skapat omfattande trafikstörningar på E20, mellan Trafikplats Vasa  och Trafikplats Saltskog V, i riktning mot Södertälje. Incidenten inträffade runt klockan 12:30 och har resulterat i att ett körfält är blockerat, vilket påverkar trafiken avsevärt.

Räddningstjänsten är snabbt på plats med flera enheter för att hantera situationen. För att minimera störningarna arbetar räddningstjänsten intensivt med att bärga det inblandade fordonet och återställa normal trafikflöde.

Trafikverket uppskattar att räddningsarbetet kommer att fortsätta till omkring klockan 13:30. Detta innebär att förare som planerar att passera området bör förvänta sig längre restider och överväga alternativa rutter.

Om någon person skadats är i nuläget oklart.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2024 13:00
Senast uppdaterad: 20 februari 2024 13:34

21-åringen utvisas från Sverige – Men familjen får stanna kvar

3B640C7B-2105-4CBA-9308-873EE3D1942C

Södertäljebon, Alejandro Yanez.
Foto: Privat

Han kom till Sverige som 16-åring med sin familj för sex år sedan från Venezuela efter att familjen hotats i hemlandet. Nu sitter Alejandro Yanez, 21, i förvar och ska skickas tillbaka – helt ensam.

– Jag är inlåst i Märsta tills jag utvisas, säger Alejandro Yanez till Telgenytt över telefonsamtal.

Sedan sin ankomst till Sverige har Alejandro, 21, anpassat sig till det svenska samhället genom att lära sig språket, studera och arbeta. De senaste två åren har han bott med familjen i Södertälje. Trots sina ansträngningar att integreras och bidra till samhället, har Migrationsverket beslutat om hans utvisning, vilket innebär att han skiljs från sin familj som får stanna i Sverige.

– Mitt gamla liv i Venezuela har försvunnit helt och hållet. Jag har ingenstans att bo eller någon släkting som kan ta emot mig, alla har lämnat landet. Jag riskerar att bli hemlös i ett av de mest osäkra länderna i Sydamerika.

(Annonslänk)

Alejandro sökte asyl i Sverige 2018, tillsammans med föräldrarna och systern, men fick avslag tre år senare – samma år som han tog studenten och planerade för högre utbildning. I en ny ansökan som familjen upprättade argumenterade han, i en gemnsam ansökan med familjen, för att beviljas uppehållstillstånd. Hans familj fick till slut uppehållstillstånd genom arbete december 2022, men Alejandro föll mellan stolarna i systemet på grund av byråkratiska detaljer kring arbetstid och ansökningsdatum.

Men i oktober 2023 fick han ett nytt brev från myndighten där de krävde att han skulle inkomma med en egen ansökan.

– Vi förklarade min situation, att jag kom till Sverige som minderårig, hade pluggat och tagit studenten för knappt några månader sedan och var beroende av min familj för försörjning. Ansökan lämnades in och Migrationsverket sa aldrig något om saken, därför trodde vi att det inte skulle bli några problem.

En månad senare fick Södertäljebon Alejandro avslag.

– Anledningen till deras beslut är att det finns ett krav om att man ska ha jobbat minst fyra månader hos samma arbetsgivare. Deras tolkning är att jag ska ha jobbat minst fyra månader innan december 2022 och inte oktober 2023, när de krävde att jag skulle skicka in en egen ansökan. I december 2022 rådde alltså helt andra omständigheter då jag var enbart medsökande. För övrigt uppfyllde jag alla villkor gällande lön, försäkring och så vidare.

Efter årsskiftet kom då brevet från Migrationsverket som försatte honom i en mycket svår situation.

Alejandro Yaves med familjen.
Foto: Privat

– Jag fick en kallelse från Migrationsverket för en månad sedan utan att de skrev vad det gällde. När jag kom dit möttes jag av två poliser som tog mig till förvar. Så nu är jag inlåst tills jag utvisas, säger Alejandro Yanez till Telgenytt, som berättar att han endast fått träffa sin familj två gånger sedan frihetsberövandet.

Under den senaste månaden har Alejandro suttit i förvar i Märsta, med begränsad kontakt med sin familj och dessutom förhindras tillgång till sina sparpengar.

– Jag har framställt min situation och riskerna med en utvisning genom en verkställighetshinder som jag fått avslag för. Därefter bestämde Migrationsverket att frihetsberöva mig och ta mig i förvar, trots att jag har alltid samarbetat med dem och yrkat att jag behöver mer tid för att avsluta mina anknytningar till Sverige, bland annat ta ut mina sparpengar från banken, vilket jag inte kan göra utan mitt pass som är inlämnad hos Migrationsverket.

Som ett sista försök har vänner, familj och kollegor startat en namninsamling för att Alejandro ska få stanna kvar i Sverige, samt en ekonomisk insamling som ska täcka juridiska kostnader.

– Jag har byggt upp ett helt liv som bara ska kastas bort, säger Alejandro Yanez till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 21 februari 2024 15:28

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors