Företag i fokus:

DEBATT: Företagen bygger välfärden

Södertälje

Arkivbild

Att vara företagare handlar i mångt och mycket om att driva saker framåt, förvalta men samtidigt vilja mer. En företagare förväntas leverera service, varor och tjänster som efterfrågas utan att göra avkall på prisattraktivitet, konkurrenskraft och kvalité.

Regionens dryga 320 000 företag skapar inte bara alla produkter och tjänster som vi medborgare efterfrågar, utan de är även jobbskapare som lägger grunden till skatteunderlaget som omvandlas till offentlig välfärd såsom skola, vård, äldreomsorg och kollektivtrafik. I grund och botten kräver således välfärdssamhället framgångsrika företag som har rätt förutsättningar för att starta, växa och driva företag.

I Stockholm har vi ett företagslandskap som inte återfinns på många andra platser i vårt land. Vi har den lilla trädgårdsfirman med endast ett fåtal anställda och vi har världsledande företagsgiganter med hundratals eller tusentals anställda som gör affärer med hela världen. Vare sig det gäller det mindre eller det stora företaget har ni alla en lika viktig roll att spela.

Olle Karstorp. Regionchef Stockholm, Svensk Näringsliv. Foto: Ulf BörjessonErnst Henry Photography AB

Tillsammans bygger alla företagen den välfärd vi nyttjar. Tillsammans genererar företagandet i regionen skatteintäkter på drygt 278,5 miljarder kronor. Skatteintäkter som ser till att du och jag kan uppsöka en läkare vid behov, att vi kan lämna våra barn på förskolan eller pengar som går till nya vägprojekt som ska se till att vi snabbare, säkrare och smidigare kan ta oss till och från jobbet. För att regionen fortsättningsvis ska ligga i framkant där nya företag kan startas och befintliga kan frodas krävs det dock att politiker och tjänstemän runt om i hela regionen lyssnar, uppmärksammar och prioriterar företagens åsikter och synpunkter.

Här kommer därför en önskelista från företagen runt om i regionen:

  1. Minskad brottslighet och ökad trygghet
    Brottsligheten, som de senaste åren seglat upp som en av de viktigaste politiska frågorna, drabbar i stor utsträckning även företag. Bara förra året kostade brottsligheten företagen i Stockholmsregionen över 31 miljarder kronor. Här behöver kommunen tydligt kroka arm och samarbeta med näringslivet för att strukturerat arbeta för att få bukt med detta stora samhällsproblem.
  2. Bättre dialog mellan kommunen och företagen
    Precis som med så mycket annat så är kommunikation avgörande för att undvika missförstånd och exkludering samt spara tid och resurser. Blir kommunen bättre och tydligare i sin dialog med företagare så ökar nöjdheten och således attraktiviteten.
  3. Förbättrad lokal infrastruktur
    Att både underhålla och förbättra den redan befintliga infrastrukturen och samtidigt satsa klokt i nya projekt är en förutsättning för att regionen ska behålla sin konkurrenskraft.

Vi kan inte enbart spara ihop pengar till välfärden – vi måste också tjäna in dem och det är företagen och deras anställda som gör jobbet. Kan man som kommun arbeta med serviceinriktad och effektiv myndighetsutövning, välja bort verksamheter som kan bedrivas av företagare och ha rim och reson i kravställningar i upphandlingar kommer man en bra bit på vägen.

Vi alla tjänar på att det går bra för våra företag. Det är i den vardagliga slentrianen, den oförutsägbara framtiden och den ständigt accelererande konkurrensen mellan företag som grunden till vår gemensamma välfärd skapas.

Vår uppmaning är därför till kommunen: säkerställ ett gott företagsklimat i hela regionen som gör att fler företag kan starta, växa, utvecklas och anställa – det vinner vi alla på!

Olle Karstorp. Regionchef Stockholm och Gotland

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 oktober 2023 04:50
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors