Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Användning av kommunala lokaler stoppas

Komvux

Foto: Alexander Isa

Arbetsmiljöverket har utfärdat ett förbud mot användning av en utbildningslokal i Södertälje på grund av otillräckliga arbetsmiljöförhållanden, särskilt relaterade till extrema inomhustemperaturer. Nu riskerar kommunen stora böter om bristerna inte åtgärdas.

Efter en inspektion på en lokal som används av Kommunal Vuxenutbildning i Västergård, har Arbetsmiljöverket beslutat att införa ett förbud enligt arbetsmiljölagen. Beslutet baseras på rapporter om farliga arbetsförhållanden, där inomhustemperaturen avsevärt avviker från de rekommenderade nivåerna.

Skyddsombud vid arbetsplatsen hade tidigare anmält problemen och begärt åtgärder för att hantera extrema temperaturer som påverkar både personal och elever. Vid inspektionen upptäcktes att vissa klassrum når temperaturer upp till 31 grader under varma perioder och att lokalerna blir så kalla under vintern att filtar och ytterkläder måste användas inomhus.

Verksamheten har försökt lösa problemet med tillfälliga åtgärder som fläktar och portabla element, men dessa har inte varit tillräckliga. Arbetsmiljöverket har bedömt att de nuvarande förhållandena kan leda till ohälsa hos personal och elever, och kräver därför att åtgärder vidtas.

För att säkerställa att lokalen blir säker för fortsatt användning, har verket utfärdat ett förbud som kommer att förenas med ett vite på 300 000 kronor om inte förhållandena förbättras. Dessutom har en begäran om att kommunicera eventuella ändringar i verksamhetens ledning gjorts, vilket också kan leda till ett vite på 5 000 kronor om inte efterföljs.

Arbetsgivaren har fått till årsskiftet 2024-2025 för att genomföra de nödvändiga åtgärderna och uppfylla villkoren som ställts.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 december 2023 21:30
Senast uppdaterad: 17 december 2023 02:25

Två personer i fastighetsärende åtalas för ekobrott

tingsrätt

Arkivbild

I en omfattande utredning av ekobrott inom fastighetssektorn i Södertälje har Ekobrottsmyndigheten, EBM, nu väckt åtal mot två personer. Huvudmannen och en medhjälpare står anklagade för näringspenningtvätt.

Åtalet är en kulmen på en serie utredningar som startade med ett tillslag i maj 2021, då sex personer greps av EBM med stöd av polisens insatsstyrka. Enligt ett pressmeddelande har alla misstänkta anknytning till fastighetsbranschen. Huvudmannen, som nu åtalas, är också föremål för flera parallella förundersökningar, inkluderande omkring tjugo ytterligare misstänkta personer.

– Det åtal som nu har väckts är det första i en mycket omfattande utredning som har pågått i över två och ett halvt år. I korthet handlar det om ett mycket stort antal penningtransaktioner mellan ett flertal bolag i huvudsak kopplat till fastighetsbranschen och lån, säger Fredrik Sandberg, förundersökningsledare och kammaråklagare vid EBM i Stockholm.

Enligt Ekobrottsmyndigheten har utredningen avslöjat en misstänkt brottsstruktur där inblandade personer misstänks ha hanterat kontanter, klockor och guldföremål av brottsligt ursprung. Denna aktivitet påstås ägt rum under 2020 och 2021.

Stora tillgångar beslagtagna enligt Ekobrottsmyndigheten.

Som en del av åtalet begär EBM en företagsbot på två miljoner kronor mot huvudmannens bolag samt näringsförbud för de åtalade, sträckande sig över fyra respektive tre år. Tillgångar värderade till cirka 40 miljoner kronor har beslagtagits, och tingsrätten har beslutat om kvarstad på ytterligare 30 miljoner kronor, vilka nu hanteras av Kronofogden.

– På grund av utredningens omfattning har den delats upp i ett flertal olika delar där ytterligare åtalsbeslut kan förväntas under våren, säger Fredrik Sandberg.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 december 2023 15:30
Senast uppdaterad: 16 december 2023 15:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors