Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Italienskt lyxmärke vinner strid mot Södertäljeföretag

Dokument-skriva-avatal

Foto: Pexels

I en nyligen avgjord rättsstrid har italienska lyxmärket Missoni S.p.A. vunnit över ett Södertäljebaserat företag gällande varumärkesintrång. Patent- och registreringsverket (PRV) beslutade att häva registreringen av varumärket MISS ON, vilket pekades ut för att vara förväxlingsbart med Missonis.

Missoni, ett italienskt lyxmärke, har framgångsrikt bestridit registreringen av varumärket MISS ON. Invändaren hävdade att det nya märket var för likt deras tidigare registrerade EU-varumärken, vilket innebar en risk för förväxling.

Missoni innehar ett flertal varumärken med giltighet i Sverige, inkluderande och bestående av ordet MISSONI, som använts i omfattande skala genom samarbeten med bland annat Lindex och återförsäljare över hela landet. De argumenterade att deras etablerade närvaro och användning av varumärket MISSONI i Sverige förstärker risken för förväxling.

Södertäljeföretaget försvarade sitt varumärke MISS ON genom att hävda dess unikhet och låg risk för förväxling. De påpekade skillnaden i stavning och betydelse, där MISS ON översätts till ”Fröken på”, medan Missoni är ett efternamn utan direkt översättning. De framhävde även särskrivningen i webbadressen, miss-on.se. Trots dessa argument anser PRV att likheterna och identiteten mellan varorna var så pass stora att det fanns en förväxlingsrisk och beslutar att häva Södertäljeföretagets registreringen av varumärket MISS ON.

”Vid en samlad bedömning, särskilt med beaktande av identitetenmellan varorna, finner PRV att innehavarens märke uppvisar sådana likheter med det tidigare varumärket att det finns en risk att de kan förväxlas.”, skriver PRV i beslutet.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 januari 2024 17:58
Senast uppdaterad: 2 januari 2024 17:58

Brister upptäckta hos polisen vid gripande och husrannsakan

polis

Arkivbild

Södertäljepolisen anklagades för allvarliga tjänstefel i samband med en misslyckad husrannsakan, vilket anmäldes till Justitieombudsmannen. Nu har Polismyndigheten kritiserat ingripandet och funnit flera brister.

En man i Södertälje blev frihetsberövad, och hans hem där hans två döttrar befann sig genomsöktes av polisen, baserat på misstankar om narkotikabrott.

Det var i somras som mannen stoppades av polisen och fördes till stationen på grund av misstankar om narkotikabrott. Kort efter ingripandet genomsöktes både hans bostad och dator. Detta trots att den 60-åriga mannen upplyst poliserna om regelbundna drogkontroller på sitt arbete och en strikt nolltoleranspolicy mot droger.

Dessutom blev hans döttrar rädda under husrannsakan, men polisen fann varken spår av narkotika i bostaden eller i mannens blod- och urinprover.

Kort efter incidenten beslutade mannen att upprätta en anmälan till Justitieombudsmannen, JO, där han anklagade Södertäljepolisen för allvarliga tjänstefel. En händelse som JO beslutade att utredning närmare och krävde ytterligare information från myndigheten om polisens agerande.

I början av december lämnade polismyndigheten sin redogörelse där det framgår att flera brister upptäcktes.

Bland annat berättar en av poliserna att han pratade lugnande med barnen och bad dem att vänta i sitt sovrum tills husrannsakan var färdig, men uppgifter har inte kunna styrkas.

”De uppgifterna synes dock ha inte dokumenterats i anvisad ordning, vilket är en brist. Av utredningen framgår också att det har brustit i dokumentationen av beslaget av A.A:s dator.”, skriver polismyndigheten i yttrandet.

Men även husrannsakan kritiseras eftersom ingen narkotika påträffades i hans bil, endast några säckar skräp och lite blommor. Dessutom fanns det inte andra konkreta uppgifter som tydde på att han kunde inneha narkotika.

”Södertäljepolisen begår allvarliga tjänstefel. Känns mycket kränkande.”, skrev mannen i JO-anmälan

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 2 januari 2024 00:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors