Företag i fokus:

Amanda Zahui lämnar basketlandslaget i protest – anklagar förbundet för rasism

200209 Amanda Zahui of Sweden and Kyara Linskens of Belgium during the FIBA womens Olympic qualifying basketball match between Sweden and Belgium on February 9, 2020 in Oostende, Belgium.
Photo: Gregory Van Gansen / Bildbyrån
200209 Amanda Zahui of Sweden and Kyara Linskens of Belgium during the FIBA womens Olympic qualifying basketball match between Sweden and Belgium on February 9, 2020 in Oostende, Belgium. Photo: Gregory Van Gansen / Bildbyrån

Pressbild: Svenska Basketbollförbundet

Basketstjärnan Amanda Zahui från Södertälje, 30, meddelade under måndagskvällen att hon lämnar det svenska basketlandslaget med omedelbar verkan. Zahui motiverar sitt beslut med att hon inte längre känner att landslagsmiljön är trygg och anklagar basketförbundet för att inte ta tag i problem med rasism.

Kritiken mot förbundet handlar bland annat om bristande stöd när Israel-Palestina konflikten blossade upp igen tidigare i höstas. Zahui, som sedan i somras spelar för den israeliska klubben Maccabi Bnot Ashdod, upplevde att ingen från förbundet hörde av sig för att kontrollera om hon och landslagskollegan Paulina Hersler var oskadda.

– Det var min sista droppe. Basketförbundet bryr sig inte om mig som person, säger Zahui till SVT Nyheter.

Basketförbundets sportchef Lars Johansson bekräftar att kommunikationen brustit och att man borde hört av sig till de båda spelarna. Samtidigt avfärdar han kritiken om bristande arbete mot rasism som Zahui och flera andra landslagsspelare riktat.

– Jag delar inte hennes uppfattning att vi inte gör något åt saken eller att vi inte lyssnar. Jag tycker att vi jobbar hårt med den här typen av frågor i svensk basket, säger Johansson till SVT Nyheter.

Amanda Zahui var innan beskedet enligt uppgift aktuell för landslagsspel i EM-kvalet i november.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 oktober 2023 16:39
Senast uppdaterad: 25 oktober 2023 16:44

Tidigare ägare stämmer Södertälje kommun

Gästhamnen

Foto: Alexander Isa

De tidigare ägarna av Gästhamnen tvingades lämna sin verksamhet 2020. Ett tidigare utsläpp och förlorade intäkter har resulterat i en rättslig tvist där de kräver Södertälje kommun på en halv miljon kronor.

Björn Hollström och Patrik Markusson övertog driften av gästhamnen mitt under säsongen 2019, men vad de inte visste var att ett oljeutsläpp hade inträffat den 19 juni 2019. Problemet, som identifierades vid en inspektion, involverade läckande bränslepumpar och en risk för att drivmedel skulle spridas till omgivningen.

– Det hade varit brutalt viktigt att känna till problemen innan. Macken och bränsleförsäljningen är normalt en tredjedel av intäkterna, säger Björn Hollström till Lt.

Miljönämnden uppmärksammade risken för miljöförorening vid påfyllning av behållarna och initierade en process som skulle ta över fyra år att helt åtgärda. I ett mail till Telgenytt den 16 augusti bekräftade Michael Lagerkvist, kommunens fastighetsförvaltare, att oljeavskiljaren numera är besiktigad och godkänd.

Foto: Alexander Isa

Hollström och Markusson tog över Gästhamnen 2019 med inställningen att fortsätta i flera år. Men i september 2020 fick de inte förlängt kontrakt och tvingades lämna med kort varsel. På grund av bristfällig anläggning, såsom läckande bränslepumpar och en trasig båttvätt, förlorade de betydande intäkter.

De valde då att kommunicera med kommunen och önskade att de skulle täcka en del av kostnaderna, men det gick kommunen inte med på. Då beslutade delägarna att stämma Södertälje kommun på cirka en halv miljon kronor.

Bland annat lämnade de kvar bränsle till ett värde av över 80 000 kronor, vilket de inte fick ta med. Trots försök till lösning har konflikten ännu inte lösts och har nu gått till tingsrätt.

– De har inte velat ha en enda dialog eller erkänt att något legat på dem, utan de har försökt lägga varenda problem på oss, säger Björn Hollström till Länstidningen.

Läs även: – TELGENYTT AVSLÖJAR: Brister sedan 2019 – Nu sätter Miljökontoret ner foten

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 5 september 2023 04:00
Senast uppdaterad: 4 september 2023 22:24

(L): – Inte lärarnas ansvar om elever ska få stanna i Sverige

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Foto: Pixnio

Den senaste tiden har det diskuterats i vilken utsträckning personal inom offentlig verksamhet ska informera relevanta myndigheter när de kommer i kontakt med personer som saknar rätten att befinna sig i Sverige. Särskilt har frågan om hur lärare ska förhålla sig till elever belysts ur olika perspektiv.

Liberalerna anser att lärare inte ska behöva informera andra myndigheter när de kommer i kontakt med elever utan uppehållstillstånd. Ett sådant krav skulle skapa en situation som vid de rödgrönas gymnasieamnesti, där lärare i praktiken blev ansvariga för huruvida en person skulle få stanna i Sverige.

Att människor befinner sig i Sverige utan tillstånd är ett misslyckande som gör att många far illa och det är viktigt att vi kommer åt det omfattande skuggsamhället. Personer i Sverige utan uppehållstillstånd utnyttjas som svart arbetskraft, av kriminella gäng och riskerar att bli offer för grov brottslighet. Migrationsverket, polisen och andra myndigheter förtjänar förstärkta resurser för att säkerställa att de som saknar rätt att vara i landet också lämnar.

”Bra att det genomförs en gedigen utredning”

För att det arbetet ska fungera behöver information enklare kunna spridas och delas mellan myndigheter. Staten måste tala med en tydlig och enad röst, och Liberalerna tycker därför att det är rimligt att myndigheter i större utsträckning än idag delar information med varandra om personer som vistas här illegalt. Men det här är en svår fråga och kräver noga överväganden. Därför är det nu bra att det genomförs en gedigen utredning om hur undantagen ska utformas.

Utredningen som precis tillsatts ska utöver att presentera förslag om undantag också se till att den nya lagstiftningen om informationsutbyte ska vara förenliga med de internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa. Barnkonventionen har samma ställning som svensk lag, och i den slås alla barns rätt till skolgång fast. Andra situationer där utredningen ska titta på undantag rör till exempel sjukvården.

Fredrik Malm (L)
Utbildningspolitisk talesperson och ordförande i utbildningsutskottet

Metin Hawsho,
gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 4 september 2023 11:31
Senast uppdaterad: 4 september 2023 11:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors