Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

DEBATT: Elever lider i tystnad: En kallbrand i våra skolor

2022_05_Studera-plugga-skola

Foto: Pexels

”Varje barn förtjänar en rättvis och inkluderande utbildning, och det är vårt ansvar att se till att detta blir verklighet”, skriver skribenten

I skolor runt om i världen är det en självklarhet att varje elev ska ha rätt till en utbildning som är anpassad efter deras behov och förutsättningar. Dessvärre är verkligheten inte alltid i linje med denna idealbild. Trots att det finns lagar och riktlinjer som skyddar barns rättigheter och fastställer krav på skolorna, konfronteras många elever fortfarande med en verklighet där deras behov ignoreras och deras rättigheter kränks. 

På en fristående skola i Södertälje har detta blivit en vardag för eleverna som dagligen utsätts för kränkningar, hot och våld. Kollektiva bestraffningar, psykisk misshandel och mobbning som ses mellan fingrarna är bara toppen av isberget. 
Bristande pedagogik och få behörig personal är bland annat orsaker till att vårdnadshavare till barn som bytt skola skriver omdömen som: 

“Skolans rektor måste bli avstängd från sitt jobb, majoriteten av barnen är psykiskt deprimerade. Sverige, var finns barnens rättigheter i detta lidande? Vad är barnens fel om de inte är av svenskt ursprung, så att rektorn sårar dem med deprimerande ord?” 

“Värsta skolan som finns i Södertälje speciellt skolans rektor som bara anställer lärare som fortfarande utbildar sig och har inte erfarenhet o lärare som inte kan prata bra svenska som har varit i sverige bara några år.. rektorn som tänker på bara pengar och inte barnens utveckling..” 

”Elever, vårdnadshavare och personal får ta smällen när skolan inte vill se allvaret.”

“Skamligt” ”Oprofessionell ledning” 

Elever, vårdnadshavare och personal får ta smällen när skolan inte vill se allvaret. Anställda som går in i väggen pga hög arbetsbelastning, hög frånvaro, elever som inte får rätt stöd pga personalbrist och förtvivlade vårdnadshavare pga bristande tillsyn av deras barn är några av konsekvenserna. Hög personalomsättning, elever som byter skola, deprimerad personal, elever som inte vill komma till skolan och därmed riskerar att inte nå målen är resultatet av att ingenting görs. 
Det leder även till att elever inte ges möjlighet att nå sin fulla potential och att de hamnar i en negativ spiral av underprestation och frustration. 

(Annonslänk)

Skärpta krav, mer erfaren personal, regelbundna kontroller och inspektioner är bara början av listan på vad som krävs för att få ordning på detta. Den här skolan är bara toppen av isberget, det handlar om en skola i en stad, en av flera tusen skolor i Sverige. 

För att adressera dessa utmaningar är det avgörande att det finns ett starkt fokus på att förbättra pedagogiken i skolorna och att säkerställa att alla elever får det stöd och den hjälp de behöver för att lyckas. Det krävs också en ökad medvetenhet och efterlevnad av lagar och riktlinjer som skyddar barns rättigheter och garanterar lika tillgång till utbildning för alla elever.

”Det är dags att vi tar ansvar”

Det är dags att vi tar ansvar för att säkerställa att varje elev får den utbildning de förtjänar och att vi arbetar för att skapa en skolmiljö där alla elever känner sig välkomna, respekterade och stöttade i sin inlärning. Det är bara genom att arbeta tillsammans som vi kan skapa en skola där alla elever ges möjlighet att nå sin fulla potential och där ingen lämnas utanför. 

Stärkt pedagogisk utbildning och fortbildning: Lärare och skolpersonal behöver kontinuerligt utbildas och fortbildas i ämnen som specialpedagogik, konflikthantering och hur man skapar en inkluderande lärmiljö. Detta hjälper dem att bättre förstå och möta barns olika behov. 

Förbättrad pedagogik och undervisningsmetoder: Skolor kan investera i fortbildning för lärare för att lära sig om olika undervisningsmetoder som är anpassade efter elevernas individuella behov och inlärningsstilar. Det kan innebära differentierad undervisning, användning av teknik och multimedia, samt aktiva och engagerande lärandemetoder. 

Individualiserat stöd: Skolor bör erbjuda individualiserat stöd och anpassningar för elever med olika behov, såsom särskilt stöd för elever med inlärningssvårigheter och tillgång till psykologiskt stöd för elever som behöver det. 

Stärkt samarbete mellan skola, hem och samhälle: Genom att involvera föräldrar och vårdnadshavare samt samhället i skolans verksamhet kan man skapa en starkare och mer stödjande miljö för eleverna. Detta kan inkludera föräldrakvällar, samarbete med lokala organisationer och företag och andra initiativ för att främja gemenskap. 

Det är dags att vi tar ansvar för att säkerställa att varje elev får den utbildning de förtjänar och att vi arbetar för att skapa en skolmiljö där alla elever känner sig välkomna, respekterade och stöttade i sin inlärning. Det är bara genom att arbeta tillsammans som vi kan skapa en skola där alla elever ges möjlighet att nå sin fulla potential och där ingen lämnas utanför. 

I kampen för att säkerställa att elevernas behov tillgodoses och deras rättigheter respekteras får vi aldrig ge upp. Varje barn förtjänar en rättvis och inkluderande utbildning, och det är vårt ansvar att se till att detta blir verklighet för varje elev, oavsett bakgrund eller behov. 

Ledsen pedagog 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 mars 2024 17:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nya parkeringsregler i Södertälje Centrum från 1 april

Parkering

Parkeringen vid centralstationen återgår till ordinarie taxa.
Foto: Alexander Isa

Från och med 1 april genomförs förändringar i parkeringsregleringen med syfte att optimera användningen av stadens parkeringsplatser och stödja lokal handel.

Från och med den 1 april 2024 genomgår parkeringsregleringen i Södertälje centrum viktiga förändringar. Efter en period med två timmars avgiftsfri parkering på utvalda platser som en åtgärd för att stödja lokal handel under pandemin, introducerar Tekniska nämnden nya regler baserat på utredningens resultat.

Centralplan återgår till sin ordinarie taxa, medan parkeringarna vid Hebbevillan och Torekällskolans nedre parkering erbjuder två timmars avgiftsfri parkering, men utan möjlighet till förlängning.

(Annonslänk)

Dessa justeringar är en del av en provperiod som sträcker sig fram till slutet av 2024, där målet är att prioritera besökare som kommer för att handla eller utföra kortare ärenden i stadskärnan. Den avgiftsfria parkeringen vid Hebbevillan och Torekällskolan kräver användning av app för att undvika parkeringsböter, medan de traditionella betalautomaterna avlägsnas från dessa platser.

Lars Neimert, trafiktekniker i Södertälje, förklarar att förändringarna även syftar till att minska det utbredda missbruket av parkeringssystemet. Tidigare har parkeringsplatser i hög grad använts av boende och arbetande i stadskärnan samt pendlare, vilket inte gynnade den tillfälliga lösningens ursprungliga mål att främja handeln.

För att säkerställa att de nya parkeringsreglerna efterlevs och för att samla in data för framtida utvärderingar, kommer kameror att installeras i området. Denna anpassning av parkeringspolitiken är ett försök att skapa en mer välkomnande och tillgänglig stadskärna för alla besökare.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 mars 2024 14:43
Senast uppdaterad: 16 mars 2024 14:43

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors