Företag i fokus:

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Före detta bankanställd och två män dömda för mutbrott

tingsrätt

Arkivbild

En kvinna som tidigare var anställd på en bank i Södertälje har dömts till villkorlig dom efter att ha försökt bevilja lån till icke kreditvärdiga sökande i utbyte mot mutor. Dessutom döms två män för mutbrott.

I november 2020 frihetsberövades en kvinna anställd vid SEB i Södertälje, misstänkt för att ha deltagit i en korruptionsaffär. Detta efter att polisen avlyssnat hennes samtal.

– Via telefonkontakt har man diskuterat bolån och i samband med det har man erbjudit kontant ersättning, säger Thomas Forsberg, åklagare vid Riksenheten mot korruption, till SVT.

(Annonslänk)

Kvinnan, bosatt söder om Stockholm, hade erbjudits 50 000 kronor för att bevilja ett lån på fem miljoner kronor till en inkomstlös familj. Ett telefonsamtal där summan diskuterades fångades på band, där kvinnan hörs förhandla upp summan till 50 000 kronor från ett initialt erbjudande på 30 000. Dock genomfördes aldrig lånet på grund av befintliga skulder.

Efter att ha blivit avskedad från sitt arbete hos SEB och efter en omfattande rättsprocess, dömdes kvinnan idag till villkorlig dom av tingsrätten. Domstolen valde att inte utdöma fängelsestraff med hänvisning till kvinnans ordnade sociala förhållanden och låg risk för återfall i brott.

Två män, även de bosatta i orter utanför Stockholm, har också dömts i samma fall, till 90 respektive 70 dagsböter för att ha gett muta.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2024 13:45
Senast uppdaterad: 19 april 2024 13:53

Hyreshöjningen slår mot hundratals i Södertälje

Sodertalje

Foto: Alexander Isa

Efter sammanbrottet i förhandlingar mellan Fastighetsägarna Stockholm och Hyresgästföreningen har en skiljeman beslutat om en hyreshöjning på nästan 6 procent. I Södertälje påverkas över 600 hushåll.

– Det kommer bli väldigt tungt att bära för många hyresgäster som redan idag kämpar med sin ekonomi, säger Manfred Klint, gruppchef förhandlingsenheten, Hyresgästföreningen region Stockholm.

I december 2023 tog förhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna Stockholm, som representerar flera privata hyresvärdar, en oväntad vändning när Fastighetsägarna valde att avbryta diskussionerna och söka en lösning genom hyresnämndens oberoende tvistlösning. Det initiala kravet från Fastighetsägarna var en hyreshöjning på 12 procent.

(Annonslänk)

Trots detta, efter skiljemannens ingripande, fastställdes den slutliga höjningen till 5,9 procent för de flesta av de 11 berörda kommunerna i Stockholm och Gotland, effektivt från 1 januari 2024.

– Vi är väldigt förvånade över besluten, och förstår inte varför de här fastighetsägarna ska få så mycket högre höjningarna än andra fastighetsägare. Att det är samma resultat i alla kommunerna får oss att undra om skiljemannen har tagit hänsyn till lokala förutsättningar, säger Manfred Klint.

Denna ändring berör direkt över 4 300 hushåll i regionen, där cirka 4,4 procent av alla hushåll som Hyresgästföreningen representerar ingår. Specifikt i Södertälje är det 614 lägenheter som nu står inför högre hyror.

Skiljemannens beslut på 5,9 procent för Stockholms län och 5,7 procent för Gotland har väckt betydande oro bland hyresgästerna, som nu måste anpassa sig till de ökade kostnaderna i en redan stram ekonomisk miljö.

– Det är oerhört höga höjningar även om det är betydligt lägre än vad Fastighetsägarna krävde. Det kommer bli väldigt tungt att bära för många hyresgäster som redan idag kämpar med sin ekonomi. Vi hade önskat att Fastighetsägarna haft ett intresse av att ta ansvar i förhandlingarna, säger Klint.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 19 april 2024 01:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors