Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Upprustning av Järna torg – Nu kan du tycka till

Jarna-Park-Kartor

Foto: Kartor

Södertälje kommun bjuder in till medborgardialog för att diskutera framtiden för Järna torg. Delta genom att fylla i en enkät eller möta kommunens representanter den 20 maj.

Södertälje kommun planerar att rusta upp Järna torg och vill nu veta vad invånarna i Järna tycker att platsen ska innehålla. Alla Järnabor uppmanas att delta i medborgardialogen genom att fylla i en enkät eller träffa kommunens representanter på plats den 20 maj.

(Annonslänk)

Järna torg är en central del av Järna centrum, känd för sina stora gräsmattor, perennplanteringar, högresta träd, lekplats, sommarservering och scen. Historiskt har torget varit en naturlig samlingsplats, ofta använt vid midsommarfiranden, uppvisningar, torghandel och julmarknader.

Nu är det dags att förnya torget med ny utrustning och funktioner som kan locka fler målgrupper och säkerställa torgets fortsatta roll som en viktig mötesplats i Järna. Södertälje kommun vill därför ha invånarnas åsikter och idéer för att skapa en attraktiv och användarvänlig plats för alla.

Måndagen den 20 maj mellan klockan 16-18 hålls en öppen workshop vid scenen på Järna torg. Här får invånarna möjlighet att träffa kommunens representanter, delta i diskussioner och dela med sig av sina tankar om torgets framtid. Det är en chans för alla att påverka och bidra till utvecklingen av Järna torg.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 16 maj 2024 00:59

Pressbyrån och 7-Eleven vill sluta sälja cigaretter

Pressbyran

Foto: Alexander Isa

Snart kan det vara slut på cigarettförsäljningen hos Pressbyrån och 7-Eleven. I framtiden vill de helt sluta sälja cigaretter, rapporterar TT.

Bolaget bakom kedjorna, Reitan, ett norsk familjeägd företag vill successivt fasa ut sin försäljning av cigaretter, med målet att helt upphöra med försäljningen. Enligt bolagets VD Anna Wallenberg, som TT talat med, vill bolaget verka för att produkterna helt försvinner från marknaden.

(Annonslänk)

Utfasningen, som börjar 2026, innebär att franchisekedjorna Pressbyrån och 7-Eleven inte längre kommer att ta in nya cigarettprodukter eller varumärken. Detta ses som ett steg mot en rökfri framtid och har inspirerats av liknande lagförslag i Storbritannien och Nya Zeeland, där unga förbjuds att köpa tobaksprodukter.

– Riskerna med tobaksrökning är väl kända, både när det kommer till hälsorisker men även miljöpåverkan och arbetsförhållanden i produktionen, säger Wallenberg till TT.

För närvarande kommer 54 procent av kedjornas tobaksförsäljning från cigaretter, medan resten består av snus, nikotinprodukter och andra rökfria alternativ.

Läs även: – Alexander Berg firar 20 år på Pressbyrån

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 16 maj 2024 00:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors