Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Bakgrundskontrollerna återupptas – begränsas till nyrekryteringar

Rosenberg Godner Greger

Foto: Lucas T

Det var i oktober som kommunledningen avslöjades med att bryta mot lagstiftningen i samband med att bakgrundskontroller av samtliga kommunanställda. Nu rapporter SVT att kontrollera återupptas, men men bara vid nyrekryteringar.

Kontrollerna, på initiativ av Boel Godner och Elof Hansjons(S), har sedan tidigare kritiserats av både anställda och facket som har inlett en tvist med Södertälje kommun. Även flera anmälningar upprättades till Justitieombudsmannen som beslutade att rikta allvarlig kritik mot kommunledningen som bröt mot mot grundlagen och Europakonventionen.

Kort efter JO:s besked meddelade stadsdirektören att samtliga bakgrundskontroller stoppades. Under pausen i kontrollerna hade dock kommunens politiker uttryckt önskan om att hitta ett sätt att kunna fortsätta med dem.

Nu förväntas kontrollerna återupptas och meddelas under kommunstyrelsens sammanträde på fredagen, men endast i samband med nyrekryteringar. Detta rapporterar SVT.

– Det vi fått höra är att man kommer göra ett omtag, man kommer införa bakgrundskontroller för nyanställningar men inte fortsätta med de kontroller som sker på anställda. Vi behöver invänta vad regeringens åtgärd kommer vara, för att inte vi ska göra fel, säger Andreas Birgersson (SD) oppositionsråd, till SVT

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 december 2023 13:34
Senast uppdaterad: 15 december 2023 13:34

Högre elnätsavgifter väntar Telge Näts kunder

Telge

Foto: Alexander Isa

Från årsskiftet kommer Telge Näts kunder att få högre elnätsavgifter. Prisökningen beror på stigande kostnader för drift och underhåll samt behovet av stora investeringar i elnätet.

Telge Nät aviserar nu om höjda elnätsavgifter från 1 januari 2024. Enligt marknadschefen Anders Björklin beror prisökningen främst på ökade priser hos regionnätet, stigande räntekostnader och fortsatt hög inflation som driver upp bolagets kostnader.

Samtidigt investerar Telge Nät 720 miljoner de kommande fyra åren för att rusta elnätet inför ökad elektrifiering i samhället. Bara under 2024 satsar man 180 miljoner på utbyggnad och modernisering.

– Vi har en utmanande situation att hantera. Våra driftskostnader fortsätter att öka till följd av hög inflation och stigande räntor. Samtidigt befinner vi oss mitt uppe i en digitaliserings- och elektrifieringsresa som inte kan sättas på paus, säger Anders Björklin.

För en typisk villakund innebär de nya priserna en årlig kostnadsökning på cirka 1000 kronor. Motsvarande höjning för en lägenhetskund beräknas bli 75 kronor per år.

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 15 december 2023 02:50

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors