Företag i fokus:

DEBATT: Företagen bygger välfärden

Södertälje

Arkivbild

Att vara företagare handlar i mångt och mycket om att driva saker framåt, förvalta men samtidigt vilja mer. En företagare förväntas leverera service, varor och tjänster som efterfrågas utan att göra avkall på prisattraktivitet, konkurrenskraft och kvalité.

Regionens dryga 320 000 företag skapar inte bara alla produkter och tjänster som vi medborgare efterfrågar, utan de är även jobbskapare som lägger grunden till skatteunderlaget som omvandlas till offentlig välfärd såsom skola, vård, äldreomsorg och kollektivtrafik. I grund och botten kräver således välfärdssamhället framgångsrika företag som har rätt förutsättningar för att starta, växa och driva företag.

I Stockholm har vi ett företagslandskap som inte återfinns på många andra platser i vårt land. Vi har den lilla trädgårdsfirman med endast ett fåtal anställda och vi har världsledande företagsgiganter med hundratals eller tusentals anställda som gör affärer med hela världen. Vare sig det gäller det mindre eller det stora företaget har ni alla en lika viktig roll att spela.

Olle Karstorp. Regionchef Stockholm, Svensk Näringsliv. Foto: Ulf BörjessonErnst Henry Photography AB

Tillsammans bygger alla företagen den välfärd vi nyttjar. Tillsammans genererar företagandet i regionen skatteintäkter på drygt 278,5 miljarder kronor. Skatteintäkter som ser till att du och jag kan uppsöka en läkare vid behov, att vi kan lämna våra barn på förskolan eller pengar som går till nya vägprojekt som ska se till att vi snabbare, säkrare och smidigare kan ta oss till och från jobbet. För att regionen fortsättningsvis ska ligga i framkant där nya företag kan startas och befintliga kan frodas krävs det dock att politiker och tjänstemän runt om i hela regionen lyssnar, uppmärksammar och prioriterar företagens åsikter och synpunkter.

Här kommer därför en önskelista från företagen runt om i regionen:

  1. Minskad brottslighet och ökad trygghet
    Brottsligheten, som de senaste åren seglat upp som en av de viktigaste politiska frågorna, drabbar i stor utsträckning även företag. Bara förra året kostade brottsligheten företagen i Stockholmsregionen över 31 miljarder kronor. Här behöver kommunen tydligt kroka arm och samarbeta med näringslivet för att strukturerat arbeta för att få bukt med detta stora samhällsproblem.
  2. Bättre dialog mellan kommunen och företagen
    Precis som med så mycket annat så är kommunikation avgörande för att undvika missförstånd och exkludering samt spara tid och resurser. Blir kommunen bättre och tydligare i sin dialog med företagare så ökar nöjdheten och således attraktiviteten.
  3. Förbättrad lokal infrastruktur
    Att både underhålla och förbättra den redan befintliga infrastrukturen och samtidigt satsa klokt i nya projekt är en förutsättning för att regionen ska behålla sin konkurrenskraft.

Vi kan inte enbart spara ihop pengar till välfärden – vi måste också tjäna in dem och det är företagen och deras anställda som gör jobbet. Kan man som kommun arbeta med serviceinriktad och effektiv myndighetsutövning, välja bort verksamheter som kan bedrivas av företagare och ha rim och reson i kravställningar i upphandlingar kommer man en bra bit på vägen.

Vi alla tjänar på att det går bra för våra företag. Det är i den vardagliga slentrianen, den oförutsägbara framtiden och den ständigt accelererande konkurrensen mellan företag som grunden till vår gemensamma välfärd skapas.

Vår uppmaning är därför till kommunen: säkerställ ett gott företagsklimat i hela regionen som gör att fler företag kan starta, växa, utvecklas och anställa – det vinner vi alla på!

Olle Karstorp. Regionchef Stockholm och Gotland

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 oktober 2023 04:50
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Flera gripna misstänkta för bedrägerier mot äldre

Polis

Arkivbild

Flera personer har gripits misstänkta för en serie bedrägerier riktade mot äldre, med brott rapporterade i flera kommuner.

I en nyligen inlämnad häktningsframställan framkommer det att flera personer, däribland en 22-årig kvinna från Hölö och en 22-åring från Södertälje som nu är gripna, misstänks för att ha utfört bedrägerier mot äldre.

Bland de anmälda brotten finns ett försök till grovt bedrägeri den 24 januari i Rönninge, två fall av grovt bedrägeri i Trosa den 17 och 24 januari, samt ett försök till grovt bedrägeri den 29 september 2023 i Svedala.

Nu undersöker polisen om dessa gripna personer kan kopplas till ytterligare bedrägerier som inträffat i Södertäljeområdet den senaste tiden, rapporter LT. Totalt rör det sig om fyra gripna personer.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 17:18
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:05

Källor inom kommunen pekar ut fastighetsägare som kriminell

IMG_8418

Foto: Alexander Isa

En rapport i Dagens Nyheter hävdar att fastigheten där Södertälje tingsrätt är belägen ägs av en koncern med band till kriminella nätverk. Uppgifter som bland annat kommer från källor inom kommunen, men som fastighetsägaren bestämt avvisar. – Ingenting stämmer, säger han till SVT.

Nyligen framkom det i DN att fastigheten där Södertälje tingsrätt befinner sig kan ha kopplingar till kriminella. Dessa uppgifter har dock mött starkt motstånd från fastighetsägaren som avvisar alla anklagelser om olagliga band.

Dagens Nyheter baserar sina anklagelser på källor inom både kommunen och rättsväsendet. Tidningen rapporterar att Domstolsverket betalar miljontals kronor årligen i hyra för tingsrättens lokaler, med en total summa av cirka 47 miljoner kronor över en sjuårsperiod. Detta motsvarar över en halv miljon kronor i månadshyra för en stor del av den flervåningsbyggnad där tingsrätten är inhyst.

Uppgifter om att fastighetsägaren pekas ut för att ha kriminella kopplingar har dock mött motstånd från fastighetsägaren, som avvisar anklagelser om kriminella kopplingar. I uttalanden till SVT säger ägaren att de uppgifter som framkommit inte stämmer.

– Självklart känner man sig försvarslös. Det går inte att göra så mycket åt saken, man försöker rättfärdiga allt men skadan är ju skedd. Ingenting stämmer, säger han till SVT Nyheter Södertälje.

Trots dessa anklagelser understryker representanter för Södertälje tingsrätt att domstolens säkerhetsarbete inte påverkas av det som rapporteras i media, och att verksamheten fortsätter som vanligt.

– Vi är självständig domare och har ingenting att göra med vilka Domstolsverket har ett hyresavtal med. De är inte dömda och det är inget material som har kommit till tingsrätten, säger Johan Brunberg, domare, till SVT.

Källor inom kommunen och rättsväsendet anklagar, enligt DN, fastighetsägare för att ha kriminella kopplingar.

Planerna på att renovera tingshuset skrotades.
På grund av säkerhetsbrister, såsom säkerhetssalar och logistik, som Södertälje tingsrätt dras med, hade man i ett tidigare skede planer på att bygga ett nytt tingshus. Sedan ändrades planen och man beslutade att rusta upp det nuvarande tingshuset, men även dessa planer skrotats.

Orsaken uppges vara att Domstolsverket bedömde det nuvarande ägarbolaget som för litet för deras tingshusprojekt. Enligt DNs handlar det dock också om polisens misstankar mot en tidigare ägare som för närvarande utreds av Ekobrottsmyndigheten, misstänkt för näringspenningtvätt.

En försäljning av fastigheten var nära att genomföras.
LT rapporterar att flera aktörer, inklusive Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, misslyckades med sina försök att förvärva fastigheten från dess nuvarande ägare. Efter dessa misslyckanden avslöjar tidningen att Domstolsverket föreslog att Telge Fastigheter, som ägs av kommunen, skulle överta ägarskapet av tingsrättshuset.

Fastighetens ägare uppger dock till LT att de potentiella köparna försökte utnyttja deras utsatta situation och fick skambud, långt ifrån fastighetens verkligen värde. De beskriver även hur deras bolagskonton blev frysta av bankerna, samtidigt som banken begärde återbetalning av ett lån på 70 miljoner kronor för tingsrättshuset. Enligt ägaren har dessa åtgärder och misstankar mot bolaget sitt ursprung i en polisrapport från 2021, känd som ’klanrapporten’, som pekade ut hans tidigare affärspartner som en del av det så kallade Södertäljenätverket. Rapporten har kritiserats för att vara överdrivet generaliserande, och för att peka ut tusentals assyrier/syrianer, vilket enligt LT har lett till negativa följder för ägaren och bolaget.

– Det är så löjligt att min tidigare kompanjon pekas ut som en central aktör i Södertäljenätverket, men rapporten används hela tiden. Men oavsett finns han inte kvar i bolaget, vi har gått skilda vägar. Och jag har aldrig blivit dömd för vare sig skattebrott eller konkurser, säger ägaren av tingshuset till LT.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 31 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 31 januari 2024 19:06

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors