Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Kommuner i samarbete mot brottslighet – ”En tydlig signal”

Kommundirektorer-Malarkommuner-mot-organiserad-brottslighet-Vasteras-9-november-2023

Pressbild: Vänster till höger: Magnus Gyllestad, stadsdirektör Södertälje kommun, Tommy Malm (Eskilstuna kommun), Lars Ekström (Strängnäs kommun), Gunnar Appelgren, Polismyndigheten och Helene Öhrling (stadsdirektör Västerås stad).

I ett strategiskt möte den 9 november, förenade sig Västerås stad med kommunerna Enköping, Eskilstuna, Nykvarn, Strängnäs, Södertälje samt Polismyndigheten för att gemensamt ta sig an organiserad brottslighet.

– Felaktig folkbokföring nyckeln till otroligt mycket brottslighet i Södertälje och säkert även i andra kommuner, så det är angeläget att ha ett högt tempo och samarbeta kring de frågorna, säger Boel Godner, (S), kommunstyrelsens ordförande Södertälje kommun.

Under det senaste mötet i Västerås, som samlade representanter från flera kommuner och Polismyndigheten, stod bekämpningen av organiserad brottslighet i centrum. Enligt den myndighetsgemensamma lägesbilden för 2023 är ett av de största hoten från organiserad brottslighet just nu angrepp på utbetalande system samt undandragande av skatter och avgifter.

(Annonslänk)

För att effektivt bekämpa dessa hot har de deltagande kommunerna enats om att arbeta med hög intensitet och utnyttja den samlade styrkan. Målet är att utveckla och dela metoder för att avslöja och lagföra ekonomisk brottslighet.

Markerar en viktig milstolpe i de deltagande kommunernas kamp mot brottslighet.

– Det här har varit en energigivande dag, med praktiskt genomförbara idéer. Det här är en tydlig signal från kommundirektörerna och kommunstyrelseordförandena att det arbete mot organiserad brottslighet ska genomföras, säger Gunnar Appelgren från Polismyndigheten.

Detta arbete är särskilt relevant i ljuset av det pågående rättsfallet i Västerås, där Sveriges största åtal i miljöbrott just nu pågår. I detta fall står företaget Think Pink och entreprenören Bella Nilsson anklagade för att ha dumpat 25 000 ton farligt avfall inom Västerås kommun.

– Vi ska påbörja vissa saker tillsammans, till exempel tillsynsverksamheten. Måste vi prioritera har vi kommit överens om att vi ska prioritera avfallsdelen, Gunnar Appelgren.

Poliskommissarie Gunnar Appelgren. Foto: Shamash Oyal

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2023 08:00
Senast uppdaterad: 11 november 2023 01:14

Anställd på förskola skrek på barngrupp – varnas

Skola-elever-barn

Foto: Pexels

En anställd vid en förskola har mottagit en skriftlig varning för allvarliga fel i anställningen. Denna åtgärd vidtas efter en incident där den anställde skrikit åt en barngrupp och fysiskt korrigerat ett barn.

”Har vid detta tillfälle inte arbetat utifrån vad som står i skollagen.”, skriver kommunen i beslutet.

En kommunanställd i Södertälje har blivit formellt varnad på grund av beteende som bryter mot anställningsavtalet. Denna skriftliga varning utfärdas med anledning av ett incident i början av oktober förra månaden, då den anställde skrek mot en barngrupp under deras vila och fysiskt korrigerade ett barn som inte ville komma till ro.

Arbetsgivaren ser detta som en allvarlig förseelse och en kränkning mot barnen, vilket strider mot principerna om respektfull och nyanserad kommunikation med barn. Dessa handlingar står i direkt konflikt med kraven i skollagen, som stipulerar att barn ska erbjudas trygg omsorg och att deras behov ska sättas i fokus.

I den skriftliga varningen framgår det att den anställde riskerar uppsägning vid upprepning.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2023 05:00
Senast uppdaterad: 11 november 2023 01:11

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors