Företag i fokus:

DEBATT: Företagen bygger välfärden

Södertälje

Arkivbild

Att vara företagare handlar i mångt och mycket om att driva saker framåt, förvalta men samtidigt vilja mer. En företagare förväntas leverera service, varor och tjänster som efterfrågas utan att göra avkall på prisattraktivitet, konkurrenskraft och kvalité.

Regionens dryga 320 000 företag skapar inte bara alla produkter och tjänster som vi medborgare efterfrågar, utan de är även jobbskapare som lägger grunden till skatteunderlaget som omvandlas till offentlig välfärd såsom skola, vård, äldreomsorg och kollektivtrafik. I grund och botten kräver således välfärdssamhället framgångsrika företag som har rätt förutsättningar för att starta, växa och driva företag.

I Stockholm har vi ett företagslandskap som inte återfinns på många andra platser i vårt land. Vi har den lilla trädgårdsfirman med endast ett fåtal anställda och vi har världsledande företagsgiganter med hundratals eller tusentals anställda som gör affärer med hela världen. Vare sig det gäller det mindre eller det stora företaget har ni alla en lika viktig roll att spela.

Olle Karstorp. Regionchef Stockholm, Svensk Näringsliv. Foto: Ulf BörjessonErnst Henry Photography AB

Tillsammans bygger alla företagen den välfärd vi nyttjar. Tillsammans genererar företagandet i regionen skatteintäkter på drygt 278,5 miljarder kronor. Skatteintäkter som ser till att du och jag kan uppsöka en läkare vid behov, att vi kan lämna våra barn på förskolan eller pengar som går till nya vägprojekt som ska se till att vi snabbare, säkrare och smidigare kan ta oss till och från jobbet. För att regionen fortsättningsvis ska ligga i framkant där nya företag kan startas och befintliga kan frodas krävs det dock att politiker och tjänstemän runt om i hela regionen lyssnar, uppmärksammar och prioriterar företagens åsikter och synpunkter.

Här kommer därför en önskelista från företagen runt om i regionen:

  1. Minskad brottslighet och ökad trygghet
    Brottsligheten, som de senaste åren seglat upp som en av de viktigaste politiska frågorna, drabbar i stor utsträckning även företag. Bara förra året kostade brottsligheten företagen i Stockholmsregionen över 31 miljarder kronor. Här behöver kommunen tydligt kroka arm och samarbeta med näringslivet för att strukturerat arbeta för att få bukt med detta stora samhällsproblem.
  2. Bättre dialog mellan kommunen och företagen
    Precis som med så mycket annat så är kommunikation avgörande för att undvika missförstånd och exkludering samt spara tid och resurser. Blir kommunen bättre och tydligare i sin dialog med företagare så ökar nöjdheten och således attraktiviteten.
  3. Förbättrad lokal infrastruktur
    Att både underhålla och förbättra den redan befintliga infrastrukturen och samtidigt satsa klokt i nya projekt är en förutsättning för att regionen ska behålla sin konkurrenskraft.

Vi kan inte enbart spara ihop pengar till välfärden – vi måste också tjäna in dem och det är företagen och deras anställda som gör jobbet. Kan man som kommun arbeta med serviceinriktad och effektiv myndighetsutövning, välja bort verksamheter som kan bedrivas av företagare och ha rim och reson i kravställningar i upphandlingar kommer man en bra bit på vägen.

Vi alla tjänar på att det går bra för våra företag. Det är i den vardagliga slentrianen, den oförutsägbara framtiden och den ständigt accelererande konkurrensen mellan företag som grunden till vår gemensamma välfärd skapas.

Vår uppmaning är därför till kommunen: säkerställ ett gott företagsklimat i hela regionen som gör att fler företag kan starta, växa, utvecklas och anställa – det vinner vi alla på!

Olle Karstorp. Regionchef Stockholm och Gotland

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 oktober 2023 04:50
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Undersköterskorna med nyckelroll i nytt projekt

kad-studie-avdelning-20-sodertalje-sjukhus

Åsa Stålgren, samordnare avdelning 20, Aysel Kulbay, doktorand, Ibolya Juhász, undersköterska avdelning 20 och Anja Eklund, vårdenhetschef avdelning 20. Foto: Södertälje sjukhus

Har en patient som haft kvarliggande urinkateter oftare bakterier i urinen efter kateterborttagningen än en patient som inte har haft kateter? Det undersöker nu en studie på Södertälje sjukhus.

Patienter som har haft en kvarliggande urinkateter (KAD) verkar ha fler bakterier i urinen så länge katetern sitter kvar, men det är oklart vad som händer när den tas bort. I studien jämförs patienter som har haft KAD under de senaste fyra veckorna med en kontrollgrupp utan KAD.

Undersköterskorna på avdelningen har en nyckelroll i projektet genom att ta prover och registrera mätresultat. Som en del i studien mäts blåsvolym för att upptäcka eventuell urinretention. Uppskattningsvis 20-30 procent av patienterna på rehabiliteringsavdelning 20 har KAD. Patienterna som deltar i studien kommer både med och utan kateter.

– Många patienter tackar ja till att delta i studien, trots att det inte kommer att hjälpa dem personligen utan gynna framtida patienter, säger undersköterskan Ibolya Juhász.

Hos en patient med en KAD bildas biofilm i och på katetern efter en tid. I biofilmen kan resistenta bakterier ta skydd från kroppens immunförsvar och från antibiotika, men man vet inte om samma bakterier finns i urin när patienten kissar.

Studien är en del av doktorandprojektet för sjuksköterskan Aysel Kulbay som arbetar på Vårdhygien Stockholm.

– Som en del i studien genomförs blåsvolymmätning av urinblåsan med bladder scan. Det har hänt att vi har hittat patienter som har urinretention, alltså har kvar för mycket urin i blåsan efter att de har kissat. Urinretention är inte bra och därför är det positivt att vi upptäckt det, säger Aysel.

Hon hoppas resultaten ska ge underlag för förbättrade rutiner kring katetrar och minskad risk för infektioner.

Skribent: Lucas

(Annonslänk

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2023 13:53
Senast uppdaterad: 21 december 2023 14:22

DEBATT: – ”Ett hån mot alla assyrier/syrianer”

Godner

Foto: Lucas T

Är Boel i chocktillstånd, kan man undra? Plötsligt talar hon om ”vårt kristna folk” och besöker kyrkor i hopp om försoning när kritiken växt sig stark. Men min vilda gissning är att Godner, precis som några andra skrev, har skjutit sig själv i foten.

Hennes svar på insändare som kritiserar henne är synonym med svamligt och fokusförflyttning. Istället för att svara sakligt och bemötande, så bortförklarar hon sin frustration över att bli kritiserad.

Att Södertäljeborna är trötta på svartmålningen känns konstaterat.
Samma vecka som Boel var på SNS-seminariet, där hon aggressivt pekade ut läkare, advokater, mäklare och vårdanställda, och där rapporten bland annat också pekar på att kriminella verkar inom restauranger, frisörer, caféer, livsmedelsbutiker, bilverkstäder, hotell, gjorde hon också flera andra besök för att, som många upplever det, svartmåla Södertälje och i bemärkelsen, assyrier/syrianer. Samma vecka medverkade ”experten” Godner i Agenda på SVT och åkte till Västerås för att kraftfullt smutskasta Södertälje.

För att förtydliga, jag är för att den organiserade brottsligheten kraftfullt motarbetas.

Men i hennes senaste svar skrev Godner att hon var i SNS-seminariet för att kommentera en forskningsrapport som tagits fram av ”andra”. Men för läsarna är det också bra att veta att det är Södertälje kommun, tillsammans med polisen, som lagt fram underlaget för rapporten. Samma kommun och samma polismyndighet som pekade ut den assyriska/syrianska folkgruppen i Tore 2-rapporten som BRÅ 2021 sammanställde.

Så här stod det i BRÅ-rapporten:
”Hypotesen illustrerades bland annat med en pyramid där centrala personer var indelade i olika nivåer. Kriminaliteten ansågs vara samhällshotande utifrån ett antagande om att sociala strukturer i de assyriska/syrianska folkgruppen.”

Så att antyda att smutskastningskampanjen inte handlar om folkgruppen är ett hån mot alla assyrier/syrianer. Det hjälper inte längre att finslipa i kanten och undvika att tydligt nämna folkgruppen, och det är för övrigt olagligt att kartlägga minoriteter, vilket med stor sannolikhet görs av polisen i samarbete med Södertälje kommun.

Hon vill ha total kontroll över Södertälje

Men att Godners förtroende är förbrukat handlar inte enbart om svartmålningen och att minoriteter känner sig starkt utpekade. Det handlar också om hennes agerande genom åren. Hon vill ha total kontroll över Södertälje. Ett förslag hon vill ha igenom är att ingen ska få köpa hus eller fastighet om inte kommunen godkänner det först. ”Kommunal förköpsrätt för alla fastigheter”, skrev hon i DN.
Det innebär att om du, som bor inom Södertälje kommuns gränser, vill köpa hus eller fastighet i kommunen så måste du ha hennes godkännande först.

Hon kritiserades för övrigt av ”För Initiativet Tryggare Södertälje” som representerar tiotusentals medlemmar i Södertälje för att vara rasistisk i artikeln.

Många minns också Hovsjö-affären där hon sålde hundratals lägenheter till familjen Månsson, trots att ett mycket högre bud fanns på bordet. Att hon sedan lade sekretess över handlingarna låter jag vara osagt. Och nu senast där kommunen med bröt mot Europakonventionen och regeringsformen.

Listan är lång och i en annan kommun hade kritiken stått med tuschpenna på plakat utanför stadshuset. Men istället har Godner påbörjat försoningskampanjen ”vårt kristna folk”, som hon tror kommer vända på skutan.

Det låter bara patetiskt och desperat i mina öron.

A.S

Läs även:
DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors