Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Sluta svartmåla Södertälje Godner – Börja se det unika

Boel Godner

Foto: Shamash Oyal

”Politiker blir man enbart för att sko sig på andra”. Att uttrycka sig så gör vi inte. Ty det är att dra alla politiker över en kam – även om det finns politiker som utnyttjar sina positioner till egen fördel och agerar i första hand för egen vinning.

Vi avstår eftersom det skulle skapa politikerförakt och skada vår demokrati. Men Boel Godner (S) säger ”Det är verkligen så, man utbildar sig till advokater bara för att hjälpa de kriminella. Det gäller även läkare, mäklare och så vidare.” Uttalandet gjordes vid ett seminarium på Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS.

Vid kontroller i Södertälje hittades ”ett helt sjukhus under marken” lägger Godner till, vilket för tankarna till Hamas tunnlar och inte till den källarvåning det var. Dessa uttalanden är knappast sakliga än mindre ansvarsfulla och leder till polarisering.

Boel Godner vill vara bäst i klassen i brottsbekämpning och hennes retorik liknar mer och mer regeringens och dess samarbetsparti Sverigedemokraterna. Hon upprepar och sprider samma budskap om en nidbild av Södertälje till omvärlden.

”Konsekvenserna av Godners beskrivning av staden är tydligt negativa och förödande.”

Vi hör sällan Godner prata om inkludering, de goda krafter som finns här och om det som är unikt med staden. Konsekvenserna av Godners beskrivning av staden är tydligt negativa och förödande. Vi ser att goda krafter och verksamheter försvinner från kommunen, senast KTH som beslutat att flytta. Placeringen av Utbetalningsmyndigheten i Södertälje bedömdes av finansminister Elisabeth Svantesson (M) som ”omdömeslös”.

I sin iver att visa omvärlden, regeringen och övriga kommuner i Sverige hur ”duktigt” det jobbas med brottsbekämpning skjuter Godner sig själv i foten. Det är inte så konstigt att företag och myndigheter väljer bort Södertälje. Vi börjar nu fråga oss själva om det är värt att bo kvar eller jobba här när vi gång på gång ser hur vår stad svartmålas eller ännu värre när vi och våra barn pekas ut som potentiella kriminella. Vem vill i dag förknippas med Södertälje?

Några säger ”den som har rent mjöl i påsen behöver inte oroa sig”, men så är det inte.

Detta bidrar till en tystnadskultur som utvecklas och växer sig starkare. Några säger ”den som har rent mjöl i påsen behöver inte oroa sig”, men så är det inte. Vi är en stor grupp assyrier/syrianer som bor här. När det också uttryckligen sägs att infiltration sker i kyrkor, föreningar och på bröllopsfester är det, som assyrier/syrian, lätt att känna sig träffad. Att gå runt med känslan av att vara utpekad och särbehandlad är inget annat än att utsättas för minoritetsstress.

Minoritetsstress och övriga negativa konsekvenser av en retorik som svartmålar Södertälje drabbar även kommande generationer. Detta känner våra barn av och det begränsar deras liv redan innan de ens hunnit bli en del av samhället.

En god samhällsutveckling för Södertälje kräver förutom brottsbekämpning också aktiva åtgärder för ökat samhällsengagemang, inkludering och social sammanhållning där alla goda krafter behövs och får bidra i det viktiga förebyggande arbetet.

Som vanliga Södertäljebor hamnar vi och våra barn mellan två destruktiva krafter. Å ena sidan den organiserade brottsligheten som vi mer än något vill bekämpa, å andra sidan stigmatiseringen som sipprar ut ur Södertäljes stadshus.

Vi uppmanar Godner att ändra sin retorik med att svartmåla staden och i stället börja bygga upp tillit mellan människor, olika grupper och institutioner.

Sanny Shamoun
fil dr psykologi

Hülya Koc
fil kand företagsekonomi

Yelda Hadodo
skådespelare/regissör

Läs även: – INSÄNDARE: Vad förväntade du dig Boel?

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 december 2023 04:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:28

BILDEXTRA: Skjutningen i Hovsjö

DSC_0029

Foto: Telgenytt

Foto: Telgenytt

Läs även – Skjutning i Hovsjö

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 december 2023 21:47
Senast uppdaterad: 10 december 2023 01:53

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors