Företag i fokus:

Det behövs ett stadsdelslyft för Södertäljes utsatta områden

Södertälje Ronna

Foto: Alexander Isa

Södertälje har tre särskilt utsatta områden: Geneta, Lina och Ronna. Dessa områden är inte bara utsatta för mer otrygghet än resten av Södertälje, de är också mer socialt utsatta.

I de utsatta områdena är arbetslösheten högre, språkkunskaperna lägre och de meningsfulla fritidsaktiviteterna färre. Det skapar segregation. Samtidigt finns det många positiva krafter i de utsatta områdena som måste tas till vara på. Vi måste kunna tala om problemen med utsattheten utan att svartmåla hela stadsdelar. Södertälje kommun behöver genomföra ett stadsdelslyft i Geneta, Lina och Ronna genom satsningar på skolan, en ny samhällsbyggnadspolitik och ett stärkt föreningsliv.

Skolan är den viktigaste faktorn för att jämna ut ojämlika förutsättningar i samhället. Skolan är avgörande för att kunna förbättra språkkunskaperna och för att kunna erbjuda individen en väg till ett liv på hennes egna villkor. Det behövs stora satsningar för att stärka lärarna i de utsatta områdena. Bland annat genom att anställa fler speciallärare och erbjuda högre löner för de som tar sig an att arbeta i skolor med tuffare utmaningar.

”Bara sex av tio elever i tredje klass klarar av de nationella proven i svenska.”

I Södertälje finns det tyvärr stora utmaningar med bristande språkkunskaper i Svenska. Bara sex av tio elever i tredje klass klarar av de nationella proven i svenska. Det är långt under snittet. För att motverka detta behövs en satsning på riktiga skolböcker för att höja läsförmågan i Södertäljes skolor. Forskningen är tydlig i att riktiga skolböcker är bättre för barns inlärningsförmåga än digitala verktyg. Den som klarar skolan, och behärskar det svenska språket, har mycket större chanser att få ett jobb och leva sitt liv på sina egna villkor.

”Vi måste kunna tala om problemen med utsattheten utan att svartmåla hela stadsdelar” – Metin Hawsho(L).

Fler ska äga sitt boende i bättre fysiska miljöer. Den som äger sin bostad har ett stort ekonomiskt intresse i att bostadsområdet hålls i bra skick. Den enskildes egna intresse av att öka värdet på sin lägenhet eller sitt radhus går hand i hand med det allmänna intresset av tryggare bostadsområden. Liberalerna tycker att det är viktigt med en blandning av boendeformer och välkomnar nya hyreslägenheter i kommunen, men i Södertäljes utsatta områden finns det redan mycket fler hyreslägenheter än ägda lägenheter.

”Den fysiska miljön kan bidra till att skapa trygghet och framtidstro.”

I de utsatta områdena behövs en förändring genom ombildning av Telge Bostäders bestånd till bostadsrätter. Detta har testats med goda resultat tidigare i Hovsjö. Den fysiska miljön kan bidra till att skapa trygghet och framtidstro i ett område och en väg dit är genom att öka andelen ägda boenden, men det är inte hela lösningen. En upprustning av de allmänna ytorna i Geneta, Lina och Ronna, med bättre belysning och trevligare miljöer behövs också. 

Alla barn har rätt till en meningsfull fritid. Att ha något att göra efter skolan skapar gemenskap och mening för många. Ett aktivt föreningsliv kan tränga undan de kriminella gängen inflytande bara genom att erbjuda ett annat, mer meningsfullt sammanhang. Det finns också starka bevis för att barn som idrottar och rör på sig lyckas bättre i skolan. Idrotten är också en av få delar i samhället som är verkligt meritokratiska, där det handlar om talang och hårt arbete snarare än ursprung och kontakter för att nå framgång. Därför behöver det satsas extra mycket på idrotten i de särskilt utsatta områdena. Idrotten har en otrolig förenande kraft i samhället som måste tas till vara på. Vi måste stödja de positiva krafterna i Södertäljes utsatta områden.

Genom satsningar på skola, samhällsbyggnad och ungdomsidrott har vi chansen att genomföra ett stadsdelslyft i Geneta, Lina och Ronna som lyfter hela Södertälje.

Metin Hawsho,
Gruppledare, Liberalerna Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 oktober 2023 05:19
Senast uppdaterad: 26 oktober 2023 05:19

KLART: David Batra blir årets julvärd

SVT-1

Foto: Janne Danielsson/SVT

I år välkomnar SVT en ny julvärd, den kända skånska komikern och författaren David Batra, som fortsätter den långvariga traditionen sedan 1959.

– Det känns både lustfyllt och lite pirrigt att få hedersuppdraget att vara svenska folkets kompis på självaste julafton. Jag har tillbringat en stor del av mitt liv på stå-upp scenen och nu får jag äntligen gå upp på julens största scen och sitta ner hela kvällen, säger Batra.

Varje år sedan 1959 har Sveriges Television utsett en julvärd för att leda julfirandet i rutan. I år har turen kommit till David Batra, den välkända komikern och författaren från Skåne, att axla denna ärofyllda roll.

– David Batra älskas av publiken både för sin humor och sin förmåga att lära oss nya saker. Han står för modern folkbildning när den är som allra roligast. David må vara världens sämsta indier men han kommer att bli en fantastisk julvärd, säger Eva Beckman, säger SVTs Eva Beckman på presskonferensen.

Batras karriär omfattar en rad framträdanden i populära SVT-program, däribland underhållande kunskapsprogram som ”Sov gott”, ”Hårt väder” och ”Världens sämsta indier”, samt humorserier som ”Komiker utan gränser” och ”Kvarteret Skatan”.

Batra, känd för sin humor och charm, förväntas ge en unik prägel till årets julfirande och ge tittarna en minnesvärd julupplevelse.

Tidigare julvärdar
2022 – Babben Larsson
2021 – Tareq Taylor
2020 – Lars Lerin
2019 – Marianne Mörck
2018 – Kattis Ahlström
2017 – Lotta Lundgren, Erik Haag
2016 – Sanna Nielsen
2015 – Gina Dirawi
2014 – Henrik Dorsin
2013 – Petra Mede
2012 – Sara Dawn Finer
2011 – Kalle Moraeus
2010 – André Pops
2009 – Lisbeth Åkerman
2008 – Lasse Kronér
2007 – Anne Lundberg
2006 – Ingvar Oldsberg
2005 – Blossom Tainton
2004 – Ernst Kirchsteiger
2003 – Lotta Bromé
2002 – 1972 Arne Weise (inte 1979, 1988, 1989, 1990)
1971 - 1959 Bengt Feldreich

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 november 2023 11:44
Senast uppdaterad: 14 november 2023 11:44

Kritik mot anstalt efter anmälan från utpekad ledare

Kriminalvården

Bild: Kriminalvården.

En JO-anmälan i fjol från en utpekad ledarfigur för Södertäljenätverket resulterar nu i viss kritik mot anstalten Kumla. JO finner att Kriminalvården i flera fall har lämnat uppgifter inom ramen för utredningen som inte visat sig stämma.

32-åringen Abraham Aho, som polisen pekar ut som ledare för ett kriminellt nätverk i Södertälje, är dömd till 9 år och två månaders fängelse för ett flertal grova brott. Sedan den januari 2022 sitter han på Kumla-anstalten där han direkt placerades i avskildhet.

Våren 2022 anmälde han anstalten för flera missförhållanden, vilket nu leder till att Justitieombudsmannen riktar kritik mot Kriminalvården.

I anmälan framförde 32-åringen bland annat att anstalten hade öppnat hans post. Han begärde också att få ringa sin advokat, särskilt inför en domstolsförhandling som skulle äga rum två dagar senare, då de behövde kommunicera. Dock fick han avslag på detta begäran, men enligt anstalten, som JO krävde ett yttrande från, hade de inga uppgifter om att 32-åringen hade lämnat in ansökningar om att få ringa sin advokat.

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

I ett annat fall ringde advokaten anstalten tidigt på förmiddagen och ville nå 32-åringen som vid tidpunkten inte var tillgänglig enligt anstalten. Men advokaten blev inte uppringd förrän ungefär 20 minuter innan avdelningen skulle stänga klockan 18:00, vilket advokaten kritiserade starkt som ”under all kritik”.

Detta har resulterat i negativa konsekvenser både för de intagna och deras advokater, enligt anmälan skriven av advokaten.

Anmälan resulterar nu i viss kritik mot anstalten Kumla. JO ser visserligen ingen grund för de lämnade klagomålen, såsom systematiskt granskad post, men finner att Kriminalvården i flera fall har lämnat uppgifter inom ramen för utredningen som inte har visat sig stämma.

”Genom utredningen i det här ärendet har det blivit tydligt att det i anstalten Kumla förekommit brister när det gäller dokumentation i olika sammanhang. Förutsätter att anstalten följer upp både att personalen känner till vilka åtgärder som ska dokumenteras och att dokumentationen kommer till stånd.”, skriver JO i den riktade kriten mot anstalten.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 november 2023 11:03
Senast uppdaterad: 14 november 2023 12:13

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors