Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Vårdjätten Capio misstänks för systematiskt fusk

Capio-kopia

Pressbild: Capio

SVT Nyheter avslöjar att vårdjätten Capio misstänks ha tjänat miljontals kronor genom att medvetet fuska med registreringen av vårdbesök på äldreboenden i Stockholms län.

En visselblåsare larmar om att Capio, som har flera verksamheter i Södertälje, ska ha satt i system att registrera vanliga planerade vårdbesök som akuta. Varje akutbesök ger 750 kronor extra i ersättning från Region Stockholm. Dessutom ska enskilda läkare ha fått del av de ökade intäkterna, vilket gjort det lönsamt att registrera fler akutbesök.

– Det är ett lurendrejeri och ett bedrägeri i stor omfattning, säger källan till SVT.

Genom dokument, mejl och jämförelse med konkurrenten Familjeläkarna kan SVT styrka uppgifterna. Mellan 2016 och 2022 registrerade Capio nästan var fjärde besök på äldreboendena som akut, medan Familjeläkarna bara gjorde det för var tionde besök.

– Det säger sig självt att det inte är möjligt att vart fjärde besök är akut. Det borde ligga på högst några procent, enligt SVT:s källa.

I ett mail till SVT skriver Capio att de ser allvarligt på anklagelserna och att de nu inlett en intern utredning. Samtidigt menar de att regionen inte kritiserat antalet akutbesök tidigare. Sedan 2017 har antalet minskat med nästan 50 procent enligt Capio.

Efter avslöjandet meddelar Region Stockholm att de nu själva ska granska Capio och deras registrering av akutbesök. Om stora fel uppdagas kan avtalet sägas upp.

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2023 18:42
Senast uppdaterad: 14 december 2023 18:42

Nytt system sparar flera miljoner åt kommunen

Södertälje kommun stadsscen

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun har skapat en egen metod för att samla in data från andra myndigheter, vilket ersätter behovet av att anlita externa företag för samma syfte. Detta nya system förväntas generera en årlig besparing på upp till 10 miljoner kronor för kommunen, en nyhet som först rapporterades av LT.

Tidigare anlitade Södertälje kommun privata företag för insamling och sammanställning av data från olika myndigheter, vilket var nödvändigt för beslutsfattande inom kommunen. Nu har kommunen utvecklat sitt eget system, Multifråga XL, för att direkt hämta myndighetsdata, vilket eliminerar behovet av externa leverantörer.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Enligt Göran Hellström, chef för digitalisering i Södertälje kommun som LT talat med, påpekar att detta leder till stora besparingar, eftersom datan nu hämtas direkt från myndigheterna.

Tidigare har kommunen betalat ut runt 10 miljoner kronor per år till privata aktörer för den här typen av offentlig information.

– Redan första året kan Multifråga XL spara fem till tio miljoner per år som kommunen kan lägga på saker som gynnar Södertälje, säger Hellström till LT.

Flera av kommunens förvaltningar, såsom socialkontoret och utbildningskontoret, har redan börjat använda Multifråga XL. Målet är att implementera systemet i större omfattning inom kommunen.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 13 december 2023 21:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors