Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

INSÄNDARE: Nytt år hade kunnat innebära nya möjligheter för Södertälje

Godner-Rosen-Greg

Den styrande majoriteten i Södertälje, S, M och Mp

Nu går majoriteten in på sitt andra år med makten i Södertälje, vi kan bara hoppas att de visar prov på mer handlingskraft och ambition 2024 än vad vi fick se 2023. Den styrande majoriteten i Södertälje saknar en gemensam vision för staden. Det är inte förvånande. De tre partierna i majoriteten, M, Mp och S har alla helt olika visioner för samhället.  

När kommunen leds av en majoritet utan gemensam vision blir resultatet att kommunen blir reaktiv istället för proaktiv. S, M och Mp kan inte enas om framtiden och sitter därför mest och väntar på att problem ska uppstå och när de oundvikligen dyker upp hanteras de hafsigt och slarvigt. Ta bara parkeringsfrågan som exempel. Majoriteten tog en budget i november som avskaffade all gratis parkering för att bara några veckor senare lägga fram ett nytt förslag där gratisparkeringen bevaras till viss del. I bästa fall kan majoritetens lappa efter läge-attityd bevara status quo i Södertälje, men den kan aldrig leda till positiv förändring.  

Tyvärr lyckas majoriteten inte ens bevara status quo. Efter deras första år med makten har utanförskapet ökat, fler områden blivit utsatta och företagsklimatet har blivit sämre. För att kunna åstadkomma en positiv förändring krävs en vision om vart kommunen ska ta vägen. 

”Hade vi fått styra kommunen hade det nya året kunnat innebära nya möjligheter för vår stad.”

Vi Liberaler har en vision för Södertälje och hade vi fått styra kommunen hade det nya året kunnat innebära nya möjligheter för vår stad. Om vår vision blev verklighet hade vi tagit de första stegen för att riva utanförskapets murar. Vi hade gjort riktade satsningar för att stärka skolorna i de utsatta områdena. Vi hade tagit krafttag mot arbetslösheten och påbörjat ett gediget arbete för att förbättra Södertäljes företagsklimat. Liberalerna hade genomfört en samhällsbyggnadspolitik som ger fler som bor i utsatta områden möjlighet att äga sitt boende. Det hade satsats på fler fältassistenter och trygghetsvärdar för att skapa trygghet där den behövs som mest.  

Metin Hawsho, Gruppledare Liberalerna Södertälje: – ”Den styrande majoriteten i Södertälje saknar en gemensam vision för staden.”

Att stoppa utanförskapet är en ödesfråga för Södertälje, varje dag som passerar utan handling från majoriteten är en förlust i kampen mot utanförskapet. Det finns partier till höger om oss och som ser mer repression som den enda lösningen på utanförskapet och det finns partier till vänster om oss som väljer att blunda för problemen och tror att gängkriminalitet enkom kan botas med fler fritidsgårdar. 

Sanningen är att det behövs både förebyggande arbete och hårda tag för att bekämpa otryggheten i Södertälje. 

Södertäljes utmaningar existerar inte i ett vakuum. I år är det europaval, det är mycketviktigt för Södertälje. Gängkriminalitet är inte begränsad till Södertälje eller Sveriges gränser. Knarket, vapnen och morden beställs genom stora internationella nätverk. Vi måste inse att gängkriminaliteten är ett problem som sträcker sig över gränserna och måste bekämpas över gränserna. Vi vill se ett europeiskt FBI som kan kartlägga och bekämpa den grova organiserade brottsligheten i Europa. 

Södertälje är en handelsstad och de stora industrierna som finns här är helt beroende av att kunna sälja sina produkter på globala marknaden. En ödesfråga för Södertälje och hela den europeiska ekonomin är att EU lyckas sluta frihandelsavtal med USA och andra demokratier över världen. Genom den globala handeln blir Södertälje rikt. När du röstar i europavalet den 9e juni 2024 så ska du veta att en röst på Liberalerna i europavalet 2024 är en röst för mer europeiskt och globalt samarbete som gör Södertälje till både en tryggare, friare och rikare stad.  

Metin Hawsho, 
Gruppledare Liberalerna Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 januari 2024 14:11
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:21

Sjukhuset testar ny AI-teknik – ”Det här är framtiden”

41ABB392-4E7A-4CA9-B484-0493D0F6EE05

Foto: Shamash Oyal/Södertälje sjukhus

På Södertälje sjukhus pågår just nu tester av ny AI-baserad övervakningsteknik som syftar till att minska antalet fall bland patienter. Tekniken utgörs av rörelsesensorer i taket som kan upptäcka när en patient riskerar att ramla och skicka larm till personalen.

På avdelning 8, en internmedicinsk avdelning där bland annat strokepatienter vårdas, har man testat systemet i 12 patientrum under två månaders tid. Håkan Bertnor, undersköterska på avdelningen, är positiv till den nya tekniken.

– Det här är framtiden. Fallen har minskat och vi har en ökad övervakning av patienterna, säger han.

Håkan Bertnor, undersköterska. Foto: Södertälje Sjukhus

Sensorn kan ställas in på olika känslighetsnivåer utifrån patientens behov. Larmet ger personalen mer tid att hinna fram till en patient innan ett fall inträffar.

Innovationsledaren Peter Rodmalm förklarar att systemet i sig inte förhindrar fall, utan det handlar om nya arbetssätt och att prioritera larmen högt.

– Samtidigt som testet pågår ser vi över kostnader och nyttor för att sedan ta ett beslut om sjukhuset ska upphandla ett AI-baserat system för att minska antalet fall, säger Rodmalm.

Testperioden pågår totalt i två månader och hittills har resultaten varit lovande.

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 12 januari 2024 00:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors