Företag i fokus:

Tidigare partitopp krävs på över 100 000 kronor

Statens-tjanstepensionsverk

Bild: Statens Tjänstepensionsverk.

Den tidigare socialdemokratiske profilen Tommy Waidelich får sin inkomstgaranti för 2022 reglerad med 100.000 kronor. Skälet, enligt Riksdagens arvodesnämnd, är att han inte har gjort tillräckligt för att återgå i arbete.

Waidelich har en bakgrund som brevbärare och politisk tjänsteman i Södertälje innan han valdes in i riksdagen. I riksdagen hade han bland annat rollen som partiets ekonomiskt-politiska talesperson och tjänstgjorde även under en tid i EU-parlamentet.

Beviljad inkomstgaranti i cirka 14 år.
Efter valet 2014 lämnade Tommy Waidelich riksdagen, och enligt en sammanställning utförd av Altinget, har han rätt till inkomstgaranti utbetald från Statens Tjänstepensionsverk fram till och med augusti 2028, då han fyller 65 år.

Enbart förra året landade de totala utbetalningarna på 515.000 kronor.

Ett av kraven för att erhålla inkomstgaranti, som han enligt arvodesnämnden i praktiken har försörjt sig på de senaste åren, är att vidta tillräckliga åtgärder för att återgå till arbete. Huvudsakligen har han rapporterat åtgärder genom sitt eget bolag, från vilket han som 55-åring har tagit ut ett antal mindre löner.

Krävs tillbaka på stort belopp.
Efter en utredning framgår det att bolaget under de första åren hade en låg omsättning. Emellertid ökade omsättningen under åren 2018 och 2019, för att sedan återgå till mycket låga nivåer att han inte kunnat ta ut någon lön.

Nu väljer Riksdagens arvodesnämnd att reglera och kräva tillbaka cirka 20 procent av fjolårets utbetalning från Statens Tjänstepensionsverk, vilket fastställts till 100.000 kronor. Skälet, enligt nämnden, är att Waidelichs bolag inte förväntas vara lönsamt på lång sikt, och därför anser de att han inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att återgå till arbete.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 21 oktober 2023 02:39

Utsattes för utpressning – Nekas statlig ersättning

Lagbok Sveriges domstolar

Bild/Foto: Sveriges domstolar.

En person utsattes för grov utpressning av två män som dömdes till att ersätta honom med ett sexsiffrigt skadestånd. Mannen ansökte då om att istället få en statlig ersättning, men fick avslag av Brottsoffermyndigheten.

Anledningen är att Brottsoffermyndigheten anser att personen från Södertälje, som utsatts för brott, inte har rätt till ersättning på grund av sitt egna beteende.

Det var under perioden 22 september 2020 – 30 november 2020, som Södertäljebon utsattes för grov utpressning. Under tvång och hot pressades han av två män att betala 500 000 kronor.

Åtal väckes mot gärningsmännen där hovrätten dömde dem för grov utpressning samt skyldiga att betala skadestånd till den utsatte mannen med ett belopp på 161 375 kr. Brottsoffret valde då att ansöka om ersättning från Brottsoffermyndigheten istället. Myndigheten hade dock en annan åsikt i fallet och menade att hans egna uppträdande i ärendet utsatt honom för en ökad risk att utsättas för brott.

”Brottsoffermyndigheten bedömer att det är övervägande sannolikt att det har varit fråga om brott med upprinnelsen ur kriminella aktivister du själv deltagit i.”, skriver myndigheten i beslutet.

Enlig beslutet framgår det att mannen ingick tvivelaktiga affärs- eller skuldförhållanden med en av de dömda männen. Bland annat inhandlade han narkotika, som brukades med en av männen, samt att han arrangerade ett möte för att lösa frågor kring ett ouppklarat ärende.

På grund av den ökade risken han utsatte sig själv för nekas mannen statlig ersättning från Brottsoffermyndigheten.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 februari 2023 09:48
Senast uppdaterad: 10 februari 2023 09:48

Telge Bostäder: – ”Inte kunnat få del av investeringsstödet”

Helena Forslund Telge B

Helena U. Forslund. Styrelseledamot, Telge Bostäder

Telge Bostäders svar på debattartikel från Joakim Granberg, RP. – ”Telgebostäders inkompetens ger Södertäljebor högre hyror.”

Precis som du påpekar så har slopandet av investeringsstödet för byggandet av billiga hyresrätter och studentbostäder möt kritik. Investeringsstödet har varit en viktig reform för att stimulera bostadsbyggandet i Sverige. Sedan det infördes 2017 har det byggts 60 000 nya bostäder i Sverige och många av dessa skulle antagligen inte byggts utan stödet.

I Södertälje har byggtakten varit hög och Telge Bostäder har stått för en andel av nytillskotten vilket bidragit till en ökad rörlighet på bostadsmarknaden. Olika skäl har dessvärre medfört att Telge Bostäder, trots en uttalad ambition, inte kunnat få del av investeringsstödet. Det beror bland annat på plan- och bygglovsfrågor och arkitektoniska- och tekniska förutsättningar. Det handlar också om uttolkning av regler och våra lönsamhetskrav, som säkerställer att bostadsprojekten blir ekonomiskt hållbara på sikt. Telge Bostäder har trots detta gjort bedömningen att behovet av nytillskott av bostäder har varit viktigt för ett växande Södertälje.

Den nuvarande hyressättningsmodellen där hyrorna framför allt avgörs av byggnadsår är inte rättvis och gör det svårt att bygga nya bostäder med lägre hyror. Därför vill Telge Bostäder tillsammans med hyresgästföreningen få till en modell med systematisk hyressättning som tar in fler parametrar än byggnadsår som speglar värdet för hyresgästen på ett mer rättvist sätt. 

Helena U. Forslund (S). Styrelseledamot, Telge Bostäder

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 februari 2023 04:30
Senast uppdaterad: 10 februari 2023 14:34

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors