Företag i fokus:

Det behövs ett stadsdelslyft för Södertäljes utsatta områden

Södertälje Ronna

Foto: Alexander Isa

Södertälje har tre särskilt utsatta områden: Geneta, Lina och Ronna. Dessa områden är inte bara utsatta för mer otrygghet än resten av Södertälje, de är också mer socialt utsatta.

I de utsatta områdena är arbetslösheten högre, språkkunskaperna lägre och de meningsfulla fritidsaktiviteterna färre. Det skapar segregation. Samtidigt finns det många positiva krafter i de utsatta områdena som måste tas till vara på. Vi måste kunna tala om problemen med utsattheten utan att svartmåla hela stadsdelar. Södertälje kommun behöver genomföra ett stadsdelslyft i Geneta, Lina och Ronna genom satsningar på skolan, en ny samhällsbyggnadspolitik och ett stärkt föreningsliv.

Skolan är den viktigaste faktorn för att jämna ut ojämlika förutsättningar i samhället. Skolan är avgörande för att kunna förbättra språkkunskaperna och för att kunna erbjuda individen en väg till ett liv på hennes egna villkor. Det behövs stora satsningar för att stärka lärarna i de utsatta områdena. Bland annat genom att anställa fler speciallärare och erbjuda högre löner för de som tar sig an att arbeta i skolor med tuffare utmaningar.

”Bara sex av tio elever i tredje klass klarar av de nationella proven i svenska.”

I Södertälje finns det tyvärr stora utmaningar med bristande språkkunskaper i Svenska. Bara sex av tio elever i tredje klass klarar av de nationella proven i svenska. Det är långt under snittet. För att motverka detta behövs en satsning på riktiga skolböcker för att höja läsförmågan i Södertäljes skolor. Forskningen är tydlig i att riktiga skolböcker är bättre för barns inlärningsförmåga än digitala verktyg. Den som klarar skolan, och behärskar det svenska språket, har mycket större chanser att få ett jobb och leva sitt liv på sina egna villkor.

”Vi måste kunna tala om problemen med utsattheten utan att svartmåla hela stadsdelar” – Metin Hawsho(L).

Fler ska äga sitt boende i bättre fysiska miljöer. Den som äger sin bostad har ett stort ekonomiskt intresse i att bostadsområdet hålls i bra skick. Den enskildes egna intresse av att öka värdet på sin lägenhet eller sitt radhus går hand i hand med det allmänna intresset av tryggare bostadsområden. Liberalerna tycker att det är viktigt med en blandning av boendeformer och välkomnar nya hyreslägenheter i kommunen, men i Södertäljes utsatta områden finns det redan mycket fler hyreslägenheter än ägda lägenheter.

”Den fysiska miljön kan bidra till att skapa trygghet och framtidstro.”

I de utsatta områdena behövs en förändring genom ombildning av Telge Bostäders bestånd till bostadsrätter. Detta har testats med goda resultat tidigare i Hovsjö. Den fysiska miljön kan bidra till att skapa trygghet och framtidstro i ett område och en väg dit är genom att öka andelen ägda boenden, men det är inte hela lösningen. En upprustning av de allmänna ytorna i Geneta, Lina och Ronna, med bättre belysning och trevligare miljöer behövs också. 

Alla barn har rätt till en meningsfull fritid. Att ha något att göra efter skolan skapar gemenskap och mening för många. Ett aktivt föreningsliv kan tränga undan de kriminella gängen inflytande bara genom att erbjuda ett annat, mer meningsfullt sammanhang. Det finns också starka bevis för att barn som idrottar och rör på sig lyckas bättre i skolan. Idrotten är också en av få delar i samhället som är verkligt meritokratiska, där det handlar om talang och hårt arbete snarare än ursprung och kontakter för att nå framgång. Därför behöver det satsas extra mycket på idrotten i de särskilt utsatta områdena. Idrotten har en otrolig förenande kraft i samhället som måste tas till vara på. Vi måste stödja de positiva krafterna i Södertäljes utsatta områden.

Genom satsningar på skola, samhällsbyggnad och ungdomsidrott har vi chansen att genomföra ett stadsdelslyft i Geneta, Lina och Ronna som lyfter hela Södertälje.

Metin Hawsho,
Gruppledare, Liberalerna Södertälje

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 oktober 2023 05:19
Senast uppdaterad: 26 oktober 2023 05:19

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors