Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

SENASTE NYTT: Mordet i Flemingsberg – 20-åring begärd häktad

polis

Arkivbild

Fyra personer mördades i södra Stockholm på fem dagar i fjol, en av dem en tidigare Södertäljebo som sköts till döds i Flemingsberg. Nu har en 20-årig man, skriven i Södertälje, begärts häktad för inblandning.

En serien av dödsskjutningar i södra Stockholm nådde sin kulmen den 7 mars förra året, strax efter midnatt, då en man sköts till döds i en bostad i Flemingsberg. Polis och ambulans anlände till platsen efter larm om skottlossning. De fann en allvarligt skadad man som trots omedelbara sjukvårdsinsatser avled på sjukhus vid 01:30-tiden.

Offeret, en man i 30-årsåldern som var tidigare bosatt i Södertälje, träffades av flera skott, inklusive ett i huvudet. Han hittades livlös i bostadens hall. Denna händelse, som beskrivs som en ren avrättning, ägde rum medan ett barn befann sig i bostaden.

Efter en omfattande teknisk undersökning på brottsplatsen kunde polisen säkra viktiga spår. Den 17 mars greps en ung man, född 2002, misstänkt för inblandning i mordet. Åklagaren begärde häktning dagen efter. Ytterligare en misstänkt, en 17-årig pojke född 2005 och statslös, greps den 4 april misstänkt för mord eller medhjälp till mord.

Den senaste utvecklingen i utredningen innefattar en ytterligare misstänkt.
En 20-åring anhölls i sin frånvaro den 12 januari och greps fem dagar senare, onsdagen den 17 januari föregående vecka. Han har nu begärts häktad, misstänkt för medhjälp till mordet på den 30-årige mannen i Flemingsberg.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 januari 2024 17:50
Senast uppdaterad: 4 april 2024 10:48

Strömwall lämnar som SBBK:s klubbdirektör efter fyra år

IMG_8231

Strömwall i mitten, här i samband med kommunens prisutdelning av 5i12-priset. Foto: Alexander Isa

Efter fyra år vid rodret som klubbdirektör för SBBK, lämnar Johan Strömwall sin position. Strömwall ledde klubben genom både sportsliga och ekonomiska utmaningar.

Johan Strömwall, med en imponerande bakgrund som SSK-tränare, landslagsspelare i hockey, avslutar sin tid som klubbdirektör för SBBK. Under sina 86 A-landskamper deltog han i två hockey-VM och bidrog till ett VM-silver 1990. Hans karriär innefattar även framstående spel i Piteå HC och österrikiska Klagenfurter AC.

Strömwall anslöt sig till SBBK i januari 2020 och har lett klubben genom en period markerad av pandemins utmaningar. Trots ekonomiska svårigheter, med ett underskott på 800 000 kronor förra året, har han lyckats att bidra till klubbens utveckling och stärka dess varumärke. Under Strömwalls ledning har SBBK sett en ökning av antalet aktiva barn och ungdomar med över 60%, från cirka 600 till över 1000 medlemmar.

Strömwall har även arbetat för att förbättra klubbens lokala närvaro i Södertälje genom olika initiativ som Mötesplats Södertälje, Tjejmanifestationen och Stå upp för Södertälje. Hans bidrag till att sammanföra elitlagen under en enhetlig flagg och logga har ytterligare cementerat SBBK:s position i samhället. Medan han nu lämnar sin post, lämnar han ett varaktigt arv och en stark grund för klubbens fortsatta framgångar.

”Det är en ömsesidig uppfattning mellan Johan och SBBK att klubben befinner sig i ett läge där det är dags för någon annan att ta vid.”, skriver SBBK på sin hemsida.

– Sammanfattningsvis så behöver SBBK en annan profil på klubbdirektören nu i och med att vi har vuxit och har en elitsportchef och en marknadschef, då passar det nog bättre med en annan profil. Vi har kommit överens om det, säger Johan Strömwall till LT.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 22 januari 2024 16:35
Senast uppdaterad: 22 januari 2024 16:35

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors