Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Han donerade hela vinstsumman till välgörenhet

148E203F-829D-4CFF-B42B-F7FB624C7607

Södertäljebon Eli Elias.
Foto: Privata

Efter en svår olycka som nästan kostade honom karriären, har Södertäljebon och kampsportaren Eli Elias gjort en anmärkningsvärd återkomst. Trots sjukhusbesök för njursten och Corona-symptom inför sin senaste match, säkrade Elias en imponerande seger och donerade sedan hela prissumman till barncancerfonden.

Södertäljebon Eli Elias, som sommaren 2021 drabbades av en allvarlig arbetsplatsolycka. När flera trodde att karriären var över lyckades han kämpa sig tillbaka till toppen av sporten han älskar. Hans resa tillbaka har krönts med framgångar, senast vid en gala i Bromma där han stod som segrare för andra gången i rad i sin kampsportskarriär.

Eli Elias besegrade Malmöbaserade kampsportaren, Hamid Tawana, i den tredje ronden.
Foto: Privat

– Det kändes sjukt bra eftersom jag visste att jag inte kunde gå fullt ut på alla cylindrar om man säger så, Eli Elias till Telgenytt.

Inför matchen stötte Elias på flera hinder, inklusive sjukhusbesök för njursten och symtom på Corona. Trots dessa utmaningar steg han in i ringen och mötte Hamid Tawana från Malmö. Efter en tuff och envis kamp kunde Elias i den tredje ronden säkra sin segern.

I en gest av oerhörd generositet valde Elias att donera hela sitt pris, 67 000 kronor, som han erhållit från matchen och sponsorer, till barncancerfonden. Denna handling av välgörenhet visar på en kämpe med ett stort hjärta, som inte bara slåss för egna segrar utan också för att göra skillnad i andra människors liv.

– När det gäller summan och donationen så var det faktiskt något som jag hade lovat mig själv. Efter att jag var inlagd på sjukhus så fick jag träffa en hel del unga människor som gick igenom med en hel del motgångar och andra bekymmer i livets gång. Jag bestämde mig där och då för att göra så gott jag kan bara för att liva upp glädjen ännu mer. Jag är inte i behov utav prispengarna så är det bara. Vill tacka Patrik och Linus som jobbar under Barncancerfonden och som har gjort detta möjligt och alla företag samt sponsorer som har varit en del av resan, tack åter igen, säger Elias.

Eli Elias donerade hela vinstsumman till välgörenhet.
Foto: Privat

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 14:46
Senast uppdaterad: 1 april 2024 14:46

Gymnasiet i Södertälje banar väg för framtiden

IMG_0181

Foto: Kartor

NTI Gymnasiet står i framkant och banar väg för framtiden. Gymnasiet i Södertälje blir en av de första skolorna att erbjuda AI-kurser redan nästa läsår.

Från och med hösten 2024 kommer gymnasieelever på NTI Gymnasiet i Södertälje att kunna fördjupa sig i artificiell intelligens, tack vare Skolverkets beslut att införa AI som ett nytt ämne. Denna utveckling möjliggör för skolor över hela Sverige att integrera AI-kurser i befintliga utbildningsprogram eller som ett fristående val. För elever inom el- och energi- samt teknikprogrammet i Södertälje, innebär detta en unik möjlighet att ligga i framkant inom teknik och innovation.

– De nya kurserna kommer att ge eleverna möjlighet att ligga i framkant och förhoppningsvis också öka intresset för vidare studier inom teknik och matematik. Det finns en stor nyfikenhet, både bland våra nuvarande elever och bland de elever som söker sig hit till nästa läsår, säger Malin Gustafsson, rektor på NTI Gymnasiet i Södertälje. 

(Annonslänk)

Förberedelserna är redan i full gång, med målet att utrusta eleverna med kunskaper inte bara i AI-teknikens funktioner, utan även dess samhälleliga påverkan och etiska dimensioner. Rektor Malin Gustafsson understryker vikten av dessa kunskaper för framtiden och hur de kan bidra till elevernas förmåga till problemlösning inom olika områden.

NTI Gymnasiets engagemang i teknik och innovation sträcker sig bortom klassrummen, med makerspaces som ger eleverna möjlighet att praktiskt tillämpa och utveckla sina idéer. Skolchef Erik Isakson betonar vikten av detta praktiska lärande för att öka elevernas intresse för teknik och programmering, i hopp om att inspirera fler att välja en framtid inom ingenjörsyrket – ett område där Sverige idag upplever en akut brist.

– Hos oss ska eleverna få chans att tillämpa sina kunskaper i praktiken, inte bara studera ämnena från ett teoretiskt perspektiv. Våra teknikutbildningar blir både relevanta och mer intressanta, samtidigt ger vi våra elever ett försprång inför vidare studier på tekniska högskolor i framtiden, säger Erik Isakson.

Initiativet från NTI Gymnasiet i Södertälje möter inte bara det ökade behovet av tekniskt kunniga yrkespersoner i landet, utan svarar också på det starka intresset för AI bland gymnasieelever. Med dessa nya kurser tar skolan ett viktigt steg mot att förbereda nästa generations arbetskraft för en framtid där AI kommer att spela en central roll.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 10:46
Senast uppdaterad: 1 april 2024 11:12

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors