Företag i fokus:

Det behövs ett stadsdelslyft för Södertäljes utsatta områden

Södertälje Ronna

Foto: Alexander Isa

Södertälje har tre särskilt utsatta områden: Geneta, Lina och Ronna. Dessa områden är inte bara utsatta för mer otrygghet än resten av Södertälje, de är också mer socialt utsatta.

I de utsatta områdena är arbetslösheten högre, språkkunskaperna lägre och de meningsfulla fritidsaktiviteterna färre. Det skapar segregation. Samtidigt finns det många positiva krafter i de utsatta områdena som måste tas till vara på. Vi måste kunna tala om problemen med utsattheten utan att svartmåla hela stadsdelar. Södertälje kommun behöver genomföra ett stadsdelslyft i Geneta, Lina och Ronna genom satsningar på skolan, en ny samhällsbyggnadspolitik och ett stärkt föreningsliv.

Skolan är den viktigaste faktorn för att jämna ut ojämlika förutsättningar i samhället. Skolan är avgörande för att kunna förbättra språkkunskaperna och för att kunna erbjuda individen en väg till ett liv på hennes egna villkor. Det behövs stora satsningar för att stärka lärarna i de utsatta områdena. Bland annat genom att anställa fler speciallärare och erbjuda högre löner för de som tar sig an att arbeta i skolor med tuffare utmaningar.

”Bara sex av tio elever i tredje klass klarar av de nationella proven i svenska.”

I Södertälje finns det tyvärr stora utmaningar med bristande språkkunskaper i Svenska. Bara sex av tio elever i tredje klass klarar av de nationella proven i svenska. Det är långt under snittet. För att motverka detta behövs en satsning på riktiga skolböcker för att höja läsförmågan i Södertäljes skolor. Forskningen är tydlig i att riktiga skolböcker är bättre för barns inlärningsförmåga än digitala verktyg. Den som klarar skolan, och behärskar det svenska språket, har mycket större chanser att få ett jobb och leva sitt liv på sina egna villkor.

”Vi måste kunna tala om problemen med utsattheten utan att svartmåla hela stadsdelar” – Metin Hawsho(L).

Fler ska äga sitt boende i bättre fysiska miljöer. Den som äger sin bostad har ett stort ekonomiskt intresse i att bostadsområdet hålls i bra skick. Den enskildes egna intresse av att öka värdet på sin lägenhet eller sitt radhus går hand i hand med det allmänna intresset av tryggare bostadsområden. Liberalerna tycker att det är viktigt med en blandning av boendeformer och välkomnar nya hyreslägenheter i kommunen, men i Södertäljes utsatta områden finns det redan mycket fler hyreslägenheter än ägda lägenheter.

”Den fysiska miljön kan bidra till att skapa trygghet och framtidstro.”

I de utsatta områdena behövs en förändring genom ombildning av Telge Bostäders bestånd till bostadsrätter. Detta har testats med goda resultat tidigare i Hovsjö. Den fysiska miljön kan bidra till att skapa trygghet och framtidstro i ett område och en väg dit är genom att öka andelen ägda boenden, men det är inte hela lösningen. En upprustning av de allmänna ytorna i Geneta, Lina och Ronna, med bättre belysning och trevligare miljöer behövs också. 

Alla barn har rätt till en meningsfull fritid. Att ha något att göra efter skolan skapar gemenskap och mening för många. Ett aktivt föreningsliv kan tränga undan de kriminella gängen inflytande bara genom att erbjuda ett annat, mer meningsfullt sammanhang. Det finns också starka bevis för att barn som idrottar och rör på sig lyckas bättre i skolan. Idrotten är också en av få delar i samhället som är verkligt meritokratiska, där det handlar om talang och hårt arbete snarare än ursprung och kontakter för att nå framgång. Därför behöver det satsas extra mycket på idrotten i de särskilt utsatta områdena. Idrotten har en otrolig förenande kraft i samhället som måste tas till vara på. Vi måste stödja de positiva krafterna i Södertäljes utsatta områden.

Genom satsningar på skola, samhällsbyggnad och ungdomsidrott har vi chansen att genomföra ett stadsdelslyft i Geneta, Lina och Ronna som lyfter hela Södertälje.

Metin Hawsho,
Gruppledare, Liberalerna Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 oktober 2023 05:19
Senast uppdaterad: 26 oktober 2023 05:19

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors