Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Facket stämmer MTR för brott mot arbetsmiljölagen

Tåg Pendel SL

Pressbild: SL

Fackförbundet ST har tagit det juridiska steget att stämma tågoperatören MTR i Arbetsdomstolen. Detta då facket anser att de brutit mot arbetsmiljölagen genom att undanhålla en viktig rapport om arbetsmiljön för tågförare.

Efter att MTR avvecklade tågvärdarna på Stockholms pendeltåg, genomfördes en undersökning om hur detta skulle påverka tågförarnas arbetsmiljö. När skyddsombuden begärde att få se rapporten, vägrade MTR att dela med sig av den. Denna handling är i strid med arbetsmiljölagen, vilket ledde till att Fackförbundet ST nu stämmer MTR.

Rapporten, som MTR beställt, visade allvarliga brister i arbetsmiljön för tågförare vid avveckling av tågvärdar till förmån för kameraövervakning. MTR hade dock tidigare försäkrat skyddsombud, Arbetsmiljöverket och allmänheten att alla risker hanterats.

Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Klicka på bilden för att komma till anmälan.

Förbundsjurist Joakim Lindqvist påpekar att utan rapporten kunde varken skyddsombud eller Arbetsmiljöverket granska riskerna fullt ut.

 – Undersökningen borde ha ingått som en central del i den granskning som Arbetsmiljöverket gjorde efter att skyddsombuden lagt ett skyddsstopp på verksamheten. Trots det undanhöll MTR undersökningen för såväl skyddsombud som för Arbetsmiljöverkets inspektörer. Det är ett grovt åsidosättande av Arbetsmiljölagen, säger Joakim Lindqvist, förbundsjurist på Fackförbundet ST.

Enligt arbetsmiljölagen har skyddsombud rätt att ta del av nödvändiga handlingar, men MTR delade inte rapporten förrän tre månader efter att skyddsombuden fick reda på dess existens, trots att de haft tillgång till den i sex månader.

Fackförbundet ST har varit starkt kritiskt till MTR:s hantering av personalfrågor under hela processen med avvecklingen av tågvärdarna. Storstockholms lokaltrafik (SL) har upphandlat MTR som operatör för pendeltågen och tunnelbanan.

Läs även:
MTR förlorar pendeltågsavtalet – ”Avtalet har brister”

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 december 2023 12:48
Senast uppdaterad: 1 december 2023 12:48

Stor nedgång i antalet faderskapsbekräftelser

Barn föräldrar kids hand

Foto: Pexels

Sverige har upplevt en betydande minskning i antalet faderskapsbekräftelser genom socialnämnden, med en nedgång från tidigare 60 000 bekräftelser per år till endast 17 000 förra året.

Under de senaste åren har det skett en dramatisk minskning i antalet faderskapsbekräftelser via socialnämnderna i Sverige. Från att ha varit stadigt kring 60 000 per år mellan 2010 och 2020, sjönk antalet till cirka 17 000 under föregående år. Detta markerar en betydande förändring jämfört med tidigare år, då cirka hälften av alla nyfödda barns faderskap bekräftades på detta sätt.

– Förklaringen till minskningen är att föräldrar själva kan bekräfta föräldraskapet via Skatteverkets e-tjänst, säger Malin Lundgren, utredare på Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, till Nyhetsbyrån Siren.

Tryck på bilden för anmälan. Julkassen: Ett samarbete mellan Telgenytt och St: Afrems ortodoxa kyrka.

Enligt lagen måste ogifta fäder bekräfta sitt faderskap via socialnämnden, en process som förändrades efter den 1 januari 2022. Denna ändring har lett till en minskning av andelen bekräftade faderskap till 16 procent förra året.

Det finns stora regionala variationer i dessa siffror. I Jönköpings län bekräftades bara 7 procent av faderskapen, medan siffran i Gävleborgs län var så hög som 40 procent. Även på kommunnivå var variationerna stora, från 6 procent i Ale kommun till 72 procent i Gävle kommun. Särskilt i Södertälje låg antalet barn med bekräftat faderskap vid 141, motsvarande 14 procent.

Det är också värt att notera att faderskap för gifta par fastställs automatiskt, vilket står i kontrast till processen för ogifta par. Denna skillnad i lagstiftning har bidragit till de varierande siffrorna för bekräftelse av faderskap.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 december 2023 08:00
Senast uppdaterad: 30 november 2023 23:37

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors