Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

SBBK manifesterar – vill stärka Södertäljes varumärke

Wikner

Anders Jeansson och Alexander Wikner från SBBK tog täten i fjol i den gemensamma marschen mot Täljehallen. Foto: Shamash Oyal

För andra året i rad, tar Södertälje Basketbollklubb initiativet i att förena staden genom sport och samhällsengagemang. – Genom att manifestera påvisar vi för våra innevånare, politiker och media att vi vill stå upp för Södertälje tillsammans, säger Alexander Wikner, Barn & Ungdomsansvarig SBBK.

I Södertälje växer sammanhållningen genom idrottens kraft. Med en vision om ett starkare och mer sammanlänkat samhälle, tar Södertälje Basketbollklubb (SBBK) återigen täten för att främja stadens välbefinnande och stolthet.

Projektet ”Stå upp för Södertälje 2033” är inte bara en sportslig händelse utan även en manifestation för ökad samhörighet och aktiv livsstil i staden.

Manifestationen ”Stå upp för Södertälje 2033” lockade storpublik förra året. Foto: Shamash Oyal / SBBK

– Genom att årligen samla idrottsrörelsen tror SBBK att man kan få fram många positiva mediala effekter och flera barn och ungdomar aktiva i våra föreningar i Södertälje. Vi har alla ansvar för våra barns framtid som vi vill bygga tillsammans med dem, säger Alexander Wikner, Barn & Ungdomsansvarig SBBK.

Södertälje Basketbollklubb har en tydlig ambition: att lyfta fram stadens styrkor och framtidspotential. Detta år samlar de återigen idrottsrörelser, lokala företag och kommunen i ett gemensamt upprop för en trygg och livfull stad. Efter förra årets framgång, där över 100 företag visade sitt stöd, är förväntningarna höga.

Manifestationen, som utgör projektets höjdpunkt, lovar en festlig dag fylld med aktiviteter som kulminerar i en spännande basketmatch. SBBKs herrlag står i centrum för denna basketfest, som inte bara är en sportslig tillställning utan också en symbol för stadens sammanhållning. Målet är att öka engagemanget bland stadens ungdomar och att främja idrott som en källa till hälsa och gemenskap.

Föreningar och deltagare uppmanas att delta iklädda sina klubbdräkter och med flaggor, för att tillsammans marschera till Täljehallen där festen fortsätter. Här erbjuds gratis inträde till matchen, en gest som speglar önskan om att göra idrott tillgänglig för alla.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 februari 2024 11:14
Senast uppdaterad: 6 februari 2024 10:51

Varmaste året på jorden – Så var vädret 2023 i Södertälje

Vinter-sno-sol

Foto: Alexander Isa

2023 blev det varmaste året som uppmätts på jorden, men i Skandinavien var både våren och årsslutet i stället relativt kyliga. Vid mätstationen Södertälje var årsmedeltemperaturen nära normalvärdet för de senaste 30 åren, enligt preliminär observationsdata.

Årsmedeltemperaturen vid Södertälje utanför centrala Södertälje1 – den enda aktiva, SMHI-anslutna mätstationen från vilken det finns medeltemperaturer i Södertälje kommun – var i fjol 7,4 grader, 0,2 grader högre än genomsnittet de senaste 30 åren. Det visar Newsworthys beräkningar, som bygger på delvis preliminär observationsdata från SMHI.

(Annonslänk)

Av fjolårets månader var fem varmare än normalt: januari, februari, maj, juni och september, medan sju var kallare genomsnittet för de senaste 30 åren: mars, april, juli, augusti, oktober, november och december.

2023 bjöd på 20 dagar med topptemperaturer över 25 grader, vilket är ganska normalt, och 38 frostdagar, vilket även det är ganska normalt.

Den allra högsta temperaturen uppmättes vid Södertälje den 29 juni, då kvicksilvret nådde 29,7 grader, kallaste noteringen togs på samma plats den 9 mars: −14,3 grader.

Nederbördsmässigt var 2023 ett blötare år än vanligt vid Södertälje. Totalt föll 741 millimeter nederbörd vid stationen, att jämföra med de senaste 30 årens genomsnitt på 640 millimeter. Månaden med mest nederbörd var juli, med 132 millimeter.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 5 februari 2024 21:18

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors