Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Mordrättegången mot 13 personer är avslutad

IMG_7255

Efter mordet på 41-åringen i Ronna, tog de misstänka personer in på hotell i Täby där de fångades av hotells övervakningskameror. Foton: Ur polisens förundersökning.

Rättegången mot 13 åtalade för mordet på en 41-åring i Ronna har avslutats. Nyckelbevis inkluderar de misstänktas rörelser, chatkonversationer och det misstänkta vapnet som hittades i ett garage.

Totalt står 13 personer åtalade för inblandning i mordet på en oskyldig 41-årig man i Ronna förra året. Den huvudmisstänkte skytten, en 17-åring som misstänks vara äldre än vad han uppger, tros ha varit skytten när 41-åringen sköts till döds på Enhörnaleden den 1 oktober 2022.

De tolv andra personerna har åtalats för att på olika sätt ha hjälpt till före eller efter mordet, eller för att de underlåtit att informera polisen om planerna. Enligt åklagaren tros mordet på Enhörnaleden vara en hämndaktion för mordet på en 19-åring vid Rösbergas Fritidsgård dagen innan. Men gärningsmannen på elsparkcykeln tros ha skjutit en oskyldig 41-årig man, som inte hade några kriminella kopplingar.

Mördaren fångades på bild på elsparkcykel i riktning mot Lina Hage, strax efter dödsskjutningen. Foto: polisen

Polisens förundersökning avslöjar detaljer, inklusive de misstänktas rörelser och chatkonversationer. Efter händelsen lämnade flera medlemmar av Saltskogfalangen Södertälje och tog in på Scandic Hotel i Täby, under misstankar om att de hade haft ett möte i Stockholm innan de anlände.

Under den stora utredningen efter mordet kunde polisen lokalisera ett garage i Lina Hage. Vid en genomsökning hittades en påse med bland annat en ansiktsmask, kläder, handskar och det misstänkta mordvapnet. Dessutom hittades elsparkcykeln som användes under mordkvällen.

Försvararna ifrågasätter dock polisens bevismaterial och menar att det inte går att fastställa vem som sköt natten då 41-åringen sköts till döds.

– Problemet är att det är över ett 50-tal olika människor som ingår i det som polisen har beskrivit som en särskild falang. Det finns ett 15-tal olika DNA-träffar på de här olika klädesplaggen. Så det går inte att avgöra vem som har avsatt vilken DNA-profil vid vilket tillfälle. Dessutom är det inte ens klarlagt i målet att de här kläderna har använts vid mordet, säger försvarsadvokaten Jonas Granfelt till SVT.

Läs även: Mordfallet i Ronna – ”Ska inte vila förrän alla är döda”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 december 2023 03:26

NY STATISTIK: Trångboddheten ökar bland barn i Södertälje

drönare 21 Södertälje

Foto: Alexander Isa

Nästan fyra av tio barn i flerbostadshus i Södertälje kommun lever i trångboddhet. Det visar ny statistik från SCB som visar att andelen trångbodda barn i kommunen ökar.

Trångboddhet innebär att det bor fler än två personer i något av lägenhetens sovrum. I Södertälje kommun är totalt 13 300 personer trångbodda, vilket motsvarar 23,5 procent av invånarna i flerbostadshus. Den siffran är ungefär densamma som för tio år sedan, men bland barn ser det annorlunda ut.

– I Södertälje kommun var 39 procent av barnen som bor i flerbostadshus trångbodda år 2022. Det är en ökning från 36 procent sedan 2012, säger Malin Forsberg, statistiker på SCB.

Trångboddheten är störst bland utrikesfödda. I Södertälje kommun är 17 procent av de svenskfödda trångbodda, medan hela 41 procent av de som är födda i Afrika lever trångbott.

Situationen i Södertälje följer den nationella trenden, där allt fler barn tvingas bo trångt. Utvecklingen går däremot åt olika håll i olika kommuner.

Skribent: Lucas

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 december 2023 01:53

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors