Företag i fokus:

Tidigare partitopp krävs på över 100 000 kronor

Statens-tjanstepensionsverk

Bild: Statens Tjänstepensionsverk.

Den tidigare socialdemokratiske profilen Tommy Waidelich får sin inkomstgaranti för 2022 reglerad med 100.000 kronor. Skälet, enligt Riksdagens arvodesnämnd, är att han inte har gjort tillräckligt för att återgå i arbete.

Waidelich har en bakgrund som brevbärare och politisk tjänsteman i Södertälje innan han valdes in i riksdagen. I riksdagen hade han bland annat rollen som partiets ekonomiskt-politiska talesperson och tjänstgjorde även under en tid i EU-parlamentet.

Beviljad inkomstgaranti i cirka 14 år.
Efter valet 2014 lämnade Tommy Waidelich riksdagen, och enligt en sammanställning utförd av Altinget, har han rätt till inkomstgaranti utbetald från Statens Tjänstepensionsverk fram till och med augusti 2028, då han fyller 65 år.

Enbart förra året landade de totala utbetalningarna på 515.000 kronor.

Ett av kraven för att erhålla inkomstgaranti, som han enligt arvodesnämnden i praktiken har försörjt sig på de senaste åren, är att vidta tillräckliga åtgärder för att återgå till arbete. Huvudsakligen har han rapporterat åtgärder genom sitt eget bolag, från vilket han som 55-åring har tagit ut ett antal mindre löner.

Krävs tillbaka på stort belopp.
Efter en utredning framgår det att bolaget under de första åren hade en låg omsättning. Emellertid ökade omsättningen under åren 2018 och 2019, för att sedan återgå till mycket låga nivåer att han inte kunnat ta ut någon lön.

Nu väljer Riksdagens arvodesnämnd att reglera och kräva tillbaka cirka 20 procent av fjolårets utbetalning från Statens Tjänstepensionsverk, vilket fastställts till 100.000 kronor. Skälet, enligt nämnden, är att Waidelichs bolag inte förväntas vara lönsamt på lång sikt, och därför anser de att han inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att återgå till arbete.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 21 oktober 2023 02:39

Undersköterskorna med nyckelroll i nytt projekt

kad-studie-avdelning-20-sodertalje-sjukhus

Åsa Stålgren, samordnare avdelning 20, Aysel Kulbay, doktorand, Ibolya Juhász, undersköterska avdelning 20 och Anja Eklund, vårdenhetschef avdelning 20. Foto: Södertälje sjukhus

Har en patient som haft kvarliggande urinkateter oftare bakterier i urinen efter kateterborttagningen än en patient som inte har haft kateter? Det undersöker nu en studie på Södertälje sjukhus.

Patienter som har haft en kvarliggande urinkateter (KAD) verkar ha fler bakterier i urinen så länge katetern sitter kvar, men det är oklart vad som händer när den tas bort. I studien jämförs patienter som har haft KAD under de senaste fyra veckorna med en kontrollgrupp utan KAD.

Undersköterskorna på avdelningen har en nyckelroll i projektet genom att ta prover och registrera mätresultat. Som en del i studien mäts blåsvolym för att upptäcka eventuell urinretention. Uppskattningsvis 20-30 procent av patienterna på rehabiliteringsavdelning 20 har KAD. Patienterna som deltar i studien kommer både med och utan kateter.

– Många patienter tackar ja till att delta i studien, trots att det inte kommer att hjälpa dem personligen utan gynna framtida patienter, säger undersköterskan Ibolya Juhász.

Hos en patient med en KAD bildas biofilm i och på katetern efter en tid. I biofilmen kan resistenta bakterier ta skydd från kroppens immunförsvar och från antibiotika, men man vet inte om samma bakterier finns i urin när patienten kissar.

Studien är en del av doktorandprojektet för sjuksköterskan Aysel Kulbay som arbetar på Vårdhygien Stockholm.

– Som en del i studien genomförs blåsvolymmätning av urinblåsan med bladder scan. Det har hänt att vi har hittat patienter som har urinretention, alltså har kvar för mycket urin i blåsan efter att de har kissat. Urinretention är inte bra och därför är det positivt att vi upptäckt det, säger Aysel.

Hon hoppas resultaten ska ge underlag för förbättrade rutiner kring katetrar och minskad risk för infektioner.

Skribent: Lucas

(Annonslänk

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2023 13:53
Senast uppdaterad: 21 december 2023 14:22

DEBATT: – ”Ett hån mot alla assyrier/syrianer”

Godner

Foto: Lucas T

Är Boel i chocktillstånd, kan man undra? Plötsligt talar hon om ”vårt kristna folk” och besöker kyrkor i hopp om försoning när kritiken växt sig stark. Men min vilda gissning är att Godner, precis som några andra skrev, har skjutit sig själv i foten.

Hennes svar på insändare som kritiserar henne är synonym med svamligt och fokusförflyttning. Istället för att svara sakligt och bemötande, så bortförklarar hon sin frustration över att bli kritiserad.

Att Södertäljeborna är trötta på svartmålningen känns konstaterat.
Samma vecka som Boel var på SNS-seminariet, där hon aggressivt pekade ut läkare, advokater, mäklare och vårdanställda, och där rapporten bland annat också pekar på att kriminella verkar inom restauranger, frisörer, caféer, livsmedelsbutiker, bilverkstäder, hotell, gjorde hon också flera andra besök för att, som många upplever det, svartmåla Södertälje och i bemärkelsen, assyrier/syrianer. Samma vecka medverkade ”experten” Godner i Agenda på SVT och åkte till Västerås för att kraftfullt smutskasta Södertälje.

För att förtydliga, jag är för att den organiserade brottsligheten kraftfullt motarbetas.

Men i hennes senaste svar skrev Godner att hon var i SNS-seminariet för att kommentera en forskningsrapport som tagits fram av ”andra”. Men för läsarna är det också bra att veta att det är Södertälje kommun, tillsammans med polisen, som lagt fram underlaget för rapporten. Samma kommun och samma polismyndighet som pekade ut den assyriska/syrianska folkgruppen i Tore 2-rapporten som BRÅ 2021 sammanställde.

Så här stod det i BRÅ-rapporten:
”Hypotesen illustrerades bland annat med en pyramid där centrala personer var indelade i olika nivåer. Kriminaliteten ansågs vara samhällshotande utifrån ett antagande om att sociala strukturer i de assyriska/syrianska folkgruppen.”

Så att antyda att smutskastningskampanjen inte handlar om folkgruppen är ett hån mot alla assyrier/syrianer. Det hjälper inte längre att finslipa i kanten och undvika att tydligt nämna folkgruppen, och det är för övrigt olagligt att kartlägga minoriteter, vilket med stor sannolikhet görs av polisen i samarbete med Södertälje kommun.

Hon vill ha total kontroll över Södertälje

Men att Godners förtroende är förbrukat handlar inte enbart om svartmålningen och att minoriteter känner sig starkt utpekade. Det handlar också om hennes agerande genom åren. Hon vill ha total kontroll över Södertälje. Ett förslag hon vill ha igenom är att ingen ska få köpa hus eller fastighet om inte kommunen godkänner det först. ”Kommunal förköpsrätt för alla fastigheter”, skrev hon i DN.
Det innebär att om du, som bor inom Södertälje kommuns gränser, vill köpa hus eller fastighet i kommunen så måste du ha hennes godkännande först.

Hon kritiserades för övrigt av ”För Initiativet Tryggare Södertälje” som representerar tiotusentals medlemmar i Södertälje för att vara rasistisk i artikeln.

Många minns också Hovsjö-affären där hon sålde hundratals lägenheter till familjen Månsson, trots att ett mycket högre bud fanns på bordet. Att hon sedan lade sekretess över handlingarna låter jag vara osagt. Och nu senast där kommunen med bröt mot Europakonventionen och regeringsformen.

Listan är lång och i en annan kommun hade kritiken stått med tuschpenna på plakat utanför stadshuset. Men istället har Godner påbörjat försoningskampanjen ”vårt kristna folk”, som hon tror kommer vända på skutan.

Det låter bara patetiskt och desperat i mina öron.

A.S

Läs även:
DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors