Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Ljuspunkten, verksam sedan 1972, stänger för gott

ljusp.-

Grundaren Anders Jonsson, dottern Nina Tiedemann och Ninas 22-åriga dotter Tilde Lindström.
Foton: Privata/Alexander Isa

Efter mer än 50 år som en av Södertäljes mest anrika butiker, stänger Ljuspunkten sina dörrar för alltid. Den familjeägda butiken, en central punkt i stadsbilden sedan ett halvt sekel tillbaka, tar farväl av sina trogna kunder.

Ljuspunkten, en trotjänare i Södertäljes detaljhandel, har sedan etableringen varit en viktig del av stadscentrumets kommersiella liv. Butiken, som drivs av den tredje generationen i familjen Jonsson-Tiedemann, kommer att stänga i slutet av april, vilket markerar slutet på en era.

För närvarande styrs butikens dagliga verksamhet av 22-åriga Tilde Lindström, som tog över rodret från sin mamma Nina Tiedemann. Nina, i sin tur, hade tidigare tagit över verksamheten i början på 00-talet från sin far, Anders Jonsson, som grundade butiken 1972. Sedan dess har Ljuspunkten varit en familjeangelägenhet, med en stark tradition av personlig service och ett engagemang i det lokala samhället.

Kollegorna Linda Gustavsson och Tilde Lindström.
Foto: Alexander Isa

Men trots sin långa historia och djupa rötter i samhället, har Ljuspunkten inte varit immun mot de utmaningar som detaljhandeln står inför idag. Från början av januari signalerade en skylt på dörren att slutet var nära. Från och med den 30 april står den 400 kvadratmeter stora butiken, fördelad på två plan och med utsikt över inre Maren, tom.

Tilde Lindström pekar på flera orsaker till butikens nedgång, inklusive brist på parkeringsmöjligheter, en ökad trend mot näthandel och påverkan av inflationen. Dessa faktorer har tillsammans bidragit till ett minskat kundflöde och en osäker ekonomisk framtid för butiken.

Med den sista april som slutdatum, är utförsäljningen redan i full gång med stora rabatter. Hela butiken och lagret ska tömmas, vilket erbjuder en sista chans för kunderna att säkra en del av Ljuspunktens historia. Tilde och hennes familj bär med sig minnen av bättre tider, när butiken var en livlig mötesplats för samhället. Avslutningen av Ljuspunkten är inte bara slutet på en affärsverksamhet, utan också slutet på en epok i Södertäljes handelshistoria.

– Vi är glada och tacksamma för de fina och roliga år vi har fått ha i Södertälje. Nu är det dags för oss att hitta på något annat, säger Tilde Lindström till Telgenytt.

Tilde Lindström. 
Foto: Alexander Isa

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 08:30
Senast uppdaterad: 24 mars 2024 22:17

Regeringen förnyar förtroendet för Boel Godner

Boel Godner

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner (S)
Foto: Shamash Oyal

Boel Godner kvarstår i styrelsen för Arbetsförmedlingen efter att regeringen åter bekräftat sitt förtroende för henne.

Boel Godner, kommunstyrelsens ordförande, utsågs ursprungligen till ledamot i Arbetsförmedlingens styrelse med start den 1 april 2021. Hennes förordnande, som löpte ut den 24 mars 2024, har nu fått en förlängning av regeringen. Redan den 21 mars meddelade regeringen att Godner fortsätter att inneha förtroendet som styrelseledamot.

I beslutet fastställer regeringen att kommunstyrelsens ordförande Boel Godner förordnas att verka som styrelseledamot i Arbetsförmedlingen för ytterligare en mandatperiod, från och med den 1 april 2024 till och med den 31 mars 2027.

– Jag är hedrad över att ha ett så viktigt och intressant uppdrag. Jag har suttit med i Arbetsförmedlingens styrelse i tre år nu och är glad över att ha fått förnyat förtroende, säger Boel Godner(S), till Telgenytt

Detta beslut markerar en fortsättning på Godners arbete och engagemang inom myndigheten, vilket understryker regeringens tillit till hennes bidrag till styrelsens arbete och Arbetsförmedlingens utveckling.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 24 mars 2024 22:18

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors