Företag i fokus:

Tidigare partitopp krävs på över 100 000 kronor

Statens-tjanstepensionsverk

Bild: Statens Tjänstepensionsverk.

Den tidigare socialdemokratiske profilen Tommy Waidelich får sin inkomstgaranti för 2022 reglerad med 100.000 kronor. Skälet, enligt Riksdagens arvodesnämnd, är att han inte har gjort tillräckligt för att återgå i arbete.

Waidelich har en bakgrund som brevbärare och politisk tjänsteman i Södertälje innan han valdes in i riksdagen. I riksdagen hade han bland annat rollen som partiets ekonomiskt-politiska talesperson och tjänstgjorde även under en tid i EU-parlamentet.

Beviljad inkomstgaranti i cirka 14 år.
Efter valet 2014 lämnade Tommy Waidelich riksdagen, och enligt en sammanställning utförd av Altinget, har han rätt till inkomstgaranti utbetald från Statens Tjänstepensionsverk fram till och med augusti 2028, då han fyller 65 år.

Enbart förra året landade de totala utbetalningarna på 515.000 kronor.

Ett av kraven för att erhålla inkomstgaranti, som han enligt arvodesnämnden i praktiken har försörjt sig på de senaste åren, är att vidta tillräckliga åtgärder för att återgå till arbete. Huvudsakligen har han rapporterat åtgärder genom sitt eget bolag, från vilket han som 55-åring har tagit ut ett antal mindre löner.

Krävs tillbaka på stort belopp.
Efter en utredning framgår det att bolaget under de första åren hade en låg omsättning. Emellertid ökade omsättningen under åren 2018 och 2019, för att sedan återgå till mycket låga nivåer att han inte kunnat ta ut någon lön.

Nu väljer Riksdagens arvodesnämnd att reglera och kräva tillbaka cirka 20 procent av fjolårets utbetalning från Statens Tjänstepensionsverk, vilket fastställts till 100.000 kronor. Skälet, enligt nämnden, är att Waidelichs bolag inte förväntas vara lönsamt på lång sikt, och därför anser de att han inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att återgå till arbete.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 21 oktober 2023 02:39

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors