Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Södertälje sätter kurs mot framtidens vård och omsorg

Karin-Bjorkryd_IMG_4143_Foto-Liza-Simonsson

Karin Björkryd, omsorgsdirektör på Södertälje kommun. Foto: Liza Simonsson 

Södertälje kommun har antagit ett omfattande omställningsprogram för perioden 2027 till 2040, för att proaktivt möta framtida utmaningar inom vård- och omsorgssektorn.

Med utmaningar som en ökad välfärdsbelastning och en minskande arbetskraft, tar Södertälje kommun steg för att säkerställa en hållbar och effektiv vård och omsorgsframtid. Omställningsprogrammet 2027-2040, som antagits med bred politisk enighet, fokuserar på kompetensförsörjning, rekrytering och implementering av digitala och tekniska lösningar för att förbättra effektiviteten och tillgängligheten i vård- och omsorgstjänsterna.

– Vi behöver ställa om och använda våra resurser på ett klokt sätt. Fysiskt där det behövs, digitalt där det går säger Karin Björkryd, omsorgsdirektör på Södertälje kommun.

Genom initiativ som onlineinköp, trygghetslås och rekryteringsmässor arbetar kommunen för att minska administrativa bördor och förbättra säkerheten för brukarna. Det stora engagemanget från olika intressentgrupper under utvecklingen av programmet visar på en stark vilja att skapa en förändring som är väl förankrad i verksamheten.

– För några år sedan införde vi digital tidsregistrering inom hemtjänsten. Nu inför vi digitala lås och har nyligen infört digitala inköp. Vi utbildar våra medarbetare efterhand och följer upp hur insatserna fungerar. Det som är utmaningar och kanske inte fungerar perfekt i början blir vardag och rutiner efter en tid. Vi är en lärande organisation och jobbar ständigt för att våra insatser ska blir bättre och tryggare, säger Björkryd.

Omställningsprogrammet är tänkt att fungera som en vägledning för Södertäljes omsorgsverksamheter, med målet att skapa en långsiktigt hållbar struktur som kan hantera framtidens behov och utmaningar.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 februari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 13 februari 2024 16:58

Återkrav på kvarts miljon för felutbetald föräldrapenning

Pressblild-forsakringskassan

Pressbild

Efter en detaljerad granskning har Försäkringskassan beslutat att en person måste återbetala felaktigt utbetald föräldrapenning. Granskningen omfattar ett belopp på närmare en kvarts miljon kronor.

(Artiklen fortsätter efter annonsen)

(Annonslänk)

Försäkringskassan har genomfört en noggrann utredning gällande utbetalning av tillfällig föräldrapenning. Efter att ha samlat information från en persons arbetsgivare och barnets förskola, har det konstaterats att ersättning felaktigt utbetalats för dagar då föräldern arbetade, var sjuk, på semester, eller permitterad.

Dessutom avslöjade utredningen att personen uppgivit en för hög arbetstid i ansökningarna. På grund av dessa felaktigheter måste nu föräldern återbetala den otillbörligt mottagna ersättningen.

Totalt ska 245 961 kronor återbetalas från perioden december 2018 till april 2023.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 13 februari 2024 12:46
Senast uppdaterad: 13 februari 2024 12:46

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors