Företag i fokus:

Tidigare partitopp krävs på över 100 000 kronor

Statens-tjanstepensionsverk

Bild: Statens Tjänstepensionsverk.

Den tidigare socialdemokratiske profilen Tommy Waidelich får sin inkomstgaranti för 2022 reglerad med 100.000 kronor. Skälet, enligt Riksdagens arvodesnämnd, är att han inte har gjort tillräckligt för att återgå i arbete.

Waidelich har en bakgrund som brevbärare och politisk tjänsteman i Södertälje innan han valdes in i riksdagen. I riksdagen hade han bland annat rollen som partiets ekonomiskt-politiska talesperson och tjänstgjorde även under en tid i EU-parlamentet.

Beviljad inkomstgaranti i cirka 14 år.
Efter valet 2014 lämnade Tommy Waidelich riksdagen, och enligt en sammanställning utförd av Altinget, har han rätt till inkomstgaranti utbetald från Statens Tjänstepensionsverk fram till och med augusti 2028, då han fyller 65 år.

Enbart förra året landade de totala utbetalningarna på 515.000 kronor.

Ett av kraven för att erhålla inkomstgaranti, som han enligt arvodesnämnden i praktiken har försörjt sig på de senaste åren, är att vidta tillräckliga åtgärder för att återgå till arbete. Huvudsakligen har han rapporterat åtgärder genom sitt eget bolag, från vilket han som 55-åring har tagit ut ett antal mindre löner.

Krävs tillbaka på stort belopp.
Efter en utredning framgår det att bolaget under de första åren hade en låg omsättning. Emellertid ökade omsättningen under åren 2018 och 2019, för att sedan återgå till mycket låga nivåer att han inte kunnat ta ut någon lön.

Nu väljer Riksdagens arvodesnämnd att reglera och kräva tillbaka cirka 20 procent av fjolårets utbetalning från Statens Tjänstepensionsverk, vilket fastställts till 100.000 kronor. Skälet, enligt nämnden, är att Waidelichs bolag inte förväntas vara lönsamt på lång sikt, och därför anser de att han inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att återgå till arbete.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 21 oktober 2023 02:39

EBO-lagstiftningen bidrar till stor segregation i Sverige

E86DAD15-29CB-47B7-A2D9-6F384548C382

Metin Hawsho, gruppledare Liberalerna Södertälje.

EBO-lagen ger asylsökande möjlighet att bosätta sig var de vill med rätt till statliga och kommunala bidrag. Det är i grunden bra att individer har möjlighet att styra själva var de vill bo men de negativa konsekvenserna av lagen överväger de positiva.

En stor del av segregationen i Sverige beror på att EBO-lagen leder till att asylsökande väljer att flytta till bostadsområden som redan har en stor befolkning med utländsk bakgrund. Det har skapats parallellsamhällen som präglas av stort utanförskap och segregation. Utanförskap skapar misstro mot majoritetssamhället och stor risk för att nyanlända utnyttjas av extremistiska och kriminella krafter.

”Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt.”

Bidragssystemen leder också till att bara lågkostnadsbostäder är aktuella för den asylsökande. Det i sig är inte ett problem men eftersom att dessa bostäder oftast finns i de redan utsatta områdena spär systemet på utanförskapet.

Södertälje är en av de kommuner i Sverige där utanförskapet är allra mest påtagligt. Tre stadsdelar återfinns på polisen lista över särskilt utsatta områden och ytterligare två bedöms vara riskområden. Med bakgrund av detta har Liberalerna Södertälje länge drivit frågan om att avskaffa EBO-lagen.

Efter att Liberalerna Södertäljes motion om att avskaffa EBO-lagen vann stöd på Liberalernas landsmöte i helgen är det nu också äntligen partiets officiella ståndpunkt nationellt. Det är mycket välkommet och vi ser fram emot att Liberalerna driver frågan i regeringen.

Metin Hawsho,
gruppledare Liberalerna Södertälje.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 15:40
Senast uppdaterad: 20 november 2023 15:40

Politiker utreds för otillåten påverkan av tjänstemän

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

Södertälje kommun och stadsdirektören Magnus Gyllestad inleder en utredning om otillåten politisk påverkan. Detta görs efter uppgifter om att politiker utövat påtryckningar på kommunens tjänstepersoner, rapporterar LT.

Det var bland annat när Frimurarnas avtal för Igelsta gård avslöjades, där det fanns flera brister som inte hade åtgärdats sedan 2021, som nya uppgifter om misstänkt otillåten politisk påverkan uppdagades.

Till LT framför Alexander Rosenberg (M), nuvarande ordförande i tekniska nämnden, anklagelser om att tidigare ordförande Tage Gripenstam (C) under sin mandatperiod ska ha försökt favorisera bekanta och affärskontakter genom att utöva tryck på tjänstepersoner i specifika ärenden. Rosenberg nämner att det finns uppgifter om ett tiotal sådana incidenter.

Tage Gripenstam, å sin sida, förnekar att han har försökt påverka tjänstepersoner på ett otillbörligt sätt. Han medger dock till Länstidningen att han kan ha frågat om status i vissa ärenden.
Ett specifikt ärende som väcker uppmärksamhet är ett beslut från tekniska nämnden under Gripenstams tid som ordförande om att undersöka möjligheten för året-runt-uteserveringar, och flytt av en lastficka vid Tidermans och trottoarutvidgning för att möjliggöra servering.

Tidningen rapporterar också att det kan röra sig om ärenden som markköp, bygglov och detaljplaner, där tjänstepersoner upplevt påtryckningar från politiker.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2023 13:15
Senast uppdaterad: 20 november 2023 13:15

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors